Patienter som vårdats på en intensivvårdsavdelning beskriver ofta att de under vistelsen upplevt smärta, vilket kan ge traumatiska minnen lång tid efter. Patienten är i regel ventilatorbehandlad och har en fluktuerande medvetandegrad eller är medvetslösa. Vid medvetslöshet har patienten inte förmåga att uttrycka sig verbalt utan andra sätt att tolka och bedöma smärta ska då användas. Syftet med denna studie var att belysa hur intensivvårdssjuksköterskan evidensbaserat bedömer smärta hos en medvetslös intensivvårdspatient. En deskriptiv kvalitativ studie genomfördes. Fokusgruppsintervju med tre intensivvårdssjuksköterskor utfördes på en intensivvårdsavdelning i Västra Sverige och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Intensivvårdssjuksköterskorna observerade och bedömde patientens ansikts-, kroppsliga- och fysiologiska uttryck. Teamet runt patienten och information av närstående ansågs viktiga vid smärtbedömning. Smärtanamnes och dokumentation var andra faktorer som gav förutsättning för bedömning. Avsaknad av bedömningsinstrument, tidspress och personalbrist utgjorde hinder för smärtbedömning. Bedömningen ansågs vara individuell beroende på erfarenhet, intuition, personlig tolkning och utvärdering efter smärtlindring. Implementering av smärtbedömningsinstrument kan leda till kontinuerlig och strukturerad bedömning.

Sjöfartsverket är idag huvudansvarigt för all sjöräddning i Sverige där lotsbåten är ett av de fartyg som deltar. Det nuvarande systemet för bärgning anses dock ha vissa brister beträffande räddning av personer som i vattnet är medvetslösa eller svårt skadade. Syftet med studien var att efter en inledande kartläggning av olika system för bärgning av medvetslösa eller svårt skadade personer, undersöka vad besättningsmän från Sjöfartsverkets lotsbåtar anser om systemen samt svårigheterna vid bärgning. I intervjuerna framkom det att dagens system varken är byggt för övning eller för räddning av någon som är medvetslös eller svårt skadad. Resultatet visar även att rådande väderförhållanden samt tiden är avgörande faktorer för en lyckad räddning. Majoriteten av besättningsmännen anser att ett system placerat i aktern tillsammans med det nuvarande systemet är den kombination av system som skulle kunna göra räddningsarbetet ombord på lotsbåtarna både enklare och effektivare. / The Swedish Maritime Administration is today the authority with the main responsibility inSweden regarding search and rescue where the pilot boat is one of the vessels involved.However, the current system of salvage is considered to have some deficiencies regarding therescue of persons from the water whom are unconscious or severely injured. The purpose of this study was that after an initial survey of the different systems for rescuing unconscious or severely injured people, examine what crew members from the Swedish Maritime Administrations pilot boats thinks about the systems and the difficulties surrounding the salvage. The interviews revealed that today's current system is not built to be practiced with orfor the rescue of someone who is unconscious or badly injured. The investigation also shows that the prevailing weather conditions and time are crucial factors for a successful rescue. The majority of the crewmembers consider that a system located in the stern with today's existing system is the combination of systems that could make the rescue work aboard the pilot boats easier and more efficient.

Hot och våld är vanligt förekommande inom prehospital akutsjukvård. Intoxikation med droger utgör en allt vanligare patientgrupp som vårdas av ambulanspersonal. Ambulansuppdrag med patienter som är intoxikerade med GHB, GBL eller 1.4 BD är vanligt förekommande i Västra Götaland. Hot och våldssituationer i samband med omhändertagandet av GHB-intoxikerade patienter är riskfyllt för ambulanspersonalen. Patienten kan snabbt pendla mellan att vara medvetslös till att bli hotfull. Syftet med studien är att kartlägga prehospitala vårdsituationer med patienter som är intoxikerade med GHB-preparat avseende hot, våld samt risk för hot och våld. Studien har en kvantitativ ansats med en deskriptiv och explorativ design. Totalt analyserades 50 ambulansdatajournaler. Dessa utgjorde dokumentation av en konsekutiv patientgrupp under tiden januari 2009 till augusti 2009. I resultatet påvisas en hög förekomst av hot och våld i samband med prehospitalt omhändertagande av patienter intoxikerade med GHB-preparat. Dokumentationen uppfyllde kraven enligt patientdatalagen, men omfattande kvalitetsbrister kunde ses. Avvikelserapporteringen för den studerade perioden visade två avvikelser gällande hot och våld i samband med vård av patienter intoxikerade med narkotika. Detta pekar på en kraftig underrapportering av hot och våld. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård