Syftet med denna studie var att undersöka hur kvinnojourspersonal arbetar med barn som lever på skyddat boende samt hur de uppfattar att arbetet fungerar i praktiken. Studien utgick ifrån barnperspektivet som teoretisk tolkningsram. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med kvinnojourspersonal som arbetar på skyddat boende. Materialet analyserades därefter med hjälp av tematisk analys. Sammantaget visade resultatet att arbetet med barnen som lever på skyddat boende ser väldigt olika ut. Viktiga arbetsområden visade sig vara miljön på boendet, att erbjuda olika typer av samtalsstöd, att stötta mammorna och att bedriva någon form av pedagogisk verksamhet. Andra delar i arbetet med barnen som personalen upplevde vara mindre fungerande var samverkan med socialtjänst och skola, resursbrist och inkluderande av förövaren i form av vårdnad- och umgängesfrågor. / Every year thousands of children are forced to flee their homes to women’s shelters due to domestic violence. This study aimed to explore how staff at women’s shelters work with the children. The aim was also to explore the workers experiences of the work with the children at the shelter. Semi-structured interviews were conducted with eight workers at different women’s shelters in Sweden. Data were analysed using thematic analysis. The results showed that the environment at the shelter, supporting the mothers, pedagogic activities and counseling are important aspects of the work with the children. The staff also raised some barriers in the work with the children at the women’s shelters, such as cooperation with social services and the children's schools, lack of resources and inclusion of the perpetrator in terms of contact and custody.

Syftet med mitt projekt är att med arkitekturens synliggöra detta utbredda samhällsproblem. Genom att föreslå en egen byggnad i övrig stadsbebyggelse för dessa specifika brottsoffer så visar jag att problemet finns samtidigt som jag också meddelar kvinnorna att de brottsoffer med en sådan juridisk status och att de inte behöver gömma sig utan kan bo säkert inne i staden. / With my proposal I want to create visibility around this broad (severe and complex) problem in our society. A new building and shelter for the the victims of these specific crimes is placed and integrated in the city structure. This gesture aims to acknowledge the existing of the crime and their victims. At the same it provides safe housing, reassurance and protection for women with this juridical status to not be socially excluded and hidden and instead feel confident to live in the city.

There is need for an adjustment of the regulations and procedure regarding children livingin sheltered housing. A child subjected to domestic violence can stay with a parent in asheltered housing. The other, abusive, parent may then apply in court for rights to havecontact with the child. In such a situation, the child has several rights to consider. The best interests of a child should be a primary consideration in all decisions regarding the child. The child has a right to form and express their view on the matter. The child also has a right to a relationship and contact with their parents, a right which may conflict with the right to not be subjected to violence. This essay analyses the regulations in the EU Charter of Fundamental Rights, the European Convention on Human Rights, the Convention on the Rights of the Child as well as the Swedish Children and Parents Code and Social Services Act regarding these rights. Many sheltered houses neglect several of those rights by not giving the child enough support or information, or access to school and recreational activities. A court is obliged to consider the child’s rights before deciding on whether or not to grant the child contact rights with the abusive parent, but this is often not done to the required extent. This analysis shows that the current regulations and procedures are flawed, meaning the children’s rights are often not accommodated. / När ett barn utsätts för våld i hemmet och till följd av detta flyr tillsammans med en förälder till skyddat boende aktualiseras ett antal rättigheter. Barnet har rätt till skydd från våld, rätt till stöd, rätt att få information och få göra sin åsikt hörd men även rätt till kontakt med båda sina föräldrar. I alla åtgärder som rör ett barn ska dessutom barnets bästa beaktas. Skyddat boende är inte en insats som barn kan beviljas, men de kan följa med en förälder som fått ett beslut. Detta leder till att barnets rättigheter hamnar i skymundan, trots att de i hög grad är aktuella. Det är få boenden som på ett fullgott sätt kan tillgodose samtliga av barnets rättigheter, utan de flesta brister på något sätt. Det kan röra sig om att boendet inte tar emot alla barn, att det inte finns stöd till barnet, att personalen inte är utbildad om våldsutsatta barn, att boendet är obemannat delar av dygnet eller att barnet inte kan gå i skolan under vistelsen på boendet. Det finns inte något övergripande krav på kvaliteten på skyddade boenden, vilket gör att deras utformning varierar i stor utsträckning. Då ingen dokumentation sker av barnen som befinner sig på boendena går det inte heller att kontrollera att deras rättigheter tillgodoses. Den våldsutövande föräldern kan begära umgänge med barnet, vilket barnet har rätt att få så vida barnet inte riskerar att fara illa av det. Vid beslut om umgänge ska barnets bästa vara avgörande, och i den bedömningen ska särskilt beaktas risken att barnet far illa och barnets rätt till kontakt med båda sina föräldrar. I praktiken tycks rätten till kontakt med sina föräldrar väga tyngre trots att denna rättighet inte i teorin är viktigare, då domstolar i många fall dömer till umgänge. Barnet har i umgängesmål rätt att uttrycka sin åsikt och att få åsikten beaktad, men denna rättighet tycks endast tillgodoses i låg grad. Slutresultatet blir att barnen och deras rättigheter överses. Möjliga lösningar på de problem som uppenbaras är att skyddat boende blir en insats som kan beviljas barn, framför allt om det endast krävs en vårdnadshavares samtycke. De skyddade boenden som tar emot barn måste kunna garantera att kvaliteten når upp till en nivå så att barnets rättigheter tillgodoses. I umgängesmål måste barnets åsikt uppmärksammas i högre utsträckning, det ska inte vara upp till socialtjänsten att välja om barnet ska höras eller inte.

Idag utgör den digitala tekniken en naturlig del av människors liv och används på bred front i samhället. Den omfattande teknikanvändningen kan ur flera hänseenden betraktas som positiv, men anses även ha banat väg för en ny form av våld. Digitalt våld definieras idag som en egen genre men kan även ses som en förlängning av redan existerande våldsformer. Den gemensamma nämnaren för det digitala våldet är att det möjliggörs genom digital teknik, vilket kan innebära särskilda utmaningar då det kan utövas oberoende av tid och rum. I föreliggande uppsats undersöks mäns digitala våld mot kvinnor med syfte att undersöka och analysera hur problemet kan beskrivas och förstås av medarbetare på kvinnojourer och skyddade boenden. I arbetet söks även svar på vilka behov och utmaningar som kan ses i relation till det digitala våldet, liksom vilka eventuella fördelaktiga aspekter den digitala tekniken kan ha för våldsutsatta kvinnor. Uppsatsen har en genomgående kvalitativ ansats där det empiriska materialet utgörs av intervjuer med medarbetare på kvinnojourer och skyddade boenden. De teoretiska utgångspunkter som används i arbetet är den strukturella feministiska förklaringsmodellen samt begreppet Coercive Control. Utifrån det empiriska materialet har ett antal meningsbärande teman identifierats vilka i resultatet presenteras i relation till uppsatsens centrala frågeställningar. I den analyserande diskussionen kopplas resultaten till teori och tidigare forskning där utrymme också lämnas för studieförfattarnas egna tolkningar. Uppsatsens resultat visade att det digitala våldet kunde omfatta ett stort antal metoder vilka ofta utfördes i syfte att kontrollera kvinnan. Det digitala våldet kunde vidare förstås som en del av ett större system och som ett strukturellt betingat fenomen. En utmaning som beskrevs i relation till det digitala våldet var teknikens snabba utveckling som ställde krav på särskilda kunskaper inom kvinnojourer och skyddade boenden men även på ett mer generellt plan i samhället. Det framgick även hur det kunde vara svårt att säkerställa kvinnornas säkerhet utan att begränsa deras användning av digital teknik vilket vi förstod som ett etiskt dilemma. Slutligen visade resultatet hur den digitala tekniken kunde ha många fördelaktiga aspekter, och hur den inte sällan kunde fungera som en hjälpande hand för våldsutsatta kvinnor.

Under de senaste åren har våld i nära relationer och hur våldet kan motarbetats fått ett allt större fokus. Forskning har visat att våldsutsatta mödrar är särskilt utsatta och att barn som bevittnat våld i hemmet är i stor risk att utveckla psykiska och fysiska hälsoproblem, även om barnet själv inte utsatts för våldet direkt. Syftet med den här litteraturstudien är att kartlägga den forskning som finns om familjer som utsattas för våld i nära relation, är i behov av skyddat boende och om hur deras livssituation ser ut före och under placering på skyddat boende. Detta genomförs med forskning utförd i Sverige och publicerade mellan åren 2010–2022.    Genom en riktad innehållsanalys visar studiens resultat på att livssituationen och behoven hos våldsutsatta mödrar och deras barn varierar kraftigt samt att professionella som arbetar i anslutning till denna målgrupp kan erbjuda stöd med olika anpassningar, trots vissa begränsningar. Resultatet presenteras utifrån dessa barn och mödrars behov och livssituation, arbetsrelaterade utmaningar för de myndigheter och organisation som möter våldsutsatta samt förändringar som skett under corona-pandemin och när det inte finns plats på ett lämpligt skyddat boende.    Utifrån studiens teoretiska referensram BBIC förs en diskussion av studiens resultat. Med ett fokus på våldsutsatta föräldrar och deras barn som bevittnat våld i hemmet diskuteras barnets utveckling, förälderns förmåga, familj och miljö samt professionellas arbete med att underlätta samtliga av dessa punkter. Studiens slutsats är att professionella bör arbeta för att minska de organisatoriska hinder som finns och öka anpassningar efter våldsutsatta mödrars och deras barns individuella behov och livssituationer.

År 2022 presenterades nya lagförslag i syfte att införa kvalitetskontroller och tillståndsplikt för landets samtliga skyddade boenden. Nya kvalitetskrav och införandet av tillståndsplikt kan komma att innebära omfattande organisatoriska skillnader för ideella kvinnojourer som bedriver sin verksamhet självständigt och kvinnoseparatistiskt. Huvudsakligen studeras om kvinnojourer ser att tillståndspliktens eventuella konsekvenser i längden kan komma att hindra våldsutsatta kvinnors tillgång till hjälp och stöd. Studien syftar intervjua yrkesverksamma inom kvinnojourer i Sverige. Vi har genomfört fyra intervjuer med representanter från kvinnojourer som är medlemmar i Riksorganisationen för kvinnojourer i Sverige (ROKS). I syfte att bidra med en öppenhet och frihet i intervjuerna har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer. Genom att använda oss av nyinstitutionell organisationsteori som teoretiskt ramverk har empirin analyserats utifrån begreppen legitimitet, handlingsutrymme och likriktning. I analysen skildras en omfattande oro bland kvinnojourerna över den stora påverkan implementering av lagförslagen skulle ha på organisationernas framtid. Resultatet lyfter viktiga aspekter så som systerskap, tillgänglighet och trygghet som grundläggande för verksamheten och kvinnojourerna ser stora risker med att behöva förlika sig med lagförslagens krav.

Denna kvalitativa studie har syftat till att undersöka socialarbetares upplevelse av sitt handlingsutrymme samt hur handlingsutrymmet villkoras, begränsas och möjliggörs av uppdragsgivaren/socialtjänsten, inom insats skyddat boende i privat regi. Studien har undersökt upplevelsen hos fyra utförare av skyddat boende genom semistrukturerade intervjuer och analysmetoden som använts för att analysera empirin är tolkande fenomenologisk analys. Den teoretiska ramen som denna studie tar sin utgångspunkt är teori om handlingsutrymme. Studiens resultat presenteras genom en modell med de faktorer som påverkar utförares handlingsutrymme; lagar och regelverk, uppdragsgivare, den egna verksamheten och den våldsutsatta. Resultatet visar att utförarnas handlingsutrymme villkoras och begränsas betydande av uppdragsgivare och en del av den våldsutsatta. Utförarna upplever en hög grad av handlingsfrihet i den egna verksamheten. Resultatet visar att strategier utvecklas av utförarna i syfte att öka sitt handlingsutrymme och att de ofta lyckas inom ramen som uppdragsgivarna satt men att de sällan kan påverka avgörande faktorer. / This qualitative study has aimed to investigate social workers' experience of their discretion in sheltered housing under private management, as well as how the discretion is conditioned, limited and enabled by the social service. The study has investigated the experience of four social workers of sheltered housing through semi-structured interviews and the analysis method used to analyze the empirical evidence is interpretive phenomenological analysis. The theoretical framework from which this study takes its stance is the theory of discretion. The results of the study are presented through a model with the factors that affects the social worker´s discretion; laws and regulations, social service, their own organization and the victim of violence. The results show that the discretion is conditioned and significantly limited by the social service and some affect can be seen of the victims of violence. The social worker´s experience a high degree of discretion in their own organization. The results show that strategies are developed by the social worker´s in order to increase their discretion and that they often succeed within the framework set by the social service, but that they are rarely able to influence decisive factors.

I föreliggande studie undersöks hur rättssäkerheten tillämpas och tolkas allmänt för barn som placeras utanför det egna hemmet av socialtjänsten samt hur rättssäkerheten tolkas och tillämpas när det rör barn som är placerade på ideella kvinnojourer. Studien är av rättssociologisk art. Metoden som används i studien är en kombination av rättsdogmatisk metod och samhällsvetenskaplig metod. Detta för att genom den rättsdogmatiska metoden studera lagstiftning och den samhällsvetenskapliga undersöka hur lagen tillämpas i praktiken. Materialet består av texter samt intervju. Teorier om rättssäkerhet används för att skapa en förståelse av materialet (Staaf; Petczenik) Studien visar att det finns brister i den formella rättssäkerheten samt att den materiella rättssäkerheten inte diskuteras över huvudtaget. Studiens resultat visar även att det finns ett glapp mellan rätten och dess tillämpning. / The present study examines how the rule of law is applied and interpreted for children placed outside their home by social services and how the rule of law are interpreted and applied in the case of children placed on non-profit refuges. The study has a sociology of law approach. Methods used in the study are a combination of legal dogmatic and social scientific method. The material consists of texts and one interview. Theories of the rule of law is used to create an understanding of the material (Staaf; Petczenik). The study shows that there are deficiencies in the formal legal rights as well as to the substantive legal rights, that will not be discussed at all. The results of the study shows that there is a gap between the law and its application.

Syftet med intervjustudien är att undersöka hur personal på skyddat boende upplever sitt nuvarande arbete med barnen samt hur de tror att deras arbete kan påverkas av de nya lagändringarna som framförs i propositionen “Stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende”, med utgångspunkt i att barn ska få egna placeringsbeslut. Empirin har samlats in genom intervjuer med åtta personal på olika skyddade boenden, såväl ideella som privata. Resultatet har analyserats utifrån professionsteori, handlingsutrymme och yrkeskompetens. Resultatet visar att personalen på skyddat boende har ett relativt stort handlingsutrymme i arbetet med barnen eftersom det inte finns någon reglering kring hur arbetet ska bedrivas. De arbetar för att barnen ska få känna en trygghet i att de befinner sig på en plats fri från våld och för att barnen ska känna sig inkluderade. Resultatet visar även att stöd och hjälp till barn ser olika ut beroende på vilket skyddat boende de befinner sig på eftersom kraven att arbeta med barnen, och därmed kompetensen och resurserna, varierar. Att barn ska få egna placeringsbeslut välkomnas av de flesta respondenterna då det ger upphov till tydliga riktlinjer i arbetet med barnen. Det framkommer dock farhågor kring att vissa barnhandläggare på socialtjänsten brister i kompetens om våld, samt att det kommer att leda till kortare placeringstider på grund av ekonomiska skäl. / The aim of study is to examine how staff in sheltered housing perceive their current work with children and how they believe their work may be affected by the new legislative changes proposed in the bill "Strengthened Rights for Children and Adults in Sheltered Housing", based on that children individually are going to grant a placement decision. The data were collected through interviews with a total of eight professionals in various sheltered housing facilities, both voluntary women's shelters and privately operated sheltered housing. The results were analyzed based on professional theory, discretion and professional competence. The findings indicate that professionals in sheltered housing have a relatively large discretion in working with children, as there is no regulation governing how the work should be conducted. They work to ensure that children feel secure in a place free from violence and to make them feel included. The results also show that support and assistance for children can vary depending on the specific sheltered housing facility, because the requirements to work with the children, and thus the skills, vary. Most professionals welcome that children individually are going to grant a placement decision, as it provides clear guidelines for working with children. However, there is a concern about social services child welfare workers lacking expertise in handling violence, and that the placement times are going to be shorter due to economic circumstances.

<p>This thesis is a case study that examines what political decisions have been taken and how these policies have been implemented. Further this thesis discusses how legitimacy of local policy makers and implementors is affected. The subject studied have been the social service of Jönköping municipality and the intervention of safe-housing aimed at women who have been, or are subject to violence by person close to them. In our study we have examined local policy within the territory of the intervention and how this policy is implemented. A qualitative method with semi-structured interviews was used in combination with quantitative methods to examine protocols from the social welfare board and an action program named <em>"Skydd och stöd för misshandlade kvinnor och deras barn” [Protection and support for abused women and their children].</em></p><p>The purpose of this study has been to highlight how the social services implemented the local policy of safe-house accommodation in Jönköping municipality from the legitimacy and discretion perspectives. Theoretical concepts used in the study is legitimacy, discretion and implementation. To analyze our data we use the street-level bureaucracy theory (Lipsky 1980). Our survey showed that the intervention safe-house accommodation was not mainly governed by local policy, instead, it was directed by street-level bureaucracy.</p>