This thesis is a case study that examines what political decisions have been taken and how these policies have been implemented. Further this thesis discusses how legitimacy of local policy makers and implementors is affected. The subject studied have been the social service of Jönköping municipality and the intervention of safe-housing aimed at women who have been, or are subject to violence by person close to them. In our study we have examined local policy within the territory of the intervention and how this policy is implemented. A qualitative method with semi-structured interviews was used in combination with quantitative methods to examine protocols from the social welfare board and an action program named "Skydd och stöd för misshandlade kvinnor och deras barn” [Protection and support for abused women and their children]. The purpose of this study has been to highlight how the social services implemented the local policy of safe-house accommodation in Jönköping municipality from the legitimacy and discretion perspectives. Theoretical concepts used in the study is legitimacy, discretion and implementation. To analyze our data we use the street-level bureaucracy theory (Lipsky 1980). Our survey showed that the intervention safe-house accommodation was not mainly governed by local policy, instead, it was directed by street-level bureaucracy.

Studiens syfte är att undersöka hur personal på ideella respektive kommunala skyddade boenden för våldsutsatta kvinnor upplever verksamhetens möjligheter och begränsningar samt hur de upplever samverkan. Studien har en kvalitativ metod där det har genomförts åtta semistrukturerade intervjuer med fyra personal från två ideella boenden och fyra personal från två kommunala boenden. En kartläggning från Socialstyrelsen (2013) visar att det år 2013 var 71 % av Sveriges skyddade boenden som bedrevs i ideell regi och 21 % som bedrevs i kommunal regi. Det framgick även att dessa boenden hade olika förutsättningar för att hjälpa kvinnorna vilket även framkom i tidigare forskning. I studiens resultat framkom det att personal från de ideella skyddade boendena i högre utsträckning upplevde att de hade en frihet att utforma sitt arbete och att ge kvinnorna ett socialt sammanhang men att de kunde vara begränsade av kortsiktiga avtal med kommunen. Personal från de kommunala boendena upplevde i högre utsträckning en trygghet i arbetet, dock kunde de uppleva begränsningar i att beslutsprocesser var ineffektiva samt att de inte kunde utforma det egna arbetet i samma utsträckning. Personal från de kommunala boendena upplevde sig ha bättre förutsättningar för samverkan än personal från de ideella boendena, samtliga intervjupersoner upplevde dock vissa begränsningar i samverkan. / The purpose of this study is to examine how the staff of non-profit and municipal sheltered housings experience the opportunities and limitations of the organisations as well as how they experience cooperation. The study has a qualitative method in which eight semistructured interviews were conducted with four employees from two non-profit sheltered housing and four employees from two municipal sheltered housing. A survey from the National board of health and welfare (2013) shows that in the year of 2013 71 % of Sweden's sheltered housing were non-profit and 21 % were municipal sheltered housing. These sheltered housings had different conditions in helping battered women, as shown by previous research. The results of this study show that the staff from the non-profit sheltered housing to a greater extent experienced that they were free in designing their work and giving the women a social context but could be limited in short-term agreements with the municipality. Staff from the municipal sheltered housing felt safer with the organisational form however they could experience limitations regarding that the decision-making process were ineffective and that they could not design their own work to the same extent. Staff from the municipal sheltered housing to a greater extent experienced that they had good conditions for cooperation, however all of the interviewees experienced some limitations regarding cooperation.

Syftet med studien var att undersöka hur personal på skyddat boende beskriver effekter som blir av att kortsiktigt skyddsplacera kvinnor utsatta för våld i nära relationer. Studien baseras på personalens perspektiv på skyddsplaceringar genom semistrukturerade intervjuer som genomförts med anställda i verksamheter som bedriver skyddat boende för kvinnor i Sverige. Materialet bearbetades i en tematisk analys och analyserades utifrån tidigare forskning och de teoretiska perspektiven systemteori, ekologisk systemteori och kristeori. I avslutande kapitel förs en fördjupad diskussion kring de säkerhetsbedömningar som genomförs vid en skyddsplacering, att barnperspektivet behöver förstärkas och att kvinnors utsatthet inte är till salu.  Resultatet visade på att personalen upplever att kortsiktiga skyddsplaceringar förekommer och att antalet skyddsplaceringar generellt har minskat under de senaste åren. Det påverkar verksamheterna genom att personalen känner tidspress att hinna med arbetsprocessen att hjälpa de skyddsplacerade kvinnorna, samt att verksamheterna har fått ta till olika åtstramningsåtgärder för att klara sig ekonomiskt. Personalen tolkar att kvinnor vid kortsiktiga skyddsplaceringar uttrycker oro och rädsla för sin framtid. De visar särskild oro för sina barns säkerhet och är rädda att de (eller barnen) ska behöva träffa förövaren igen om de inte har någonstans att ta vägen. Personalen upplever att det är privata aktörer med låga dygnspriser som konkurrerar ut dem från marknaden och att det har medfört att även dem har behövt sänka sina dygnspriser. Resultatet visar vidare på att de riskbedömningar som socialtjänsten gör kring hotbilden mot kvinnan kan bedömas för lågt i förhållande till verkligheten och inte visar på förövarens fulla kapacitet. Kvinnor riskerar då att bli utan skyddsinsatser eller blir placerade hos aktörer som saknar kunskap om våldets karaktär, lämpliga skydd- och säkerhetsåtgärder och utan personal som kan tillgodose stöd- och behandlingsinsatser.

Syftet med denna studie är att få en fördjupad förståelse för hur socialarbetare inom social- tjänsten och på skyddat boende arbetar med ärenden som innefattar hedersrelaterat våld och förtryck. Följande frågeställningar preciseras; Vilka dilemman beskriver socialarbetare inom socialtjänsten och på skyddat boende finns i arbetet för att stödja hedersutsatta kvinnor? Hur kan arbetet med hedersrelaterat våld och förtryck förstås i relation till en kritisk praktik? Stu- dien baseras på en kvalitativ ansats i form av intervjuer med totalt sex stycken socialarbetare verksamma inom socialtjänst och på skyddat boende med kvinnor utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Studiens resultat visar att hedersvåld och förtryck är ett komplext arbetsom- råde, där det kan ses som en utmaning för socialtjänsten och skyddade boenden att bedöma vart en kvinna kan bosätta sig för att vara säker. Arbetet riskerar dock att skapa stereotypa föreställningar som kan leda till att minoritetsgrupper stigmatiseras. Samtliga respondenter lyfte att beslutet att lämna sin familj som hedersutsatt kvinna är ett svårt beslut som i många fall leder till att kvinnan går tillbaka till sitt gamla liv. När en våldsutsatt kvinna har lämnat sin familj kan det leda till en känsla av isolering och ensamhet. Samtliga respondenter betonade att en stor del av arbetet består i att stärka kvinnans egna resurser och att arbeta för ett själv- ständigt liv. Mot bakgrund av den tidigare forskningen som betonar vikten av samverkan mel- lan aktörer fanns även en enighet hos samtliga respondenter att en samverkan mellan olika aktörer är nödvändig för att i det akuta skedet kunna ge skydd åt kvinnan, men även på längre sikt kunna upprätthålla kvinnans skydd. / The purpose of this study is to gain a deeper understanding how social workers at social ser- vices and sheltered housing work with cases involving honor-related violence and oppression (crimes of honour). The following questions are clarified; What dilemmas do social workers describe at social services and in sheltered housing in the work to support women? How can the work on honor-related violence and oppression be understood in relation to a critical practice? The study is based on qualitative interviews with a total of six social workers active in social services and at sheltered housing with women exposed to honour-related violence and oppression. The study's results showed that honour-related violence and oppression are a com- plex area of work, where it can be seen as a challenge for the social services and sheltered ho- mes to assess where a woman can settle in order to be safe. However, the work risks creating stereotypical ideas that can lead to minority groups being stigmatized. All respondents emphasized that the decision to leave the family for a woman exposed to honour violence is a difficult decision, which can lead a woman to return to her old life. When a woman has left her family, it can lead to a feeling of isolation and loneliness. All respondents emphasized that a big part of the work consists of strengthening the woman's own resources and working towards an independent life. Against the background of the previous research that emphasizes the im- portance of collaboration between authorities, there was also an agreement among all respon- dents that a collaboration between different performers is necessary in order to be able to pro- vide protection for the woman in the acute phase, but also in the longer term be able to maintain the woman's protection.

<p>This paper aimed to investigate to what extent there is an age cut-off for teenage boys in the women’s shelters of Sweden and how a possible cut-off is described and maintained. This occurrence has not been investigated earlier to a large extent, which emphasizes the importance of this paper. A mixed strategy was used to cover both the frequency as well as the explanations to the age cut-off. The quantitative survey was sent to all women’s shelters in Sweden and the result showed that 56 % of the shelters had an age cut-off for teenage boys from 12 years of age and above. Qualitative interviews were conducted with six women’s shelters in Stockholm to examine how the notion teenage boys was constructed and used by the respondents to deny them refuge together with their mothers. The teenage boys were described as young men, aggressive and in the same time need of support, which all had the consequence that they could not stay at the shelters with collective housing. The age cut-off was neither discussed nor questioned by the members of the women’s shelters and was upheld by its legitimation. From a social constructive perspective the women’s shelters could be understood as institutionalized.</p>

This paper aimed to investigate to what extent there is an age cut-off for teenage boys in the women’s shelters of Sweden and how a possible cut-off is described and maintained. This occurrence has not been investigated earlier to a large extent, which emphasizes the importance of this paper. A mixed strategy was used to cover both the frequency as well as the explanations to the age cut-off. The quantitative survey was sent to all women’s shelters in Sweden and the result showed that 56 % of the shelters had an age cut-off for teenage boys from 12 years of age and above. Qualitative interviews were conducted with six women’s shelters in Stockholm to examine how the notion teenage boys was constructed and used by the respondents to deny them refuge together with their mothers. The teenage boys were described as young men, aggressive and in the same time need of support, which all had the consequence that they could not stay at the shelters with collective housing. The age cut-off was neither discussed nor questioned by the members of the women’s shelters and was upheld by its legitimation. From a social constructive perspective the women’s shelters could be understood as institutionalized.

Syftet med studien var att identifiera vilket stöd som fanns för barn som befann sig på kvinnojourer, samt undersöka vilka rutiner som fanns kring skolgång på kvinnojourer i ett mellansvenskt län. Data samlades in genom intervjuer och en manifest ansats användes för att analysera svaren. Det var fyra kvinnojourer om deltog i undersökningen och därmed fyra intervjuer då en personal på varje jour intervjuades. Resultatet av studien visar att personalen på kvinnojourerna ofta saknar utbildning i det arbete de utför och att de är hänvisade till att söka ut- och fortbildning på eget initiativ. Studien visar också att det endast var en av de intervjuade kvinnojourerna som hade utarbetade rutiner för barnens skolgång. Hos de övriga kommer inte barnen till skolan under tiden på jouren. Även när det gäller stöd till barnen, var det endast en representant från kvinnojouren som uppgav att det fanns rutiner för hur barnen skulle bemötas och stöttas. De övriga jourerna uppgav att de anpassar insatserna från fall till fall. Samtliga kvinnojourer hade kvalitetssäkring i någon form. Den sker antingen i samarbete med kommunen, landstinget, kvinnojourernas riksorganisation eller jourens styrelse. Det finns bristfälligt forskningsunderlag och målformuleringar saknas för kvinnojourernas arbete. Arbetet vilar därmed på bräcklig grund. Då verksamheten på jourerna finansieras med kommunala bidrag kan detta konstateras. / Title: Types of support for children who live in shelters and what procedures there are to allow schooling. The aim of the study was to identify the types of support available for children who live in shelters with their mothers, and what procedures there are to allow the schooling of these children. The study was conducted in a mid-swedish county. Data was collected through interviews and a manifesto analysis method was used to analyze the responses. There were four people that were interviewed and they worked at the shelter. The results of the study show that the staff of women's shelters often lack education in the work they do and that they are obliged to seek training on their own initiative. The study also shows that only one of the women's shelters interviewed had developed procedures for children's schooling. In the womens shelters the children don´t go to school during their stay at the shelter. Even in terms of support to the children who come to the shelters, only one of the respondents stated that there were procedures for how children should be treated and supported. The other shelters reported that they align efforts from case to case. All shelters had quality assurance in some form. It occurs either in cooperation with the municipality, the county council, national organization of women´s shelters or the local women´s shelters board. There is inadequate research evidence and goal formulation are lacking for women's shelters work. The work thus rests on a shaky ground. Since the operations of shelters are funded by municipal grants, there can be stated that tax money is used for an activity that is not evidence-based.

En tredjedel av världens kvinnor har blivit våldsutsatta och år 2022 blev tio personer mördade av sin partner i Sverige. Personal på kvinnojourer och skyddade boenden har en viktig roll att erbjuda skydd och stöd. Syftet med denna studie är att undersöka personalens upplevelser av krav, resurser och utomorganisatorisk samverkan i arbetet med de skyddsplacerade med Jobb-Krav-Resursmodellen som teoretiskt perspektiv. Elva semistrukturerade intervjuer tematiserades med personal från tre olika kvinnojourer och ett privatägt skyddat boende. Ur analysen framkom tio teman som besvarade frågeställningarna. Resultatet visade att personalen upplevde en tung arbetsbelastning med en mängd ovissa arbetsinsatser, ambivalenta skyddsplacerade och snäva tidsramar vilket gav känslor av frustration samt stress. Betydelsefulla arbetsresurser var kollegialt stöd, möjligheter till kompetensutveckling och god påverkan på arbetsplatsen. Samverkan var bristfällig med andra organisationer vilket upplevdes vara relaterat till bristande helhetssyn och okunskaper om våldets konsekvenser, vilket försvårade möjligheterna att hjälpa de skyddsplacerade att återuppbygga sina liv. / One-third of the world´s women have experienced violence, and in 2022, ten people were murdered by their partners in Sweden. Staff at women´s shelters and safe houses play a crucial role in providing protection and support. The purpose of this study is to examine the staff´s experiences of work demands, work resources and interorganizational collaboration in their work with the victims of intimate partner violence using Job-Demand-Resource Model as a theoretical perspective. Eleven semi-structured interviews were conducted with staff from three different women´s shelters and one privately owned safe house. From the analysis, ten themes emerged that addressed the two research questions. The resultats showed that the staff experienced a heavy workload with a multitude of uncertain tasks, ambivalent victims and tight time frames, leading to feelings of frustration and stress. Significant work resources included collegial support, opportunities for competence development, and positive workplace influence. Collaboration with other organizations was insufficient which was perceived to be related to a lack of holistic perspective and ignorance about the consequences of violence, making it difficult to assist the victims in rebuildning their lives.

Hedersrelaterat våld och förtryck är ett omfattande samhällsproblem som Socialtjänsten behöver hantera. Det kännetecknas med stor komplexitet som kräver djupare förståelse av problematiken för att kunna erbjuda relevanta insatser. Det vanligaste beslutet hos Socialtjänsten vid ärenden som är kopplat till hedersrelaterat våld är att individen ska erbjudas skyddat boende för att bli av med våldet direkt. I detta examensarbete undersöks personalens perspektiv på insatsen skyddat boende. Syftet är att belysas skyddat boendes personal erfarenheter och upplevelser av klienter som var utsatta för hedersförtryck. Examensarbetet utgår från tre punkter – den första är personalens uppfattning av hedersproblematiken och skyddade boende. Den andra är fördelarna och nackdelarna med en placering på skyddat boende och sista är samarbetet mellan Socialtjänsten och skyddade boendet. Resultatet visar att personalen har betydande kunskap om hedersproblematiken vilket möjliggör ett individuellt förhållningssätt till att arbeta med klienterna. Vidare pekar resultatet på att personalen identifierar fördelarna samt nackdelarna som uppstår för klienterna på skyddat boende. Sist konstateras ett bra samarbete mellan personalen och Socialtjänsten dock finns det flera områden som kräver förbättring och utveckling. Genomförandet av examensarbetet sker med hjälp av flera teorier, till exempel gräsrotsbyråkratens teori, intersektionalitets teorin, teorin om kön och genus samt teorin om makt. / Honor-related violence and oppression is an extensive social problem that Social Services needs to deal with. It is characterized by great complexity that requires a deep understanding of the problem in order to offer relevant interventions. The most common decision by the Social Services in cases connected to honor-related violence is that the individual is offered sheltered accommodation in order to get rid of the violence immediately. In this degree project, the staff's perspective on the sheltered housing initiative is examined. The aim is to shed light on the experience of protected accommodation staff and the experience of clients who were exposed to honor oppression. The thesis is based on three points - the first is the staff's perception of the honor problem and sheltered accommodation. The second is the advantages and disadvantages of placement in sheltered housing and the last is the cooperation between Social Services and the sheltered housing. The result shows that the staff has significant knowledge of the honor problem, which enables an individual approach to working with the clients. Furthermore, the results indicate that the staff identify the advantages and disadvantages that arise for the clients in the sheltered accommodation. Finally, there is good cooperation between the staff and Social Services, however, there are several areas that require improvement and development. The completion of degree work is done with the help of several theories, for example the theory of grassroots bureaucrats, the theory of intersectionality, the theory of sex and gender and the theory of power.

Syftet med denna studie är att undersöka om kuratorer verksamma på ett skyddat boende är utsatta för etisk stress i sitt vardagliga arbete. Studiens empiri samlades in genom kvalitativa intervjuer med fyra kuratorer från ett skyddat boende i en mellanstor stad i Sverige. För att analysera empirin genomfördes en tematisk analys och sedan användes en utvecklad variant av Karasek och Theorells (1990) krav-, kontroll- och stödmodell för att synliggöra etisk stress. Resultatet visade att kuratorerna i det skyddade boendet ofta står inför etiska dilemman och att handlingsutrymmet för att hantera situationer som uppstår i arbetet är stundtals begränsat. Etisk stress visade sig vara förekommande men stödet inom verksamheten identifierades ha stor betydelse för att kuratorerna inte upplever att de påverkas negativt av stressen. För framtida forskning finns ett behov av att undersöka etisk stress inom andra verksamheter, framförallt inom socialtjänsten. Det finns även anledning att fortsätta studera verksamheten skyddat boende då detta är ett område som nästan helt saknar forskning. / The purpose of the study is to explore whether ethical stress occurs among counsellors within a sheltered accomodation. The empirical data of the study was collected through qualitative interviews with four counsellors from a sheltered accommodation in a medium-sized city in Sweden. To analyze the empirical data, a thematic analysis was carried out and then a developed version of Karasek and Theorell's (1990) demand, control and support model was used to identify ethical stress. The results showed that the counsellors in the sheltered accommodation often face ethical dilemmas and that they sometimes have low control to handle situations that arise at work. Ethical stress proved to be present, but the support within the organisation was identified as being of great importance so that the counsellors do not experience that they are negatively affected by the stress. For future research, there is a need to investigate ethical stress in other organisations, especially in social services. There is also aneed to continue studying the work at sheltered accomodations as this is an area that lack sresearch.