The aim of this qualitative study is to investigate how professionals in women’s shelters work to maintain the child's needs and rights. The study also concerns how children exposed to violence are affected by previous experiences of violence in their home environment and how their relationships are affected by staying at the shelter. The study reflects professionals' experiences in their work with children in women's shelters and the problematic aspects of maintaining the child's everyday life. The study's empirical data was collected through semi-structured interviews with four professionals working in women's shelters. Through a thematic analysis the collected data has been processed and linked to previous research in the field. In the results of the study it appears that the child's everyday life is affected to a large extent due to their stay at the shelter. There are problematic aspects regarding the relationship between the need for protection and the maintenance of the child's needs and rights. The results also highlight how the child's social life is affected by moving to the women's shelter and how the experiences of the previous violence can create consequences for the child

Att uppleva våld mellan föräldrar är en av de värsta formerna av våld ett barn kan utsättas för, och det kan medföra trauman och hälsoproblem ända in i vuxenlivet. När kvinnan tar sig ur relationen och får en placering på skyddat boende får barnen ofta följa med. Barnen får inget eget placeringsbeslut och det finns inga direkta riktlinjer för skyddade boenden. Tas det ett samhälleligt ansvar för dessa barn? Syftet med denna studie var att bidra med kunskap om vilka insatser som finns tillgängliga för barn som lever i skyddat boende tillsammans med sina mammor. Vi ville uppmärksamma barnens behov och vilka rättigheter barnen har enligt lag, samt ta reda på om de insatser barnen erbjuds kan anses tillräckliga för att tillgodose dessa behov. Studien har genomförts genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju professionella med erfarenhet av barn på skyddat boende i Stockholms län. Resultatet analyserades med hjälp av en teoretisk referensram bestående av utvecklingsekologi, anknytningsteori och traumamedveten omsorg, samt kompletterades med nationell och internationell forskning. Studiens resultat visar att många barn mår dåligt och har behov av kris- och traumabearbetning, samt att de kan lida av tristess på boendena. Vidare visar resultatet att andra viktiga aspekter som spelade en stor roll för barnens återhämtning var mammans föräldraförmåga samt möjligheten att skapa normalitet i sin vardag med hjälp av rutiner, skola och sysselsättning. Andra vuxna att ty sig till var också betydelsefullt. Det framkommer dock att det finns en problematik runt samarbetet med andra aktörer som bland annat socialtjänsten, barn- och ungdomspsykiatrin och kommunen. Vilka insatser barnen erbjuds och får tillgång till visade sig skifta oerhört mycket beroende på vilket boende de hamnade på. / Intimate partner violence is one of the worst forms of violence a child can experience and it can lead to trauma and health problems all the way into adulthood. When a woman leaves a relationship and is placed in a women's shelter, the children often accompany her. Children are not subject to separate placement decisions and there is no direct regulation of shelters. Does society take responsibility for these children. The aim of this study was to contribute knowledge about the services available for children who live in shelters with their mothers. We wanted to shed light on the needs of these children and their legal rights, and to see if the services offered to these children could be considered sufficient to satisfy their needs. The study was conducted through qualitative, semi-structured interviews with seven professionals who have experience with children in sheltered housing in Stockholm county. Results were analyzed using a theoretical framework composed of developmental ecology, attachment theory, and transforming care, complemented with national and international research. The results show that many children are emotionally distressed and in need of crisis intervention and trauma-focused therapy, and that they suffer from boredom at the shelters. The results also show that other important aspects that played a major role in children's recovery were the mother’s parenting competence and the chance to create normality with the help of routines, school and activities. The presence of other adults also mattered. It appears however, that there are problems in collaboration with other actors such as, among others, social services, child and adolescent psychiatry and the municipality. The services that are available to children differ greatly among shelters.

The aim of this study was to gain a greater knowledge and understanding of how staff in non-profit women shelters meet children's needs and rights in safe houses for women, and how staff in safe houses for women relate to children's participation. The study was based on a qualitative method where seven semi-structured interviews were conducted with staff in non-profit women shelters across Sweden. The empirical data has been analyzed based on previous research and the theoretical framework: sociology of childhood and the ladder of participation. The results show that the staff try to maintain the children's everyday life by creating routines for the children with school and activities. At the same time, it appears that there are difficulties to maintain children's everyday life because of the safety strategies that the safe houses for women have. The staff describe that they try to involve the children in the safe house for women, we have however discovered that the participation does not exceed the fifth step of the ladder of participation. In conclusion the children receive support in the safe house for women, in form of support talk. But because the children are accompanying their mother, it creates an inequality between the different women shelters. Where everyday life and support for the children differs around different women shelters in Sweden.

En enkätstudie har genomförts med 47 deltagande ideella kvinnojourer. Respondenterna har fått uppge vad verksamheternas ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete innefattar samt identifiera framgångsfaktorer och utmaningar kopplat till det egna kvalitetsarbetet. Resultatet påvisar att kvinnojourerna i viss utsträckning har ett dokumenterat kvalitetsledningssystem. Vidare framkommer att verksamheterna arbetar med kvalitetsfrågor i praktiken i större utsträckning än vad som finns dokumenterat i kvalitetsledningssystemet. Det framkommer även att respondenterna upplever att styrelsernas engagemang för kvalitetsfrågor är svalt men att anställd personal och ledare för kvinnojourerna är desto mer engagerade och delaktiga i verksamhetens kvalitetsarbete.  Resultaten i denna studie kan vara av intresse för skyddade boenden i Sverige, organisationer som representerar skyddade boenden och myndigheter som arbetar mot våld i nära relation. / A survey has been conducted with 47 representatives from non-governmental women’s shelter. The respondents have shared what their quality management system includes and identified success factors and challenges connected to their quality work. The result show that the women’s shelter has partly documented quality management system. It also shows that the women’s shelter does more quality work in practice than what is documented in the management system. Moreover, the respondent reckons there is a low commitment for the organisation’s quality work among the board members and that work and commitment is driven mainly by employed staff and the business manager of the shelters.  The results presented in this study might be of interest for women´s shelter in Sweden, organisations representing women´s shelter and authorities working against domestic violence. / <p>2021-06-06</p>

I denna studie har vi undersökt husdjurens roll och påverkan på våldsutsattas uppbrott från relationer där det förekommit våld. Vi har genom semistrukturerade intervjuer med personal på skyddade boenden och kvinnojourer tagit del av vad de har för kunskap, erfarenhet och egna resonemang kring mäns våld mot kvinnor och barn samt uppbrottsprocessen där det finns husdjur med i bilden. Genom en tematisk analys tog vi oss närmare respondenternas arbetssätt, personliga- och organisatoriska förutsättningar samt utmaningar i arbetet med våldsutsatta och deras husdjur. Resultatet visar på en varierande kunskapsnivå och syn på husdjurens betydelse. Det vi kan se i studien är att husdjuren inte är uteslutna från våld i hemmet och våldet är både ett straffrättsligt lindrigt och ett känslomässigt effektivt sätt att skada även de tvåbenta i hushållet. Husdjuren kan vara en starkt kvarhållande faktor och möjligheten att rädda husdjuren från våldsutövaren kan vara en fråga om liv och död för husdjuren. För människorna som ändå lyckas lämna utan att ta med sig djuret kan det innebära stora trauman, känslor av skuld och skam samt en risk att hon till slut väljer att gå tillbaka till förövaren.Vi har tagit del av respondenternas tankar och förslag på framtida lösningar och önskemål. Studien visar att problemet med djurens utsatthet i våldsamma relationer är något som på flera sätt ingår i ett aktivt förändringsarbete på flera boenden just nu och med hjälp av kunskap och förståelse går det att rädda liv. / In this study we have examined the role and effect that pets have on victims of violence’s process of separation from relationships where violence exists. With semi-structured interviews with the staff from shelters and women’s shelters, we learnt more about their experience, knowledge, and reasoning around the violence in relationships and breakups where pets are present. Through a thematic analysis we have approached the respondents’ work procedures, organizational- and personal conditions as well as challenges in the work with victims of violence and their pets. The results show a varying knowledge level and view of the importance of pets. The study shows that the animals are not excluded from the domestic violence and that the violence is both punitively cheap but also an emotionally effective way to also harm the two-legged in the household. The animals can be a strong detaining factor and the opportunity of saving the animals from the perpetrator can be a matter of life and death for the animal. For the people that still manage to leave without bringing the animal with them it can amount to large trauma, feelings of guilt and shame, and that she in the end chooses to go back. We also got to take part of the respondents' thoughts and suggestions for future solutions and wishes. The study also shows that the problem with vulnerability of animals is something that in many ways is part of an active work for change in several shelters at this moment and that with the help of knowledge and understanding it is possible to save lives.

Syftet med studien är att utifrån kvalitativa intervjuer undersöka hur socialarbetare på skyddadeboenden med barnperspektiv, via rutiner och arbetssätt, tar hänsyn till medföljande barnssociala uppbrott från skola, familj och vänner. Syftet är även att undersöka om rutinerna ocharbetssätten upplevs vara tillräckliga för att bidra till upprätthållning av kontinuitet i demedföljande barnens vardag. Studien baserades på en kvalitativ metod där sju semistruktureradeintervjuer genomfördes med socialarbetare på skyddade boenden. Empirin haranalyserats utifrån teorier och teoretiska begrepp som Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater, Giddens teori om modernitet, självidentitet och ontologisk trygghet samt barndomssociologi.Resultatet visar att socialarbetare försöker upprätthålla de medföljande barnens vardagsrutinergenom att skapa rutiner som inkluderar skola, aktiviteter och samtalsstöd. Det föreliggerdäremot svårigheter att upprätthålla barnens vardagliga rutiner på grund av de skyddadeboendenas säkerhetsaspekter. Socialarbetare har en medvetenhet om att deras arbetssätt medbarn bör utföras med ett barnperspektiv medan deras mål är att familjerna ska flytta till ett nyttsjälvständigt hem för att skapa en ny tillhörighet och vardag. / The aim of this study is to investigate, based on qualitative interviews, how social workers inshelters for victims of domestic violence with a child's perspective via routines and ways ofworking take into account children’s break-up from school, family and friends. The aim of thisstudy is also to investigate whether or not social workers routines and ways of working areperceived to be sufficient to contribute to maintaining continuity in everyday routines of theaccompanying children. The study was based on a qualitative method where sevensemistructured interviews were conducted with social workers in shelters for victims ofdomestic violence. The empirical data has been analyzed based on theories and theoreticalconstructs such as Lipskys theory about street level bureaucrats, Giddens theory aboutmodernity, self-identity and ontological security and also childhood studies. The resultsindicate that social workers try to maintain the children’s everyday routines by creating routinesthat include school, activities and counseling. However there are difficulties to maintain thechildren’s everyday routines because of the safety strategies in the shelters. Social workershave an awareness that their ways of working with children are supposed to be performed byhaving a child’s perspective whereas their achievement is for the families to transfer to a newindependent home to create a new belonging and everyday life.