Syftet med studien är att sammanställa forskning där barn har intervjuats om sina upplevelser och erfarenheter av våld i hemmet, mellan närstående, i en kunskapsöversikt. Studiens metod är en allmän litteraturöversikt och dess empiriska material består av elva vetenskapliga artiklar. Empirin analyseras genom en teoridriven tematisk analys. Studiens teoretiska utgångspunkt är den nya barndomssociologin och teorier kring hur det våldsbevittnande barnet ses som offer och vilka positioner som är möjliga för barnen att anta. Även Walkers teori om våld i nära relation som en cyklisk process är en del av det teoretiska ramverket. I den tematiska analysen identifierades två huvudteman samt flera underteman. Det första huvudtemat är barns upplevelse av våld i hemmet, med tre underteman: under de fysiska våldshändelserna, mellan de fysiska våldshändelserna och efter att våldet upphört. Det andra huvudtemat är barns strategier vid våld i hemmet, med tre underteman: strategier för att förhindra att våld uppstår, strategier för att stoppa pågående våld och strategier för att skydda sig själva. Studiens resultat visar att barn upplever våld med flera sinnen och på flera olika sätt. Barnen har väl genomtänkta strategier och väljer dessa utifrån situation. Resultatet diskuteras sedan kritiskt i förhållande till de teoretiska utgångspunkterna i studien. Studien bidrar till en ökad förståelse för barns upplevelser och erfarenheter av våld i hemmet. / The purpose of this study is to compile research where children have been interviewed about their experiences of domestic violence, between close relatives, within the home. The method used is a general literature review and the study’s empirical material consists of eleven scientific articles. The empirical material is analyzed through a theoretical thematic analysis. The theoretical framework of the study is the new childhood sociology and theories about in which ways the children who experience domestic violence can be seen as victims and the possible positions for these children. Walker’s theory of domestic violence as a cyclical process is also a part of the theoretical framework. In the thematic analysis two main themes was identified as well as several sub-themes. The first main theme is children’s experience of violence within the home, with three sub-themes: during the physical violent incidents, between the physical violent incidents and when the violence has ended. The second main theme is children’s strategies when experiencing violence within the home, with three sub-themes: strategies to prevent violence from occurring, strategies to stop ongoing violence and strategies to protect themselves. The result of the study shows that children experience violence with several senses and in different ways. Children have well thought out strategies and chooses to use these in different situations. The result is critically discussed in relation to the theoretical standpoints in the study. The study contributes with an increased understanding of children’s experience of violence within the home.

Syftet med studien var att ta reda på socialsekreterares upplevelser om hur coronapandemin bidragit till våld i hemmet, samt hur de arbetade mot det under rådande omständigheter. Det var en kvalitativ studie med semistrukturerad intervju som datainsamlingsmetod. Åtta stycken socialsekreterare intervjuades och den insamlade datan analyserades genom tematisk analys. De teoretiska ramarna som applicerades vid analysering i denna studie var intersektionalitet och systemteori. Resultat visade att orosanmälningar hade ökat sedan utbrottet av coronapandemin med en tydlighet att oron hade varit våldsrelaterat. Resultat visade även att genomförandet av bedömningar och utredningar hos socialtjänsten begränsades på grund av restriktioner. Med en systemteoretisk teoriram kunde en slutsats dras att coronapandemin var en relevant bidragande faktor till familjerelaterat våld. / The aim of the study was to find out social workers' experiences of how the corona pandemic contributed to domestic violence, as well as how they worked against it under the prevailing circumstances. It was a qualitative study with a semi-structured interview as a data collection method. Eight social secretaries were interviewed, and the collected data was analyzed through a thematic analysis. The theoretical frameworks applied in the analysis in this study were intersectionality and systems theory. Results showed that reports of concern had increased since the outbreak of the corona pandemic with a clarity that the reports had been violence related. Results also showed that the implementation of assessments and investigations carried out by the social services was limited due to restrictions. With a systematic theoretical framework, it could be concluded that the corona pandemic was a highly relevant contributing factor to family-related violence.

Syftet med intervjustudien är att undersöka hur personal på skyddat boende upplever sitt nuvarande arbete med barnen samt hur de tror att deras arbete kan påverkas av de nya lagändringarna som framförs i propositionen “Stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende”, med utgångspunkt i att barn ska få egna placeringsbeslut. Empirin har samlats in genom intervjuer med åtta personal på olika skyddade boenden, såväl ideella som privata. Resultatet har analyserats utifrån professionsteori, handlingsutrymme och yrkeskompetens. Resultatet visar att personalen på skyddat boende har ett relativt stort handlingsutrymme i arbetet med barnen eftersom det inte finns någon reglering kring hur arbetet ska bedrivas. De arbetar för att barnen ska få känna en trygghet i att de befinner sig på en plats fri från våld och för att barnen ska känna sig inkluderade. Resultatet visar även att stöd och hjälp till barn ser olika ut beroende på vilket skyddat boende de befinner sig på eftersom kraven att arbeta med barnen, och därmed kompetensen och resurserna, varierar. Att barn ska få egna placeringsbeslut välkomnas av de flesta respondenterna då det ger upphov till tydliga riktlinjer i arbetet med barnen. Det framkommer dock farhågor kring att vissa barnhandläggare på socialtjänsten brister i kompetens om våld, samt att det kommer att leda till kortare placeringstider på grund av ekonomiska skäl. / The aim of study is to examine how staff in sheltered housing perceive their current work with children and how they believe their work may be affected by the new legislative changes proposed in the bill "Strengthened Rights for Children and Adults in Sheltered Housing", based on that children individually are going to grant a placement decision. The data were collected through interviews with a total of eight professionals in various sheltered housing facilities, both voluntary women's shelters and privately operated sheltered housing. The results were analyzed based on professional theory, discretion and professional competence. The findings indicate that professionals in sheltered housing have a relatively large discretion in working with children, as there is no regulation governing how the work should be conducted. They work to ensure that children feel secure in a place free from violence and to make them feel included. The results also show that support and assistance for children can vary depending on the specific sheltered housing facility, because the requirements to work with the children, and thus the skills, vary. Most professionals welcome that children individually are going to grant a placement decision, as it provides clear guidelines for working with children. However, there is a concern about social services child welfare workers lacking expertise in handling violence, and that the placement times are going to be shorter due to economic circumstances.