<p>Barnens bästa ska enligt Konventionen om barnets rättigheter alltid sättas i främsta rummet.Syftet med denna rapport är att reda ut på vilket sätt svensk polis fullföljer sitt uppdrag attefterleva denna konvention i polisens ingripande verksamhet. För att undersöka detta har viintervjuat två poliser samt tagit del av litteratur och övriga källor. Genom att studera dettahar vi kommit fram till att både Rikspolisstyrelsen och poliserna vi intervjuat anser att ämnetär viktigt och ska efterföljas men att det ännu inte finns tydligt uppställda riktlinjer för hurarbetet ska utföras vid polismyndigheterna. Vår egen slutsats av rapporten är bland annatatt det skulle behövas tydligare information och riktlinjer tillgängliga för poliserna somarbetar i ingripande verksamheten för att barnens rättigheter på bästa sätt ska kunnatillgodoses.</p>

Barnens bästa ska enligt Konventionen om barnets rättigheter alltid sättas i främsta rummet.Syftet med denna rapport är att reda ut på vilket sätt svensk polis fullföljer sitt uppdrag attefterleva denna konvention i polisens ingripande verksamhet. För att undersöka detta har viintervjuat två poliser samt tagit del av litteratur och övriga källor. Genom att studera dettahar vi kommit fram till att både Rikspolisstyrelsen och poliserna vi intervjuat anser att ämnetär viktigt och ska efterföljas men att det ännu inte finns tydligt uppställda riktlinjer för hurarbetet ska utföras vid polismyndigheterna. Vår egen slutsats av rapporten är bland annatatt det skulle behövas tydligare information och riktlinjer tillgängliga för poliserna somarbetar i ingripande verksamheten för att barnens rättigheter på bästa sätt ska kunnatillgodoses.

Barnkonventionen innebär att olika aktörer i samhället ska tillgodose barnens bästa. Konventionen ratificerades år 1989 i Sverige, vilket innebar att Sverige har förpliktat sig att införliva den. Detta kom att påverka Stockholms läns landsting och Landstinget i Uppsala län. Sedan år 2009 har de i uppgift att implementera barnkonventionen inom sina verksamheter vilket inkluderar Trafikförvaltningen i Stockholms län och Kollektivtrafikförvaltningen UL som bedriver bland annat kollektivtrafik. Studier har dock visat att barn känner sig otrygga i kollektivtrafiken, vilket kan tyda på att barns bästa inte har tillgodosetts som barnkonventionen fastslår. Syfte är att undersöka hur tjänstemän beskriver kollektivtrafiken och vilken plats barnperspektivet har inom det operativa arbetet på Trafikförvaltningen i Stockholms län och Kollektivtrafikförvaltningen UL. Med teori om institutionalisering och roller samt nyinstitutionella teorier om isomorfism och isärkoppling har detta syfte undersökts. Detta har undersökts utifrån en hermeneutisk ansats med tio kvalitativa intervjuer för att undersöka hur tjänstemännen beskriver kollektivtrafiken, dess resenärer, barn och hur de upplever att de arbetar med ett barnperspektiv. Tjänstemännen beskriver kollektivtrafiken som samhällsbärande och att de är styrda av olika faktorer där politiken var den mest framträdande. Resultatet visade även att resenärerna utgörs av alla som i huvudsak reser när de pendlar. Barn inkluderades även i denna grupp och anses pendla till skolan. Barnen ses även som framtidens kollektivtrafikresenärer. Tjänstemännen ansåg sig ha lite kunskap om konventionen trots detta ansåg de flesta att den var viktig för deras arbete. Det råder även en blandad uppfattning om hur barnperspektivet kommer påverka tjänstemännens arbetssätt.

Syftet med studien var att ta reda på hur förskollärare tolkar två utvalda artiklar ur barnkonventionen och hur dessa tankar sedan återspeglas i verksamheten. Studien är kvalitativ och datainsamlingen genomfördes med observationer och intervjuer, som tog plats på fyra olika förskolor och totalt fem olika avdelningar. Vi inspirerades av den induktiva metoden i sammanställning och analys av resultat. Resultatet visade på att även om alla förskollärare var eniga om att de valda artiklarna var viktiga, lade förskollärarna fokus på olika delar och nivåer och därmed såg också deras arbete ut på olika vis. De olika fokus rörde antingen barnet som individ, gruppen som helhet, vikten av en fungerande verksamhet eller barns säkerhet i förskolan och hemmet. Vissa informanter lyfte dock flera delar att fokusera på och fokuserade alltså inte nödvändigtvis på endast en av delarna. Inte i något fall blev alla sätt att tolka och gestalta artiklarna belysta av en förskollärare. Slutsatserna blev därmed att barnkonventionen tolkas på olika sätt och att arbetet med barn därmed varierar i de olika verksamheterna.

No description available.

<p>Syftet med detta arbete var att visa hur det är möjligt att utveckla ett estetiskt förhållningssätt i undervisningen för att främja elevers förståelse för FN:s konvention om barnets rättigheter. I arbetet lyfts estetikens betydelse i undervisningen fram samt betydelsen av att ge demokrati och utvecklingsarbete utrymme. Drama, skönlitteratur och film har används i det praktiska arbetet med eleverna som vi sedan skrev individuella loggböcker kring. Vidare hade vi sedan reflekterande samtal för att utveckla vårt arbete. Elevgruppen bestod av sex elever i en mångkulturell skola som vi träffade vid tio tillfällen. Det praktiska arbetet och reflektionerna visade vad ett estetiskt förhållningssätt kan betyda för undervisningen, så som t ex när eleverna spontant i forumspelet delgav sina egna erfarenheter av olika dilemman.</p>

<p>Abstract</p><p>Essay in political Science (c-level) by Karin Forsling, Spring 2007</p><p>A school for the best interest of the child? - The Swedish School System according to the UN Convention on the Rights of the Child.</p><p>Supervisor: Stig Montin</p><p>The purpose of this essay is to investigate how the Swedish governments work with the im-plementation of this convention and what progress has been made. The inquiry of this study is to describe how the changing in the Swedish School System correspond to the national strat-egy for implementation of UN Convention on the Rights of the Child in Sweden and how the political protagonists.</p><p>I have read some of the most relevant documents from the authorities and organisations work-ing with children’s rights in Sweden and papers and communications from the political pro-tagonists.</p><p>Since UN Convention on the Rights of the Child was ratified by Sweden in 1990 the work for implementation has been quite successful but there are still lots to do. There are still some problems in School such as bullying, insulting, insecurity and lack of peaceful and harmoni-ous school environment. That is the political actors quite agree this but the have different so-lutions of the problems. The Social democratic party wants more adults in schools to guaran-tee a peaceful and harmonious school environment and the non-socialist Alliance wants clear roles and increased authority for teachers to create order in schools.</p><p>Keywords: UN Convention on the Rights of the Child, education, the national strategy, the Social democratic party, the non-socialist Alliance.</p>

Syftet med detta arbete var att visa hur det är möjligt att utveckla ett estetiskt förhållningssätt i undervisningen för att främja elevers förståelse för FN:s konvention om barnets rättigheter. I arbetet lyfts estetikens betydelse i undervisningen fram samt betydelsen av att ge demokrati och utvecklingsarbete utrymme. Drama, skönlitteratur och film har används i det praktiska arbetet med eleverna som vi sedan skrev individuella loggböcker kring. Vidare hade vi sedan reflekterande samtal för att utveckla vårt arbete. Elevgruppen bestod av sex elever i en mångkulturell skola som vi träffade vid tio tillfällen. Det praktiska arbetet och reflektionerna visade vad ett estetiskt förhållningssätt kan betyda för undervisningen, så som t ex när eleverna spontant i forumspelet delgav sina egna erfarenheter av olika dilemman.

I Sverige har barnfattigdom funnits i alla tider. Den här uppsatsen handlar om barnfattigdom i Sverige i dag. Det var en kvalitativ studie med en induktiv ansats. Syftet var att undersöka hur barnfattigdom visar sig i en mellansvensk stad och hur professionella inom socialt arbete ser på barnfattigdom och vilket stöd som finns att få. Studien byggde på fem kvalitativa intervjuer med socialarbetare inom kommunens enhet Familj och Fritid. Intervjuerna tolkades efter hermeneutiska principer. I resultatet framkom att det görs många insatser för att förebygga och förhindra barnfattigdom men det framkom också att barnfattigdomen ökar och det behövs mer insatser. Det visade sig att barnfattigdomen oftast ses och behandlas utifrån ett ekonomiskt perspektiv. Det handlade enligt resultatet också om att en stor del av det sociala arbetet innebar att öka kunskapen om ämnet bland de professionella och väcka politisk opinion för att medvetandegöra de drabbade barnens situation. Det handlade också om att kunna utföra ett professionellt arbete för att ge dessa barn goda förutsättningar för att kunna vara delaktiga i det sociala samhället.

No description available.