Syftet med undersökningen var att undersöka hur barnkonventionen implementerats i socialtjänstens verksamheter samt vilka faktorer som begränsat respektive underlättat implementeringen av konventionen. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer och en surveyundersökning via e-post. Resultatet har analyserats ur följande perspektiv: top- down, bottom-up och syntes. Studiens slutsatser är att kommunerna implementerat barnkonventionen olika där de vanligaste åtgärderna varit utbildningsinsatser, organisationsförändring och lokala styrdokument. Implementeringen har inte medfört någon större förändring i yrkesutövningen. De största hindren för implementeringen är kopplade till organisatoriska förutsättningar och konventionens juridiska struktur. De möjliggörande faktorerna är främst att tidigare arbetsmetoder utgått från barnkonventionen. Slutligen förs en diskussion om konventionens betydelse som lag för det sociala arbetet, hur det kommunala självstyret påverkar implementeringsarbetet samt förslag på vidare forskning.

The purpose of this thesis is to explore in which ways the understanding, opportunity and willpower of the Street-Level Bureaucrats can explain the influence that the Child Conventions preparatory work and implementation has had on the preschool staff's implementation after 2020. The aim of the study is achieved by using a qualitative text analysis to analyze interviews and surveys done with preschool staff and staff from the preschool administration in Malmö municipality. The materials from the interviews are categorized based on Lennart Lundquists framework of three conditions for implementation: change in knowledge, opportunities and willpower. The results are then again reviewed through the lens of Michael Lipsky's theory on Street-Level Bureaucrats and Lundquist's implementation theory. Results conclude that the knowledge has increased slightly along with a more systematic working routine and a stronger willpower among the staff to implement the Child Convention. These changes have happened even though the staff as Street-Level bureaucrats has experienced a lack of understanding in how and in which ways the political decision to make the Child Convention law is supposed to affect their workplace. They have also experienced lack of economic resources before and after 2020. The influence that the Street-Level bureaucrats have had can therefore be explained by the willpower, discretion and professional competence that they possess as staff in a local function. It is of importance in the conclusions that the staff already had a willpower to implement the Child Convention before 2020, which shows that the political decision might not have made an extraordinary difference.

Abstrakt Syftet med följande studie är att bilda kunskap om det inflytande och dendelaktighet barn i åldrarna 3–5 år har gällande dokumentation i förskolansamt hur barnkonventionen implementeras i arbetet med dokumentation.Vidare så undersöks om asymmetrin mellan barn och pedagoger påverkarinflytandet för barnen samt vilka utmaningar förskollärarna kan se iförskolan angående dokumentation. Utifrån ett hermeneutiskt perspektivgenomfördes intervjuer och observationer av sex förskollärare fördelade påtvå olika förskolor i skilda kommuner. Analysen genomfördes med hjälp avbarndomssociologi. I resultatet framkommer att barn oftast är delaktiga idokumentationen, men att det finns tillfällen då pedagogerna dokumenterarpå egen hand. Vid de senast nämnda tillfällena påverkas barnens inflytandeav asymmetrin mellan barn och pedagoger. Slutsatsen vi drar är att barnsdelaktighet och inflytande vid dokumentation till stor del beror på vid vilkenförskola, tillfälle och av vilken pedagog, som dokumentationen görs. Sådanvariation finns också i frågan om huruvida barnkonventionens implementerasunder arbetet. Ibland uppstår utmaningar när barns inflytande ställs emotvarandra, eller utmaningar för förskollärarna när de ska ge barn inflytandeoch låta deras röster bli hörda.

No description available.

I enlighet med barnkonventionen artikel 12 har alla barn i Sverige en rättighet att få vara delaktiga, att få sin röst hörd i frågor som rör dem. Syftet med denna uppsats har varit att se hur Sverige implementerat denna rättighet. Frågeställningarna som väglett arbetet är hur den rättsliga regleringen gällande barnets rätt till delaktighet ser ut, hur socialtjänsten arbetar för att uppfylla denna rättighet, hur FN:s barnrättskommitté ser på Sveriges uppfyllande av artikel 12 samt vilka möjliga hinder eller problem som kan uppstå när det gäller att säkerställa rättigheten. Den rättsdogmatiska metoden har använts för att uppfylla syftet med uppsatsen, vilket främst innebär att studera de allmänt accepterade rättskällorna. Av resultatet framgår att socialtjänsten i vissa fall lyckas säkerställa rättigheten, men att det fortfarande finns brister i deras praktiska arbete. Barn har upprepande berättat att deras åsikter varken kommer fram eller beaktas i frågor som rör dem. Sverige har gjort lagändringar, upprättat handböcker och kunskapsstöd, vilket visar att arbetet går framåt. Det är dock fortfarande lång väg kvar för att säkerställa rättigheten i det praktiska arbetet och därmed möjliggöra en fullständig tillämpning av artikel 12. Barnets rätt att bli hörd utgör idag en bra tanke på pappret, men omsättningen till praktiken är otillräcklig.

Barnets bästa ska vara det avgörande intresset vid tvister om vårdnad. Principen om barnets bästa finns idag lagreglerat i bland annat föräldrabalken och sedan år 2021 är FN:s konvention om barnets rättigheter inkorporerad svensk lag. Gemensam vårdnad är en utgångspunkt som sedan länge ansetts vara det bästa för barnet men det finns situationer då ensam vårdnad är det bättre alternativet utifrån principen om barnets bästa. Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på vad barnets bästa egentligen innebär vid tvister om vårdnad och hur barnets rätt till delaktighet realiseras i praktiken. För att ta reda på syftet har den rättsdogmatiska metoden använts. Resultatet visade på att barnets bästa inte har en tydlig definition och att rätten till delaktighet innebär att barnet bland annat ska få möjlighet att uttrycka sina egna åsikter. Att utreda barnets bästa innebär en individuell bedömning vilket i sin tur gör begreppet dynamiskt.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger ser på utmaningar i arbetet med nyanlända elever när det gäller att de ska uppnå målen i skolan samt inkluderas i skolan och i samhället. Med avseende på inkludering låg fokus på att undersöka hur skolan arbetar med placering och kartläggning av de nyanlända elevernas kunskaper, samt vilka stödinsatser som kan erbjudas av pedagoger. Utöver detta har vi undersökt hur pedagogerna resonerar om de nyanlända elevernas möjligheter att nå målen i skolan. Material har samlats in genom en intervjustudie. Resultatet pekade på att rätt placering och kartläggning av de nyanlända elevernas kunskaper är betydelsefullt. Skolans stödinsatser gynnar skolutvecklingen för de nyanlända eleverna. Studien visade att förberedelseklass har sina för- och nackdelar, med en inkluderande miljö som målsättning. Pedagogerna upplevde en motiverande atmosfär trots kulturkrockar och svårigheter i kommunikationen. Resultatet visar att viktiga aspekter för utvecklingen är realistiska mål, tid, positiv återkoppling och tålmodighet.

Den aktuella studien har som syfte att visa på hur barn synliggörs samt i vilken grad de ges möjlighet till delaktighet i LVU-förhandlingar i Förvaltningsrätten i Stockholm. Detta genom en kvalitativ textanalys baserad på samtliga ansökningar från socialnämnd som tagits upp till muntlig förhandling, gällande barn mellan 0-18 år under januari månad 2014. Jag har även använt mig av juridisk metod då jag studerat de olika lagrum som berörs och hur dessa tolkas och även hur dessa påverkar det enskilda barnet. Resultatet visar att barnets inställning utifrån eget eller ombudets perspektiv synliggörs i samtliga utom två av de studerade domarna, dvs. drygt 90% har dokumenterat ett barnperspektiv och eller barnets perspektiv. Dock saknar ca 30% av det studerade materialet formuleringar direkt ur barnets perspektiv. I detta material beskrivs barnet endast ur den vuxnes, ombudets, föräldrarnas, nämndens, perspektiv. I endast ca 40% av de mål där LVU till följd av brister i omsorgen behandlas lyfts barnets inställning i bedömningen. Det finns förbättringsområden för att stärka barnperspektiv samt barnets rätt att deltaga och få möjlighet att komma till tals. Ett av dessa är att det i nuläget saknas krav på att den som arbetar med att företräda barnet genom en process i förvaltningsrätten ska ha särskild barnkompetens.

Syftet är att undersöka hur demokrati kan skapas i skolmiljön, vad som styr demokratisynen i den svenska skolan och hur dokument och lagar påverkar lärares och elevers demokratiska möten i skolan. Detta belyses genom kvalitativa studier av litteratur kring styrdokument och lagar, den progressiva pedagogikens demokratisyn, djupintervjuer med lärare som anser att demokrati i skolmiljön är avgörande för skolans roll i samhället, samt tidigare forskning och kompletterande källor. Läsning av en omfattande mängd pedagogisk och filosofisk litteratur författad under 1900- talet av så kallade progressiva pedagoger ger en fördjupad bild av det demokratibegrepp som många lagstiftare, forskare, författare och debattörer använder utan att definiera vad de menar. Demokrati som västerländskt styrelseskick är inte detsamma som demokrati, eller demokratiska värderingar. Den här undersökningen ifrågasätter skolverkets och skollagens otydliga definition av de "demokratiska värderingar" som är tänkta att utgöra grundvalen för hela utbildningen. Den försöker förstå demokratibegreppet ur ett progressivt pedagogiskt perspektiv och ger lärare utrymme att berätta om sin demokratisyn och de metoder som gestaltar denna, samt upplevelsen av hur styrdokumenten kan hjälpa eller stjälpa. I belysning av allt detta, samt tidigare forskning som även den tampas med svårigheterna att tolka styrdokumenten, diskuteras de praktiker som skapar förutsättningar för eller förhindrar demokratiska möten i skolan. I mitt gestaltande arbete ville jag låta barns egna yttryck ta plats och det resulterade i en film där barns berättelser får framträda, varvade med citat ur lagar, dokument och litteratur. Bilderna visar organiskt växande. På väggen mitt emot ernjuds besökarna att skapa sitt eget uttryck med tavelkritor. Väggern är delad i två halvor och den ena sidan markerad som förbjuden att skriva och rita på. Vid ett seminarium 2016-05-26 kl. 15:30 bjöds besökarna in till ett öppet samtal om barn, yttrandefrihet och demokrati tillsammans med mig och Pernilla Glaser. Samtalsledare var Zelda Bingert, 13 år.

Vad anser gode män till ensamkommande barn om hur Barnkonventionen efterlevs under asylprocessen och hur uppfattar de sin egen roll och sitt uppdrag som god man till ensamkommande barn? Denna fråga undersöks i studien genom intervjuer med gode män. Bakgrunden är att UNICEF gett kritik till Sverige för att inte till fullo efterleva Barnkonventionen i en asylprocess samt det faktum att godmanskapet i flera aspekter framställs som ett oklart och odefinierat uppdrag. Studien syftar även till att undersöka hur de intervjuade gode männen uppfattar samarbetet med Socialtjänsten och Migrationsverket. Sex stycken semistrukturerade intervjuer har analyserats med hjälp av en strukturell-funktionell rollteori samt genom ett rättighetsperspektiv, där Barnkonventionen och begreppet barnets bästa varit centralt. Resultatet visar främst hur uppdraget som god man till ensamkommande barn tolkas på ett mycket varierande sätt. Den främsta skillnaden inom godmanskapet tycks innebära den relation som skapas till barnet, vilket i sin tur skapar en orättvisa mellan barnen som är tilldelade gode män. Det egna initiativtagandet kan till och med påverka det enskilda barnets asylprocess och framtid. Ett centralt resultat i studien är även uppmärksammandet över bristen gällande ensamkommande ungdomars 18-årsdag och det därmed avslutade godmanskapet. Studiens intervjupersoner framställer detta som ett systemfel som bör åtgärdas för att behandla ungdomarna rättvist och humant.