Med en ny vattenreningsdel vill Kalmar Vatten AB (KVAB) sänka sina utsläpp av näringsämnen i Kalmarsund. KVAB har vid tidigare tillfällen uppgraderat det befintliga reningsverket och för att klara framtida energi- och klimatmål planeras därför en nybyggnation. Uppdraget var att framföra olika pumpalternativ till den framtida pumpstationen och ge en LCC-analys för varje alternativ. Två helt skilda pumptyper har utretts, Arkimedespumpen och centrifugalpumpen. Två alternativ för Arkimedespumpen och ett alternativ för centrifugalpumpen har tagits i beaktande. Under projektet har Kalmars inkommande dygnsflöde under åren 2011, 2012 och 2013 legat till grund för dimensionering av pumparna till den planerade nybyggnationen. Syftet var att ge KVAB beslutsunderlag för val av pump till den kommande pumpstationen. Resultatet redovisar att centrifugalpumpen har lägre energiförbrukning och får därför en lägre kostnad vid drift. Eftersom mer kringutrustning och underhåll krävs för centrifugalpumpen jämfört med Arkimedespumpen kan dock det verkliga resultatet bli annorlunda.

<p><strong>Abstract</strong></p><p>Målet med denna undersökning är att belysa hur ungdomars kostvanor ser ut och om de upplever att det påverkar deras studieresultat. För att elever i dagens skola ska må bra och kunna prestera väl krävs det att flera yttre faktorer fungerar. Kost, motion och sömn är några av dem men jag har koncentrerat mig på kosten. Vet ungdomar hur och vad de ska äta för att få i sig den näring de behöver? Jag har också tittat på om de har någon uppfattning och i så fall vilken när det gäller hur deras mat intag berör deras förmåga att orka och prestera i skolan. Genom att studera tidigare forskning och därefter genomföra en undersökning i form av enkäter, var min förhoppning att få svar på hur förhållandet kost och prestation i relation till ungdomars vanor och uppfattningar ser ut. Litteraturen som presenteras belyser kostvanor, vilka näringsämnen kroppen behöver och varför. Jag har valt att jobba med en skola i södra Skåne där sex klasser från omvårdnads- och hälsoprogrammet deltar. Det är totalt 91 elever med i studien. Resultatet visar att många ungdomar äter skollunchen, men desto fler slarvar med frukosten. Merparten av dem är av uppfattningen att deras kostvanor påverkar lärandet. Slutsatsen av studien är att en god hälsa är en förutsättning för att kunna prestera optimalt i skolan. Men den visar också att många ungdomar vet hur de ska leva hälsosamt men väljer trots det att inte göra det.</p>

Abstract Målet med denna undersökning är att belysa hur ungdomars kostvanor ser ut och om de upplever att det påverkar deras studieresultat. För att elever i dagens skola ska må bra och kunna prestera väl krävs det att flera yttre faktorer fungerar. Kost, motion och sömn är några av dem men jag har koncentrerat mig på kosten. Vet ungdomar hur och vad de ska äta för att få i sig den näring de behöver? Jag har också tittat på om de har någon uppfattning och i så fall vilken när det gäller hur deras mat intag berör deras förmåga att orka och prestera i skolan. Genom att studera tidigare forskning och därefter genomföra en undersökning i form av enkäter, var min förhoppning att få svar på hur förhållandet kost och prestation i relation till ungdomars vanor och uppfattningar ser ut. Litteraturen som presenteras belyser kostvanor, vilka näringsämnen kroppen behöver och varför. Jag har valt att jobba med en skola i södra Skåne där sex klasser från omvårdnads- och hälsoprogrammet deltar. Det är totalt 91 elever med i studien. Resultatet visar att många ungdomar äter skollunchen, men desto fler slarvar med frukosten. Merparten av dem är av uppfattningen att deras kostvanor påverkar lärandet. Slutsatsen av studien är att en god hälsa är en förutsättning för att kunna prestera optimalt i skolan. Men den visar också att många ungdomar vet hur de ska leva hälsosamt men väljer trots det att inte göra det.

There is a great need to reduce nutrient leaching from arable land into lakes and oceans. By using several different types of models it has previously been possible to describe nutrient losses in a catchment area with a minimum unit of sub-catchment level. At present, it is instead desirable to model a smaller catchment with an opportunity to re-connect the results to the corresponding fields in the catchment. Such models already exist but they are not fully able to properly describe Swedish conditions and land characteristics in our region. With the approach of creating such a model, SLU has developed a project with this work as its first stage. The model is expected to be created under the working name SWE-model which stands for Soil Water Environment and is in this first stage supposed to apply the SOIL model in catchment scale. During the procedure to describe the first step in the process of developing such a model adapted to Swedish conditions and which works in the catchment scale with an area of about 10-30 km2, focus has been set on calculating the transport of water flow from different hydrological response units. Regardless of the processes occurring in the soil after the water has been added, it is assumed that all the water which flows from each simulated unit is drained. In the first step the hydrologic response units were identified based on land use and soil type in the study area. With the help of a script with functions that retrieve and transform data, certain units were chosen for simulation. The script was also created in this project. Finally, the model results were aggregated and summarized for each unique unit, for each sub-catchment, and also for the whole catchment. From the results it is possible to see similarities in the flow dynamics between modeled and measured data. The efficiency coefficient has been calculated to correspond to the mean of the measured values for the whole simulation period. With an automated calibration process the model should be able to perform better. The volume error gives an indication of overestimation from the model.

The dissolved silicon (DSi) has a crucial role for growth of a large group of primary producers – diatoms and, hence, impact on functioning of the aquatic food web. This thesis contributes to an increased understanding of the modifications of the DSi cycling in the Baltic Sea. The results provide new information about spatial and temporal changes in DSi concentrations and nutrient ratios for the period 1970-2001 as well as during the 20th century. For the period 1970-2001, the declining DSi trends were found at the majority of monitoring stations all over the Baltic Sea. This decrease is assumed to be mainly due to the ongoing eutrophication. It is supported by the increasing trends of inorganic nitrogen and phosphorus. The trends have implications for the nutrient ratios, DSi:DIN and DSi:DIP, which are important indicators of the state of an ecosystem. The long-term retrospective DSi budget has shown that the DSi concentrations before major hydrological alterations and eutrophication were about twice the present ones. This decrease is related to both eutrophication and anthropogenic perturbations in the catchment. The occurrence of DSi concentrations close to the potentially limiting levels has been also analysed. While DSi concentrations are still high in the northern regions of the Baltic, other areas may be at risk of developing Si limitation if the decrease in DSi concentrations persists. The results depict the Baltic Sea journey from being water body with DSi levels sufficient to support diatom production to one that may experience Si limitation and its adverse ecological consequences. / Löst kisel (DSi) har en viktig roll för tillväxten av en stor grupp av primärproducenter – kiselalger, och därmed även påverkar hela den akvatiska näringskedjan. Denna avhandling bidrar till en ökad förståelse av förändringarna i DSi kretsloppet i Östersjön. Resultaten tillhandahåller ny information om rumsliga och tidsmässiga förändringar i DSi koncentrationer såväl för perioden 1970-2001 som för hela 1900-talet. För perioden 1970-2001 återfanns minskade DSi koncentrationer på mätstationer över hela Östersjön. Minskningen antas främst bero på den pågående övergödningen. Detta antagande stöds av stigande halter av oorganiskt kväve och fosfor. Sammantaget har dessa trender en inverkan på ekosystemets tillstånd och näringsämnenas kvoter, DSi: DIN och DSi: DIP. Ur ett längre tidsperspektiv kan man se att innan övergödningen och de stora hydrologiska ombildningar i Östersjöområdet var DSi koncentrationerna ungefär dubbelt så höga som idag. Dagens förekomst av DSi koncentrationer som ligger nära de potentiellt begränsande nivåerna har också analyserats. DSi koncentrationerna är fortfarande höga i norra delar av Östersjön, men är i andra områden i riskzonen för att utveckla Si begränsning om minskningen av DSi koncentrationer fortsätter. Resultaten skildrar Östersjöns resa från att vara ett havsområde med DSi halter som är tillräckliga för att understödja kiselalgernas produktion till ett sådant som kan uppleva Si begränsning och dess negativa ekologiska konsekvenser.