Bakgrund: Menstruationscykeln kan påverka den kvinnliga idrottaren ihennes idrottsutövande både psykiskt och fysiskt. Eftersom den kvinnligahormoncykeln pågår runt en månad, så sker hormonfluktuationer i olikafaser. Syfte: Syftet var att redogöra för vad forskningen säger om hurmenstruationscykeln kan påverka den kvinnliga styrkeatleten och ifall detgenerellt är viktigt att periodisera sin träning utifrån informationen somfinns om de kvinnliga könshormonerna och dess effekter påprestationsförmågan. Metod: En systematisk litteraturöversikt där 11 artiklar inkluderades efterartikelsökningar i PubMed, SPORT Discus och One Search. Resultat: Muskelstyrkan och hypertrofin kan gynnas av intensivareträning i follikelfasen, i linje med de högre östrogennivåerna. Trötthet imuskler och mental prestation kan vara nedsatt i lutealfasen i och medprogesteronets toppnivåer. Men studier har även visat på bättremuskelstyrka i lutealfasen och sämre mental prestationsförmåga ifollikelfasen. Slutsats: Prestationsförmågan i styrketräning påverkas avmenstruationscykeln, men alla effekter är individuella och aktuellforskning har inte kommit fram till ett gemensamt och generellt resultatangående ämnet.

No description available.

<p>Studiens syfte var att med neuropsykologiska utredningsverktyg undersöka exekutiva funktioner hos allsvenska fotbollsspelare samt division 1 spelare. Även sambandet mellan spelarnas exekutiva funktioner, gjorda mål och assist undersöktes. 57 herr- och damspelare testades. Elva kliniska utredningstest användes. Resultaten visade att de allsvenska spelarna hade signifikant bättre kapacitet på vissa exekutiva funktioner än spelarna från division 1. Även de spelare som gjort flest mål och assist hade i förhållande till de som gjort minst, bättre kapacitet på flertalet exekutiva funktioner. Den förklarade variansen visade att de exekutiva funktionerna, i vissa fall, utgjorde mellan 30 % och 40 % av samtliga egenskaper som påverkar spelarnas prestationsförmåga mätt i mål och assist. Resultaten indikerar att kapaciteten av de exekutiva funktionera kan ha betydelse för fotbollspelares sportsliga framgång.</p> / <p>The purpose of this study was to, with neuropsychological test tools, examine the executive functions among soccer players from premier league and first division. The relations between the players’ executive functions and their goals and assists were also examined. 57 male and female soccer players were tested. Eleven different clinical test tools were used. The result shows that the players from premier league had significant better capacity of their executive functions than the players from the first division. Also the players who scored most goals and did most assist had better capacity in several of their executive functions than the players that scored and assisted least. R Square showed in some cases that 30 to 40 % of the total capacity of the players’ performance in assists and goal scoring were provided by the executive functions. The result indicates that the capacity of the executive functions among soccer players could have importance for their success.</p>

Studiens syfte var att med neuropsykologiska utredningsverktyg undersöka exekutiva funktioner hos allsvenska fotbollsspelare samt division 1 spelare. Även sambandet mellan spelarnas exekutiva funktioner, gjorda mål och assist undersöktes. 57 herr- och damspelare testades. Elva kliniska utredningstest användes. Resultaten visade att de allsvenska spelarna hade signifikant bättre kapacitet på vissa exekutiva funktioner än spelarna från division 1. Även de spelare som gjort flest mål och assist hade i förhållande till de som gjort minst, bättre kapacitet på flertalet exekutiva funktioner. Den förklarade variansen visade att de exekutiva funktionerna, i vissa fall, utgjorde mellan 30 % och 40 % av samtliga egenskaper som påverkar spelarnas prestationsförmåga mätt i mål och assist. Resultaten indikerar att kapaciteten av de exekutiva funktionera kan ha betydelse för fotbollspelares sportsliga framgång. / The purpose of this study was to, with neuropsychological test tools, examine the executive functions among soccer players from premier league and first division. The relations between the players’ executive functions and their goals and assists were also examined. 57 male and female soccer players were tested. Eleven different clinical test tools were used. The result shows that the players from premier league had significant better capacity of their executive functions than the players from the first division. Also the players who scored most goals and did most assist had better capacity in several of their executive functions than the players that scored and assisted least. R Square showed in some cases that 30 to 40 % of the total capacity of the players’ performance in assists and goal scoring were provided by the executive functions. The result indicates that the capacity of the executive functions among soccer players could have importance for their success.

No description available.

Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns en skillnad på studentens prestation i ett läsförståelsetest (TISUS), beroende på vilket tonläge (dur eller moll) på klassisk musik de fick lyssna på. Undersökningen genomfördes som ett laboratorieexperiment i en studierum på Karlstads Universitet, utifrån en oberoende mellan-grupps-design. Urvalet var ett tillfällighetsurval av studenter (N= 26), i åldrarna 19 – 33, inom Karlstads Universitet. Oberoende variabeln var klassiskt musik komponerad av Wolfgang Amadeus Mozart, vilket var uppdelat i de två olika betingelserna dur och moll. Beroende variabeln var studentens prestationsförmåga i läsförståelse. Deltagarna fick genomföra ett läsförståelsetest, bestående av tre texter med dess samtliga frågor att besvara på, samt bakgrundsfrågor och en utvärdering av experimentet. Resultatet visade att studenter som lyssnade på klassiskt musik, i tonläge dur, presterade bättre i läsförståelsetestet. Slutsatsen är att inverkan av tonlägena dur och moll skiljer sig på studentens prestationsförmåga i läsförståelse. / The purpose of this study was to investigate whether there was a difference on the students’ performance in a reading comprehension test ( TISUS ), depending on the tone (major or minor) of the classical music they were listening to.The survey was conducted as a laboratory experiment in a study-room at the University of Karlstad, based on an independent between-group design. The selection was an opportunity sample of students (N = 26), between the ages 19-33, within the University of Karlstad. The independent variable was the classical music composed by Wolfgang Amadeus Mozart, which was divided into the two different tones, major and minor. The dependent variable was the student's performance in reading comprehension. The participants performed a reading comprehension test, consisting of three texts with all its questions to answer on, and background questions and an evaluation of the experiment. The results showed that students who listened to classical music, with the tone of major, performed better in the reading comprehension test. The conclusion is that the impact of the tones major and minor differs on the students’ performance in reading comprehension.

Elevernas presentationer i matematikämnet visar ett konsekvent samband med deras intresse. Enökad användning av matematikböcker i undervisningen har observerats, där lärarhandboken ärmer tillgänglig. Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka hur valet avundervisningsmetod och användningen av matematikboken påverkar elevernas prestationer. Föratt besvara forskningsfrågorna har en systematisk kunskapsöversikt genomförts med hjälp av sjuvetenskapliga texter. Resultaten visar att läroböcker enbart inte kan förbättra elevernasprestationsförmåga i matematikämnet. Lärarens val av lektionsuppbyggnad har en avgörandeinverkan på elevernas presentationer, där läroboken bör vara som en kompletterande resurssnarare än att vara lektionens centrala fokus. Detta för att främja en djupare och mer engagerandeinlärningsprocess för elevernaUnder min verksamhetsförlagda utbildning som blivande lärare har jag observerat fleramatematikundervisningar där lärarna i hög grad förlitar sig mycket på innehållet avmatematikboken. Ett av de utmaningar som uppstår av matematik när lärare förlitar sig starkt påinnehållet i matematikboken är balansen mellan att följa läroplanens och skolverkets mål, och atterbjuda en varierad och engagerande undervisning. Å ena sidan ger boken en pålitlig struktur ochtäckning av läroplanen, vilket underlättar för lärare att följa de övergripande målen i ämnetmatematik. Å andra sidan kan en överdriven användning av boken begränsa utrymmer förkreativitet och variation i undervisningen.Jag valde att fördjupa mig i matematikämnet för tidiga skolår och utforska alternativa metodertill traditionell undervisning. Målet med denna studie är att undersöka hur lärarens val avmatematikläromedel påverkar elevernas intresse för ämnet matematik. Studien bygger på ensökningsprocess som baseras på vetenskapliga texter som behandlar denna frågeställning.Datainsamlingen genomfördes genom kvalitativa sökningar i databaserna Libsearc, ECO, ERICoch Skolverket.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka effekten av cykelintervaller som komplement till handbollsträning för att förbättra prestationsförmågan hos manliga ungdomsspelare på elitnivå. Den frågeställning studien svarat på är om cykelintervaller som komplement till handbollsträning har några effekter på den specifika prestationsförmågan. Metod En kvantitativ experimentell studie genomfördes med 13 manliga ungdomsspelare (fp) i handboll. Under 3 veckor fick fp genomföra cykelintervaller som komplement till ordinarie träning 2 gånger i veckan. Effekten av träningen kontrollerades genom förtest och eftertest där fp:s aeroba förmåga (Yo-Yo IR L1), anaeroba kapacitet (150 m shuttle run) samt anaeroba effekt (CMJ) testades. Utifrån resultaten vid förtesterna delades fp in i antingen cykelgrupp (CG) eller kontrollgrupp (KG). Indelning gjordes genom matchning av fp:s profil följt av lottning. CG genomförde 2 olika intervalltyper, 4 min intervaller och 30 sekunders intervaller med ökat antal set över tid. Efter 3 veckor, totalt 6 träningspass, fick samtliga fp återigen genomföra tester med identiskt testförfarande. Genom detta kunde skillnader i utveckling av delkapaciteter relevanta för handboll mellan grupperna utvärderas. Resultat CG förbättrade signifikant både sitt Yo-Yo IR L1 resultat (p≤0,05) samt resultatet i de tre 150 m shuttle run mätningarna (löpning 1, p=0,03; löpning 2, p&lt;0,001; differens löpning 1 och 2, p&lt;0,001). KG hade ingen förbättring i Yo-Yo IR L1 och bara en signifikant trend till förbättring i löpning 2 i 150 m shuttle run (p=0,08). Mellan grupperna förelåg dock inte några signifikanta skillnader. Det sågs ingen förändring i någon av grupperna vid eftertesterna av CMJ.  Slutsats Trots att CG förbättrade sig signifikant i såväl aeroba som anaeroba tester förelåg ingen signifikant skillnad mellan grupperna vilket bland annat tros bero på för få fp samt för kort interventionstid. Resultatet indikerar dock att cykelträning kan vara av värde för handbollsspelare men vidare forskning på en större försöksgrupp och längre interventionstid behövs för att med säkerhet kunna dra några generella slutsatser gällande cykelträningens effektivitet för handbollsspelare.

<p>This study has emerged from a growing interest in students' sleeping habits. During practical training as teachers, we have noticed a discussion of students' sleeping habits, fatigue and student performance at school in relation to their sleeping habits. The purpose of this field survey was to examine students’ sleeping habits and self-perceived performance ability in school in relation to sleeping habits. The material was collected from a questionnaire that was answered by 200 students in 4-6^th grade and 188 students in 1-2th grade in the upper secondary school, this to give an opportunity to see if there were any differences between the different age groups. Differences in gender have also been looked into. The results of the study show that many students, regardless of age or gender, that are sleeping less than 8 hours on school-nights also are tired in school and not able to fully concentrate during the day. The results show some correlation between sleeping habits and how the students feel they are able to perform in school. The results also show that older students sleep less than the younger ones, but a bigger part of the younger students than the older seem to have problems concentrating in school. The results also show a tendency towards differences in sleeping habits between genders, regardless of age, where boys sleep less than girls, but girls have a harder time concentrating in school.</p>

This study has emerged from a growing interest in students' sleeping habits. During practical training as teachers, we have noticed a discussion of students' sleeping habits, fatigue and student performance at school in relation to their sleeping habits. The purpose of this field survey was to examine students’ sleeping habits and self-perceived performance ability in school in relation to sleeping habits. The material was collected from a questionnaire that was answered by 200 students in 4-6th grade and 188 students in 1-2th grade in the upper secondary school, this to give an opportunity to see if there were any differences between the different age groups. Differences in gender have also been looked into. The results of the study show that many students, regardless of age or gender, that are sleeping less than 8 hours on school-nights also are tired in school and not able to fully concentrate during the day. The results show some correlation between sleeping habits and how the students feel they are able to perform in school. The results also show that older students sleep less than the younger ones, but a bigger part of the younger students than the older seem to have problems concentrating in school. The results also show a tendency towards differences in sleeping habits between genders, regardless of age, where boys sleep less than girls, but girls have a harder time concentrating in school.