Syftet med denna studie är att bidra med en fördjupad kunskap omproduktionsprocessen kring hur dialogmixar för film brukar göras och ta reda på vilkafaktorer det är i mixningen som bidrar till en lyckad slutprodukt. Studien bidrar med enfördjupad kunskap om just dialogljudet som ofta inte fått ensamt fokus i den tidigareforskningen. I studien har forskning genom design valts tillsammans med kvalitativaintervjuer. Utefter kunskapen som ackumuleras från intervjuer av fyra stycken mixare ibranschen kommer två stycken scener att mixas ur filmen Fear of death regisserad avJohn Tornblad. Mixningen kommer att ske i två iterationer. Designforskningen ärautoetnografisk där mixningsprocessen kommer att studeras och reflektion av valen somgörs. Ett lyssningstest med en fokusgrupp har använts som mätinstrument för värderingav projektet samt extern värdering av regissör John Tornblad. Resultatet visar atthörbarheten är en central faktor i dialogmixningen och visar vilken betydelse förarbetethar för den slutliga upplevelsen och ger därmed en inblick i vilka utmaningar endialogmixare står inför. Dialogmixningen är beroende av att övriga delar avfilmproduktionen ska fungera för att ett lyckat resultat ska nås. Resultatet visar på vilkamixningsstrategier som är bidragande till en lyckad dialogmix och hur vår perception avdialog inverkar på hur vi mixar dialog och var vi placerar den i mixen för bästhörbarhet. Vad vi placerar dialogen i mixen och hur vi mixar dialogen styr till stor delhur biobesökarna upplever den slutliga filmen. Studien bekräftar i praktiken det somden tidigare forskningen tar upp och ger goda indikationer på att bra synkronisering ochanvändande av efterklang bidrar till att filmen kan uppleves som en gemensamaudiovisuell händelse, beroende på hur väl mixningen är utförd

I denna undersökning studerar jag mig själv och mina behov som musikproducent för attförstå vilka förutsättningar jag behöver för att kunna utföra olika typer av arbeten. Undersökningen visar på vilka behov jag har som producent och vilka typer av uppdrag som skapar kreativitet och motiverar mig. Undersökningen baseras på mixandet av tre olika låtar utifrån olika förutsättningar och ramar vilket jag därefter kommer jämföra och analysera samtpresentera mina slutsatser utifrån slutfört arbete. Musikerna vars låtar jag ska mixa går i samma utbildning som mig vilket jag tror är till en fördel då feedbacken jag önskar ska baseras på både tekniska och musikaliska förkunskaper.  Trots att förutsättningarna och ramarna kring låtarna kommer särskilja sig så kommer samma resultatmål och effektmål eftersträvas. Alltså att låtarna blir mixade med hög kvalité och att musikerna blir nöjda med resultatet. Men hur arbetets gång upplevs för mig i form av motivation och kreativitet kommer ligga till grund för själva undersökningen med hjälp av kommande frågeställningar. Som tidigare nämnts så är undersökningen baserad på mittmixande av tre olika låtar utifrån olika förutsättningar, begränsningar och ramar. De tre olika metoderna utformades som varandras motsatser för att kunna göra det jämförbart. Fritt mixande, delvis fritt mixande och bestämt mixande var ramar jag fick förhålla mig till.Slutresultatet jag kom fram till är att de olika förutsättningarna medförde olika konsekvenser, framförallt när det kom till kommunikationen som i två av metoderna var begränsad. Detta fick mig att inse hur viktigt det är med kommunikation för mig i mitt arbete och påminde mig om varför jag älskar rollen som producent. Att få jobba mot andra kreatörers mål och visioner är det jag brinner för, vilket för mig är omöjligt utan en god kommunikation med kreatören vars verk jag mixar. Jag kom också fram till att frihet inte per automatik betyder kreativt, enkelt och roligt utan snarare tvärtom. Att få mixa andra kreatörers verk med helt fria tyglar sätter en press på mig som producent att kunna göra det perfekta jobbet utan att egentligen veta vad kreatören vill ha eller vilka visioner hen har. Parallellt med mixandet så dokumenterades arbetet genom att kombinera Abraham H. Maslows behovshierarki med Paul Roger Lawrence & Nitin Nohrias fyrhjulsprincip och Cato R. P. Bjørndals processloggbok. Både utifrån frågeställningarna, det klingande och skriftliga visar slutresultatet att jag hittat metoder och arbetssätt som matchar den jag är och vilka behov jag har som producent. Jag tror att många kreatörer inom olika kategorier kan finna stor nytta genom att läsa denna uppsats och bredda perspektivet kring de olika teorierna jag använt mig av och mina tillvägagångssätt som lett till det ovan nämnda slutresultatet

Denna studie syftar till att undersöka hur och var olika lyssnare uppfattar att musik är inspelad. Är det möjligt att spela in en låt på ett sätt som gör att en lyssnare uppfattar den som ett liveframträdande? Går det att mixa musiken på ett sätt att den känns inspelad live när den egentligen är inspelad i en inspelningsstudio? Dessa frågor ligger till grund för min undersökning. Anledning till att jag valt att intressera mig för dessa frågor är ett rent personligt intresse för hur lyssnare uppfattar musik och hur de analyserar kvalitén på inspelningar. Jag har komponerat och arrangerat ett antal låtar i olika sättningar i olika inspelningsstudios, men med mixning och tilläggsljud (som till exempel publik och rumsklang) ska jag ta reda på om man kan få lyssnaren att tro att musiken är liveframförd från en konsert i stället för en inspelningsstudio. Inspelningarna skedde i Immersive Studios och Studio 1 i Kungliga Musikhögskolan. Ett lyssningstest genomfördes där lyssnarna fick lyssna på undersökningsmaterialet som bestod av fyra låtar. I samband med lyssningstestet fick lyssnarna fylla i en enkät och svara på några frågor tillhörande lyssningstestet. Publiken jag utförde denna undersökning på var 14 personer som både var musikverksamma och icke musikverksamma. Resultatet visade sig i att majoriteten av lyssnarna trodde att musiken var liveframförd från en konsert när den i självaste verket var inspelad i olika inspelningsstudios. / <p>Musik av Emil Höbinger.</p><p>Arrangermang av Emil Höbinger.</p><p>Låtar i följande mp3 bilaga:Promises (Stråkorkester)Memoriae (Stråkkvartett)Mona (Piano &amp; Violin)Nostalgi (Stråkorkester)</p>

Studiens syfte var att skriva tre låtar inom EDM-genren med fokus på arrangering och mixning av baselement inom spannet 30–260 Hz. Metod: Med hjälp av olika analystekniker begrundades tre stycken referenslåtar i genrerna Drum and Bass, Glitch Hop och Progressiv house. Utifrån analyserna av dessa utformades tre stycken arrangeringsmodeller, vilka utgjorde grunden för mina tre produktioner. En jämförelse mellan referenslåtarna och produktionerna gjordes för att belysa skillnader och likheter. För att uppnå mina ideal av ett väl mixat basregister framkom det att det är av extra stor vikt att ta hänsyn till arrangering av baselement gentemot mixning av dessa. I mixstadiet visade det sig att verktyg såsom equalizer, kompressorer, expanders, distar och gaters m.m. hade stor betydelse för basregistrets kvalitet. Diskussion/slutsats: Då låtarna är i olika genrer och tempon kan riktlinjer underlätta mixstadiet såsom att snabba tempon inte är att föredra i kombination med en bastrumma med mycket subbas. Likaså att låtar med lägre tempo kan gynnas av att använda sidechain-kompression som ett rytmiskt verktyg. Att använda dynamiska verktyg såsom expanders kan skapa luft i mixen och motverka att den blir platt. Dist kan vara en bra metod för att ge basfrekvenser attityd och framhäva dem i mixen.