Vattenfall AB är ett europeiskt energiföretag som strävar efter att bli fossilfria och investerar i att öka andelen energiproduktion med låg koldioxidutsläpp. Företaget äger kärnkraftverk i Ringhals där de producerar stora mängder fossilfri el. I Ringhals har termografering används på den elektriska avdelningen som en metod för att undersöka temperaturökningar i bland annat kablar, kretsar, kopplingar osv. Då denna metod har visat sig vara effektiv för att förebygga fel. Vill man nu utöka användningsområdena och möjligtvis använda termografering inom den mekaniska avdelningen. Främst för de system som liknar sprinklersystemet 322, vilket är ett säkerhetssystem som aktiveras först vid större rörbrott i inneslutningen på huvudsystemet till reaktorn. Målet med detta examensarbete är att undersöka ifall termografering är en bra investeringsmetod som kan användas vid bedömningen av ett säkerhetssystems driftklarhet och bidra till ökad säkerhet vid användning av kärnkraft. För att utföra detta arbete genomfördes en litteraturstudie, intervjuer samt studiebesök där med hjälp av värmekameran observerades värmemönster. Faktorer som har identifierats är brist på underlag av datainsamlingar i form av ronder med värmekameran för att hitta sambandet på hur temperaturskillnaden i komponenterna påverkar systemet. Samt ett system som samlar in all data och hittar potentiella avvikelser. Ett antal förbättringsförslag har givits efter projektets gång för att kunna effektivisera användningen av termografering inom säkerhetsbedömning. / Vattenfall AB is a European energy company that strives to become fossil-free and invests in energy production with low carbon dioxide emissions. The company owns nuclear power plants in Ringhals where they produce large amounts of fossil-free electricity. In Ringhals, thermography has been used in the electrical department as a method for examining temperature increases in, among other things, cables, circuits, connections, etc. Since this method has proven to be effective in preventing errors. They now want to expand the areas of use and the possibly to use thermography in the mechanical department. Mainly for the systems similar to the sprinkler system 322, which is a safety system that is activated only in the event of major pipe breaks in the enclosure on the main system to the reactor. The aim of this thesis is to investigate whether thermography is a good investment method which can be used in the assessment of a safety system's operational readiness and contribute to increased safety when using nuclear power. To carry out this work, a literature study, interviews, and study visits were carried out where heat patterns were observed with the help of the thermal imager. Factors that have been identified are the lack of data collection and data in the form of rounds with the thermal imager to find the connection on how the temperature difference in the components affects the system. As well as a system that collects all data and finds potential discrepancies. A number of improvement proposals have been given after the project has progressed in order to be able to streamline the use of thermography in safety assessment.

Effects of the environmental degradation in the last century rose awareness on the need to manage natural resources in a more sustainable manner. The role of the private sector in greenhouse gases emissions and resources use is significant and hence encompasses huge potential to mitigate the environmental impact of human activities. Environmental Management Systems (EMS) has been regarded as an effective way to manage the environmental impact of enterprises. Factors impacting the performance of EMS in French enterprises are investigated. Three aspects of EMS are studied: managerial processes, policy-making process and tools used to monitor environmental impact. Influence of sectorial activity on EMS is studied. In the first phase, a qualitative research approach is used, and twenty-one French enterprises from different sectors are interviewed. Two types of employees are surveyed: employees in charge of the environmental policy within the enterprise, and employees not related to environmental policies. In the second phase, exploratory factor analysis is employed to identify practices leading to best environmental performance. Results from the exploratory analysis reveal that firms with the highest environmental performance tend to have a long-term agenda and consult external stakeholders, namely their customers, to elaborate their environmental policy. Regarding communication channels to educate employees on sustainable practices, it is found that executives are often more informed on sustainable practices and are not responsive to same channels. Results from the qualitative analysis show lack of financial support is still the first obstacle to EMS implementation, and business strategy is rarely aligned with the environmental strategy of the company. Therefore, there is a strong need to create a compelling business case for EMS. / Effekterna av miljöförstöring under förra seklet ökade medvetenheten om behovet av att hantera resurser på ett mer hållbart sätt. Den privata sektorns roll i utsläpp av växthusgaser och resursanvändning är betydande och omfattar därför en enorm potential för att påverka miljöns hållbarhet. Environmental Management Systems (EMS) har betraktats som ett effektivt sätt att hantera företagens miljöpåverkan. Faktorer som påverkar resultatet av EMS i franska företag undersöks. Tre aspekter av EMS studeras: ledningsprocesser, beslutsfattande och verktyg som används för att övervaka miljöpåverkan. Påverkan av sektoraktivitet på EMS studeras. I den första fasen används en kvalitativ forskningsmetod och 21 franska företag från olika sektorer intervjuas. Två typer av anställda undersöks: anställda som ansvarar för miljöpolitiken inom företaget och anställda som inte är relaterade till miljöpolitiken. I den andra fasen används undersökande faktoranalys för att identifiera metoder som leder till bästa miljöprestanda. Resultat från den undersökande analysen visar att företag med högsta miljöprestanda tenderar att ha en långsiktig agenda och konsultera externa intressenter, nämligen deras kunder, för att utarbeta sin miljöpolicy. Beträffande kommunikationskanaler för att utbilda anställda om hållbar praxis, konstateras att chefer ofta är mer informerade om hållbara metoder och inte svarar på samma kanaler. Resultat från den kvalitativa analysen visar att bristen på ekonomiskt stöd fortfarande är det första hinderet för implementering av EMS, och affärsstrategi är sällan i linje med företagets miljöstrategi. Därför finns det ett starkt behov av att skapa ett övertygande affärsfall för EMS.