Bakgrund: Våldsbrott är i Sverige ett ökande samhällsproblem och en angelägenhet för alla inblandade instanser, polismyndighet såväl som hälso- och sjukvård. Att utsättas för våldsbrott påverkar patientens hela tillvaro. Katie Eriksson menar att utbildning krävs för att omvårdnaden inte skall bli missriktad och leda till ökat lidande. Syfte: Att undersöka huruvida sjuksköterskans kunskap och färdigheter möter den forensiska patientens specifika behov i en akutvårdskontext. Metod: En systematisk litteraturstudie med granskning, analys och tematisering av både kvalitativa och kvantitativa studier. Resultat: Respekt och trygghet belystes som de två viktigaste primära behoven hos den forensiska patienten. Patienters upplevelse av skam och rädsla beskrevs i relation till mötet med sjuksköterskan. Patienters trygghet ökade vid omhändertagande av forensiskt specialistutbildad sjuksköterska. Resultatet visade vikten av utbildning och god arbetsmiljö för att sjuksköterskan på ett adekvat sätt skulle kunna vårda den forensiska patienten. Resultatet belyste även sjuksköterskans emotionella reaktion samt föreställningars inverkan på omvårdnaden. Slutsats: Forskningen på manliga våldsoffer var för bristande för att få ett jämnt resultat. Specialistutbildning samt en bredare grundutbildning inom forensisk omvårdnad krävs för att tillgodose forensiska patienters behov. Kontinuerlig aktualisering av rutiner och riktlinjer efterfrågas.

Computer Forensics investigations have become more and more common while investigating IT-related issues. From experience, hard disks, USB thumb, memory sticks contains information that might be useful. Computer Forensics is regulary conducted by Police, Customs, Tax investigators but also within private companies and organisations. However, there are areas within the storage device that are not part of the organisied structure that a file system gives. The reason for that might be that the information has been erased by intention, a virus destroyed the file system and so on. Areas without this structure are referred to as Unallocated Space and there are issues to locate specific file information within Unallocated Space. Today, two methods are used. The first is to use specific keywords to locate a specific file. The other method is to search for file signatures, such as file header or file footer. However, these methods are not especially successful. During 2006-2007 the organisation DFRWS arranged two challenges to try to overcome these shortcomings. The results from the challenges gave interesting aspects and might be possible to work further with. Most of the specific forensic software available do not incorperate good methods for file extraction and basically they rely on the two methods mentioned above. / IT-forensiska undersökningar, sk Computer Forensics, har idag blivit mer och mer vanligt i samband med IT-relaterade ärenden. Erfarenhetsmässigt har det visat sig att hårddiskar, USB-minnen, minneskort m.m. ofta innehåller information av betydelse och IT-undersökningar görs idag regelmässigt av bl a polis, tull, skattemyndigheter men också inom privata företag och organisationer. Emellertid finns det områden på ett lagringsmedia som inte omfattas av någon filstruktur. Det kan ha sin orsak i att filer medvetet raderats från mediet, att ett virusangrepp förstört tillgänglig struktur osv. De områden på lagringsmediat som saknar nämnda struktur benämns som oallokerat utrymme och det medför avsevärda svårigheter att hitta de filer som trots allt finns där. I dag används i huvudsak två metoder för uppgiften. Den ena baseras sig på vissa specifika nyckelord som kan återfinnas i filer. Den andra använder en metod där filer extraheras baserat på viss information i filens specifika signatur. Det är ofta en sekvens tecken som återfinns i filens huvud men i förekommande fall kan det också finnas sådana typiska sekvenser i filens slut. Metodiken är emellertid inte särskilt effektiv och därför pågår arbete för att hitta nya metoder. I ett öppet forum på Internet, http://www.dfrws.org, har under åren 2006-2007 anordnats sk utmaningar på temat. De metoder som diskuterats och framkommit via DFRWS bygger på alternativa sökningar och kombinationer av dessa, vilka visat sig ge ett gott resultat. Många av de metoder som inkommit har innehållit intressanta aspekter som sannolikt kommer att vidareutvecklas. I stort sett alla av de tillgängliga analysprogramvarorna som i dag finns på marknaden har begränsade möjligheter att återskapa filer från oallokerat utrymme och framförallt förlitar de sig på signatur- och nyckelordssökningar.

Bakgrund: Forensisk omvårdnad är kedjan mellan rättsväsendet och sjukvården. Omvårdnaden innefattar att omhänderta bevis, dokumentera skador och tillvarata patientens mänskliga och lagliga rättigheter.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter inom forensisk omvårdnad. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats där tolv artiklar analyserades och bearbetades. Resultat: I resultatet kom följande fyra olika teman fram; Att identifiera patienter utsatta för våld; Att omhänderta bevis; Att inneha kunskaper inom forensisk omvårdnad och Att det uppstår negativa känslor i omvårdnaden av forensiska patienter. Det är svårt för sjuksköterskor utan utbildning i forensisk omvårdnad att identifiera dessa patienter och ge dem rätt omvårdnad. Dessa patienter kräver ett tryggt och empatiskt omhändertagande utan fördomar eller en förförståelse som hindrar en god omvårdnad. Patienterna känner ofta en skam eller skuld, vilket sjuksköterskor måste ta hänsyn till. Utbildning inom forensisk omvårdnad är viktigt för att patienterna ska erhålla ett korrekt omhändertagande och för att sjuksköterskorna ska känna en trygghet i att vårda dessa patienter. Slutsats: Våldsbrott är ett ökande samhällsproblem och genom forensisk omvårdnad kan sjuksköterskor hjälpa till att fälla gärningsmän och upptäcka och förebygga våldsbrott. Detta kräver utbildning inom forensisk omvårdnad för sjuksköterskor.

Bakgrund: En tredjedel av världens kvinnor upplever våld eller sexuellt våld under sin livstid. Hälso- och sjukvårdspersonal har en central roll i omhändertagandet av utsatta människor. Sjuksköterskor tenderar att sakna kunskaper för att ge rätt vård för kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp men framtagna riktlinjer och rekommendationer implementeras eller efterföljs inte. Syfte: Litteraturstudiens syfte är att belysa sjuksköterskors upplevelse av att vårda kvinnor utsatta för sexuella övergrepp. Metod: Litteraturstudie där tio forskningsartiklar utvärderats, kvalitetsgranskats och analyserats enligt kvalitativ metodik. Resultat: Att vårda kvinnor utsatta för sexuella övergrepp innebär stor psykisk påfrestning och ständig oro för sjuksköterskor. Sjuksköterskor möter hinder för en god omvårdnad i stigmatisering och skuldbeläggning, de känner osäkerhet inför att fråga om sexualitet i allmänhet och sexuella övergrepp i synnerhet. Sjuksköterskor har otillräckliga kunskaper om våld mot kvinnor och önskar mer utbildning i ämnet. För att bearbeta sina upplevelser talar sjuksköterskor med kollegor, familj och deltar i debriefingmöten. Konklusion: Det är känslomässigt dränerande att jobba med sexuellt utsatta kvinnor. Sjuksköterskan är ofta den första som möter den utsatta kvinnan och därför är adekvat utbildning och stöd från arbetsgivare av stor vikt för minskad psykisk belastning.

Bakgrund Forensisk omvårdnad involverar kontakt med brottsoffer, misstänkta, förövare och vittnen till våld. Att bli utsatt för brott kan medföra både fysiska och psykiska konsekvenser och det skiljer sig individuellt hur en person reagerar efter att ha blivit utsatt för ett brott. Ett brottsoffer ska behandlas med medkänsla och respekt och har rätt till nödvändig materiell,medicinsk, psykisk och social hjälp av frivilliga eller offentliga organ. Tidigare forskning visar att hälso-och sjukvårdspersonal saknar kunskaper rörande patienter med ett forensiskt omvårdnadsbehov vilket kan leda till att dessa patienter inte får den omvårdnad de är i behov av. Att ha personal med kunskaper inom ämnet är viktigt för att kunna känna igenoch uppmärksamma symtom och tecken på våld och psykologiska reaktioner. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av forensisk omvårdnad på en akutmottagning. Metod En kvalitativ intervjustudie användes som metod. Det genomfördes sex intervjuer med sjuksköterskor som var mellan 31 och 51 år gamla. Alla deltagare var verksamma på en akutmottagning och hade olika erfarenheter kring mötet med patienter med ett forensiskt omvårdnadsbehov. Samtliga intervjuer spelades in, transkriberades och analyserades sedan med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat I resultatet framträdde två huvudområden. Dessa var upplevelser i mötet med brottsoffer och gärningsmän samt sjuksköterskans erfarenheter rörande forensisk omvårdnad.Gemensamt för de två huvudområdena var att sjuksköterskorna såg ett behov av utbildning. I resultatet framkom att sjuksköterskorna tycker att det i och med det korta patientmötet är svårt att hinna se till hela patienten. Även patienters varierande psykiska reaktioner sågs som en svårighet att bemöta. Resultatet visade också att det finns en skillnad i bemötandet mellan kvinnor och män som kommer från en brottssituation. Det framkom dessutom att det råder en osäkerhet kring rutiner och riktlinjer rörande patienter med ett forensiskt omvårdnadsbehov samt att det finns ett behov av reflektion hos personalgruppen. Slutsats Sjuksköterskorna ser och känner ett behov av vidare utbildning inom ämnet forensisk omvårdnad. Dels för att förbättra omhändertagandet av den forensiska patientgruppen men också för att uppmärksamma begreppet forensisk omvårdnad

Den vetenskapliga aspekten i de flesta forensiska discipliner är välgrundad och prövad under ett långt tidsperspektiv. Det ökande användandet av digital teknik har gjort att en ny forensisk disciplin har vuxit fram och den vetenskapliga grunden i detta nya forensiska område är i många avseenden fortfarande outforskat. Inom det svenskarättsväsendet krävs att de forensiska metoder som används inom en brottsutredning ska vara kvalitetssäkrade och i största mån vara ackrediterade av ettackrediteringsorgan. Det finns idag få relevanta studier kring validering av forensiska metoder som hanterar småskaliga enheter som smarta mobiler. I denna rapport analyseras de metoder som används för att utvinna data från mobiltelefon och hur dessa metoder kan anses vara forensiskt korrekta. Rapporten presenterar ett nytt ramverk för att validera de metoder som används av ett forensisk verktyg. Ramverket är kvalitetssäkrat genom att utgå ifrån tidigare vetenskaplig studier och är praktiskt testad i laboratoriemiljö. Ramverket ska kunna användas direkt inom en forensisk verksamhet som kräver validering. / The scientific aspect in most forensic disciplines is well founded and examined under a long-term perspective. The increasing use of digital technology has enabled a new forensic discipline and the scientific basis of the digital forensic field is in many respects still unexplored. The Swedish legal system requires that the forensic methods used in a criminal investigation should be quality assured and in the largest extent be accredited by an accreditation body. There are few relevant studies on the validation of forensic methods that handle small scale devices such as smartphones. This report analyzes the methods used to extract data from a mobile phone and how these methods can be considered forensically sound. The report presents a new framework for validating the methods used by a forensic tool. The framework is quality assured by referring to previous scientific studies and practically tested in a laboratory environment. The framework can be used directly in a forensic organization that requires validation.

Forensisk omvårdnad där ett relativt nytt begrepp i Sverige. Den utvecklades under 1980-talet i USA av Virginia Lynch och numera en del av grundutbildningen av sjuksköterskor i USA, det finnas även flera olika specialistsjuksköterskespår inom forensisk omvårdnad. Forensisk omvårdnad handlar om att knyta ihop den sedvanliga omvårdnaden med juridiska processer. Syftet med studien var att belysa den forensiska omvårdnadsprocessen inom akutsjukvård. Metoden som användes var en litteraturöversikt och inkluderade 15 vetenskapliga artiklar. Sökningarna gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Resultatet redovisas i utgångspunkt från tre rubriker: Identifiering av våldsutsatta personer, omhändertagande av de våldsutsatta patienterna och utbildning/träning. Resultatet visar att sjuksköterskor tycker att det är lättare att identifiera patienter som utsatts för våld när de har synliga fysiska skador. Sjuksköterskor upplever det svårt att fråga om våld på grund av deras arbetsmiljö. Likaså upplever sjuksköterskorna att de är otillräckliga kring omvårdnaden av de våldsutsatta. Sjuksköterskorna känner att de bara hinner utföra de mest akuta åtgärderna, sedan går patienten hem eller till någon annan vårdavdelning. Resultatet visar att sjuksköterskor vill få utbildning och träning i hur de ska bemöta, handlägga och var de kan hänvisa patienterna till fortsatt vård och behandling. De sjuksköterskor som har utbildning i forensisk omvårdnad ger en mer informativ behandling av de våldsutsatta patienterna, de kriminaltekniska prover som tas i samband med besöket är bättre utfört av de sjuksköterskor som har fått utbildning i detta än de sjuksköterskor som saknar utbildning. Slutsatsen är att sjuksköterskor på akutmottagningar känner en osäkerhet kring forensisk omvårdnad och utbildning/träning i ämnet är uttalat hos sjuksköterskor.

Ancient Egyptian human remains, mummified and skeletal, have been studied for centuries by archaeologists and egyptologists, who have focused on mummification techniques, palaeopathology and signs of activity. However, some of these studies have been lacking in taphonomic and osteological knowledge. This dissertation considers if some of the interpretations of osteoarchaeological data in these studies can be better explained by taphonomic processes, a more in-depth knowledge of paleopathology and osteological identification techniques. As a result, the interpretations of terrible working and life conditions at Tell el Amarna, the capital city founded by Akhenaten were created by interpreting common pathologies as indications of forced labor and poor diet, and by ignoring facts about the context.  The identifications of KV55 and KV60-A individuals cannot be considered valid. No reliable radiologic methods exist that can age an individual between the ages of 35-45. A damaged vertebra and a femur were incorrectly said to contain osteophytes. The damages described in the cranium and teeth of this individual may even be of peri-mortem origin. The tooth used to identify KV60-A with Hatshepsut does not have the wear expected for the age group of the individual, while the cranial morphology shows a high indication of masculine traits.  Unknown man E, Unknown woman A and the Greek-roman mummy seemed to have been affected by common taphonomic and archaeothanatological processes. The healing process of the mandibula and maxilla makes it unlikely that the so called “bridges” were used during life. In conclusion, a much deeper knowledge of taphonomy, paleopathology and general osteological knowledge in these studies would have been necessary to avoid misinterpretations.

Introduktion: Varje år avlider 4,4 miljoner människor till följd av våld. Forensisk omvårdnad innebär att vårda våldsoffer, förövare och familjer som drabbats av våld samt samla in och bevara potentiellt bevismaterial som senare kan användas för att fälla en eventuell förövare. Ambulanspersonal har en unik möjlighet att upptäcka om en person blir utsatt för våld då ambulanspersonal ofta är först på plats och kan utvärdera patienten i dess hemmiljö. Vidare har ambulanspersonalen möjlighet att intervjua patienten under transporten in till sjukhus och samtidigt göra en närmare undersökning utan eventuell förövare i närheten. Syfte: Beskriva forensisk omvårdnad inom ambulanssjukvård. Metod: En systematisk integrativ litteraturstudie genomfördes och analyserades enligt Whittemore och Knafl´s femstegsmodell. Totalt inkluderades 14 artiklar i studien. Resultat: Fyra huvudkategorier identifierades. Identifiering av ett forensiskt fall, omvårdnadsåtgärder kopplade till forensisk omvårdnad, ambulanspersonalens behov av utbildning och verktyg och rädsla att göra fel. Konklusion: Det förelåg kunskapsluckor i att upptäcka tecken och symtom på våld som inte var tydligt framträdande. Ett behov av tydligare riktlinjer och mer utbildning inom forensisk omvårdnad inom ambulanssjukvård fanns. / Introduction: Every year 4.4 million people suffer as a result of violence worldwide. Forensic nursing involves caring for victims, perpetrators and families affected by violence, and collecting and preserving of evidence in the chain of custody. Paramedics have a unique opportunity to identify a person who is exposed to violence since they are often first on scene and can evaluate the patient in its home environment. Paramedics have the opportunity to interview the patient during transport to the hospital and also do a closer examination without a possible perpetrator nearby. Aim: To describe forensic nursing in ambulance care. Method: A systematic integrative literature review was used and analysed using Whittemore and Knafl's five-step model. A total of 14 articles were included in the study. Results: The analysis resulted in four main categories. Identification of a forensic case, nursing care linked to forensic nursing, paramedics need for training and tools and fear of making mistakes. Conclusion: There is gap to be filled in detecting signs and symptoms of violence that are not obvious. Evident guidelines and more training in forensic nursing are needed in ambulance medical care.

In theory, a facial reconstruction can sound quite easy. There are handbooks that describe the process step by step and for the untrained eye all skulls look almost the same. However, this is not the case. Every skull has it ́s unique shape and proportions which make up our significant variations in our faces. It is what make us distinguishable from one another. The work of a forensic artist combine science and art in the fields of archeology and anthropology with forensic methods. This paper will take you through the journey, beginning with the history with the development of the early science to our modern techniques in forensic cases. It will include case files of modern forensic facial reconstruction and reconstructions of famous people that has been done throughout the years. The analyze and discussion will focus on the problematic aspect of recreating a face for a human and the use of reconstruction in museums and if it ́s a reliable enough to use in forensic police work.