Inledning: Syftet med denna studie är att få en bredare kunskap om ett outforskat område; psykodynamiska psykoterapeuters upplevelse av att arbeta med personer dömda för mord eller allvarliga våldsbrott. Frågeställning: Hur upplever psykodynamiska psykoterapeuter det är att arbeta med personer dömda för mord eller allvarliga våldsbrott? Metod: Studien bygger på den halvstrukturerade livsvärldsintervjun med fem terapeuter med erfarenhet av att bedriva psykoterapi med brottsdömda för allvarliga våldsbrott eller mord. Intervjuerna spelades in och bearbetades med tematisk analys. Resultat: Terapeuterna har svårt att känna empati och upplever också ångest och rädsla i terapierna. Terapeuterna försöker att förstå personen och brottet för att kunna arbeta för egen del men också för att kunna behandla patienten. Terapeuten uttrycker behov av stöd genom riskbedömning, utbildning och handledning för denna patienttyp. Diskussion: Terapeuternas upplevelse bekräftade det forskningen visat på; att det är stora känslomässiga påfrestningar i det terapeutiska arbetet med brottsdömda för mord och allvarliga våldsbrott. Terapeuterna hade svårt att erbjuda en empatisk förståelse och bearbetande psykoterapi. Terapeuterna efterfrågade en mer genomtänkt behandlingside för denna patientgrupp från organisationens sida och egen handledning och utbildning för att kunna genomföra det psykoterapeutiska arbetet. / Introductions: The purpose of this study is to achieve a broader knowledge of an area not researched on; psychodynamic psychotherapists experience of working with people convicted of murder or serious violent crimes. Issues: How do psychodynamic psychotherapists experience working with people convicted of murder or serious violent crimes? Method: The study is based on the semi-structured interview with five therapist’s with experience of treatment with people convicted of murder or serious violent crimes. The interviews were recorded and processed using thematic analysis. Result: The therapists have difficulty feeling empathy and they also experience anxiety and fear in the therapies. The therapists try to understand the person and the crime in order to be able to work for their own part but also to be able to treat the patient. The therapists expresses the need for support through risk assessment, training and supervision for this kind of patient. Discussion: The therapist’s experience confirmed what research shows; that there are severe emotional strains in the therapeutic work with those convicted of murder and serious violent crimes. The therapists found it difficult to offer an empathetic understanding and processing psychotherapy. The therapists wished for a more elaborate treatment idea for this patient group on the part of the organization and their own supervision and training to be able to carry out the psychotherapeutic work.

Bakgrund: Forensisk omvårdnad handlar om gränslandet mellan omvårdnad och rättssystem. Våldsutsatta patienter är vanligt förekommande i dagens sjukvård. Sjuksköterskor bör ha en grundläggande förståelse för forensiska frågor för att garantera patienters säkerhet och möjliggöra bästa möjliga vård. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors kunskap kring forensisk omvårdnad. Metod: En allmän, systematisk litteraturöversikt har genomförts enligt Fribergs (2022) metod. Åtta artiklar har analyserats och bearbetats. Som teoretisk referensram har Jane Watsons omsorgsteori (1992) använts i diskussionsdelen. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskor upplever brister i utbildning och tillgång på verktyg som kan användas i det forensiska arbetet. Utan kunskap om forensisk omvårdnad är det svårt för sjuksköterskor att identifiera dessa patienter och ge dem rätt omvårdnad. Avsaknad av rutiner och protokoll leder till att sjuksköterskor har svårt att upptäcka våldsutsatta patienter, ta hand om bevis och säkerställa god omvårdnad. Slutsats: Våld innebär konsekvenser för våldsutsatta, familjer och samhällen, både fysiska, psykiska och ekonomiska. Sjuksköterskor behöver få utbildning och rätt verktyg för att kunna ge värdig vård åt denna patientgrupp. Med ett bättre samarbete mellan vården, rättsväsendet och samhället skulle våldsutsatta patienter få den vård de har rätt till och befrias från onödigt lidande. / Background: Forensic care deals with the interface between nursing and the legal system. Patients of violence are common in today's healthcare system. Nurses should have a basic understanding of forensic care to ensure patient safety and provide the best possible care. Aim: The aim was to highlight nurses' knowledge about forensic nursing. Method: A general, systematic literature review was conducted according to Friberg's (2022) method. Eight articles have been analyzed and processed. Jane Watson's theory of care (1992) has been used as a theoretical frame of reference in the discussion section. Results: The results showed that nurses experience a lack of training and access to tools that can be used in forensic care. Without knowledge of forensic care, it is difficult for nurses to identify these patients and provide them with the right care. The lack of procedures and policy documents makes it difficult for nurses to identify patients of violence, handle evidence and ensure good nursing care. Conclusions: Violence has physical, psychological and economic consequences for victims, families and communities. Nurses need training and the right tools to provide dignified care to this patient group. With better cooperation between health, justice and society, forensic patients would receive the care they deserve and be spared unnecessary suffering.

This essay focuses on how the osteological analysis is carried out in studies of different types of mass graves. The analysis is based on 20 studies of different types of mass graves. The 20 studies were selected because they represent analyses of various types of mass graves and because they all contain a presentation of the methods used in the examinations of the remains. Different types of archaeological mass graves are examined as well as forensically interesting ones. Similarities and differences between aims, questions asked, and methodology in studies of different types of mass graves are examined. The purpose for which the various methods are used is also investigated with the aim of seeing whether the same method can be utilized for different purposes in studies of different types of mass graves.  One conclusion reached is that a tendency can be seen that a certain set of methods is used in most studies of mass graves. Some differences can be seen depending on the main focus of the studies and the type of mass grave that is examined. The main differences can be distinguished between archaeological and forensic investigations. The two disciplines are similar in many ways but the focus in the studies and the purpose of them often differ. In forensic studies the aim is usually identification, while archaeological studies tend to have a broader focus, which is reflected in choices of methods and questions asked.  In all of the studies, largely the same kind of methods are used, however, it appears that different versions of a method can be applied. Researchers have developed various more specific versions of methods and a tendency can be seen that the different studies use different versions of the same kind of methods.  Another conclusion drawn is that although researchers state that at the moment there is no common standard for how investigations of mass graves should be carried out, it appears in this essay that a certain common structure can still be seen. Although there is no stated standard, there seems to be an unspoken one, at least when it comes to methodology in examinations of human remains from mass graves.

Solid State Diskar (SSD) är relativt nya och mycket om dem är okänt. Detta examensarbete fokuserar på att läsa forensiskt viktig information från både lagringsutrymmet och reservutrymmet. Detta har försökts genom att ett program har byggts i C++, detta program använder ATA kommandon för att läsa information från disken. Även om programmet aldrig blev färdigt kunde det skicka och ta emot data från en SSD, dock inte reservutrymmet vilket var fokus i detta examensarbete. / Solid State Drives (SSD) are relatively new and not much is known about them. This thesis focuses on retrieving forensically important information, not only from the storage area of the SSD but also from the spare area. This was attempted by writing a program in C++ that, using ATA commands, could read information from the SSD. Although the program was not finished within the given time, it could read some information from the SSD, but not the spare area which was the main focus.

En akutsjuksköterska möter varje dag patienter som utsatts för våld. Detta skapar osäkerhet och oro hos akutsjuksköterskan eftersom brist på utbildning och verktyg genom-syrar arbetet med den forensiska patienten. Vårdmötet med patienten som utsatts för våld ställer stora krav på akutsjuksköterskans kunnande att både bedriva en säker forensisk omvårdnad samtidigt som vårdmötet ska ske med omsorg och värdighet. Syftet med studien är att utforska tillgänglig litteratur gällande akutsjuksköterskors kunskap gällande forensisk omvårdnad på akutmottagning. Examensarbetet genomfördes som en systematisk och integrativ litteraturstudie där 13 artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats granskades. Det redovisade resultatet innehåller artiklar från sex kontinenter vilket visar på en geografisk spridning. En tematisk analys genomfördes. Resultatet redovisas i tre teman: Kunnandet om det forensiska arbetet, rutiner och riktlinjer om det forensiska arbetet och mötet med våldsutsatta patienter. Resultatet visade att akutsjuksköterskan upplever stora brister i utbildning och tillgång på verktyg som kan användas i det forensiska arbetet. Dessa brister skapar otrygghet och rädsla hos akutsjuksköterskan i omhändertagandet av den våldsutsatta patienten. Avsaknad av rutiner och policydokument leder till att akutsjuksköterskan inte vill vara en del av den forensiska omvårdnaden. Känslorna som akutsjuksköterskan upplever påverkar vårdmötet med patienten som utsatts för våld. Akutsjuksköterskan behöver fokusera på att skapa ett omtänksamt vårdmöte och vara närvarande för att minska patientens lidande. Genom ett öppet förhållningssätt och förmågan att visa medmänsklighet kan akutsjuksköterskan lindra framtida men för patienten som utsatts för våld. / Every day, an emergency nurse meets patients who have been subjected to violence. That creates uncertainty and anxiety for the emergency nurse as lack of training, education and available praxis affects the work around the forensic patient. To meet with patients who are victims of violence puts high demands on the emergency nurse knowledge to operate forensic nursing and at the same time nurse for the patient vid dignity and care. The aim of this study is to explore all available litterature about the emergency nurse’s knowledge among forensic nursing in the emergency department. This thesis was carried out as a systematic integrative litterature review where 13 articles with both qualitative and quantitative data were analysed. The carrying result includes articles from 6 continents which shows a widespread. A thematic analyse was carried out through the method designed by Braun and Clarke. The result is presented in three themes: the knowledge of the forensic work, routines and guidelines in the forensic and meeting with the patient who are victim of violence. The results show that the emergency nurse experiences major deficiencies in training and access to tools that can be used in forensic work. These shortcomings create insecurity and fear among the emergency nurse in the care of the abused patient. Lack of routines and policy documents leads to the emergency nurse not wanting to be part of the forensic care. The feelings experienced by the emergency nurse affect the care meeting with the patient who has been subjected to violence. The emergency nurse needs to focus on creating a caring meeting and be present to reduce the patient's suffering. Through an open approach and the ability to show compassion, the emergency nurse can alleviate future but for the patient who has been subjected to violence.

Introduktion: Forensisk omvårdnad blir ett allt mer aktuellt ämne för hälso- och sjukvårdspersonal då brottsliga handlingar ökar i dagens samhälle. Forensisk omvårdnad beskrivs som en specialitet både inom omvårdnad och rättsmedicin. Att bedöma, dokumentera och behandla skador, beträda eventuell brottsplats på korrekt sätt och vetskap om var eventuella fynd kan finnas som tyder på att ett brott har begåtts är exempel på vad som ingår i den forensiska omvårdnaden. Ambulanspersonal arbetar i många olika miljöer och situationer vilket innebär att de omedvetet eller medvetet kan behöva beträda en brottsplats. Syfte: Att beskriva ambulanspersonalens erfarenheter av forensisk omvårdnad vid misstänkt eller bekräftad brottsplats. Metod: Kvalitativ intervjustudie med ambulanssjukvårdare, sjuksköterskor och ambulanssjuksköterskor. Totalt 13 personer deltog rekryterande från hela Sverige. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fem underkategorier: Prioritering är att rädda liv, Vikten av den egna tryggheten och säkerheten, Varierande förutsättningar i att beträda och agera, Strävan efter att inte förstöra bevismaterial och Bristande kunskap och utbildning. Av dessa skapades därefter en kategori: Att hantera forensisk omvårdnad i med och motgång på misstänkt eller bekräftad brottsplats. Slutsats: Ambulanspersonalens primära fokus är att rädda liv oavsett om de arbetar på en brottsplats. Trygghet och säkerhet främjar omhändertagandet av patienten, men ambulanspersonalen har bristande kunskap i hur platsen ska beträdas och hur bevismaterial skall behållas intakt. Av den anledningen är det betydande att implementera utbildning och riktlinjer för att stödja ambulanspersonalen i att hantera dessa situationer på bästa sätt. Ytterligare forskning i området är behövs för att kunna ge mer kunskap i området.

In Industrial Computer Systems, Programmable Logic Controllers (PLCs) are essential components since they control physical processes. Altering these could have enormous consequences as they can control processes in nuclear plants, gas pipelines and water supplies. Over the years, PLCs have become more and more connected since it facilitates their configuration and programming remotely. More connected does also means that they could be more vulnerable to attacks. Therefore, it would be desirable to be able to do a forensic investigation and interpret the artefacts if an incident happens, especially since PLCs control such vital functions. There exists little research about this area, but it does not discuss how to evaluate or interpret possible artefacts forensic investigation could reveal. This thesis aims to answer what artefacts are left in the system after two specific attacks. The result showed that some artefacts is left. One of the attacks does not leave so much specific artefacts that one could conclude how the attack happened, but for the other one, it was possible to conclude how they got remote access to the system. However, these artefacts were possible to cover up by deleting the IP address that was added in order to get remote access to the system. In other words, the only persistent artefacts left in the system after the attacks and cover-ups was metadata about created, modified, and removed files. Future work would be to expand and include more attacks to get a better overview of the overall forensic abilities of the PLC. / I industriella datorsystem är PLC (Programmable Logic Controllers) viktiga komponenter eftersom de styr fysiska processer. Att ändra dessa kan få enorma konsekvenser eftersom de kan styra processer i kärnkraftverk, gasledningar och vattenförsörjning. Under årens lopp har PLC:er blivit mer och mer uppkopplade eftersom det underlättar deras konfiguration och programmering på distans. Mer uppkopplade betyder också att de kan vara mer sårbara för attacker. Därför vore det önskvärt att kunna göra en kriminalteknisk undersökning och tolka bevisningen om en incident inträffar, särskilt eftersom PLC:er kontrollerar sådana vitala funktioner. Det finns lite forskning om detta område, men den diskuterar inte hur man ska utvärdera eller tolka eventuella bevis som den kriminalteknisk undersökningen kan avslöja. Denna avhandling syftar till att svara på vilka artefakter som finns kvar i systemet efter två specifika attacker. Resultatet visade att en del bevis finns kvar. En av attackerna lämnar inte så mycket specifika bevis att man kunde dra slutsatsen hur attacken gick till, men för den andra gick det att dra slutsatsen hur de fick fjärråtkomst till systemet. Dessa artefakter var dock möjliga att dölja genom att radera IP-adressen som lades till för att få fjärråtkomst till systemet. Med andra ord, det enda ihållande bevisningen som fanns kvar i systemet efter attackerna och mörkläggningarna var metadata om skapade, modifierade och borttagna filer. Framtida arbete skulle vara att expandera och inkludera fler attacker för att få en bättre överblick över PLC:s övergripande forensiska förmågor.

Inledning: Med ökad förekomst av våld i Sverige blir forensisk omvårdnad ett alltmer aktuellt ämne inom vården. Forensisk omvårdnad är länken som binder samman sjukvård och rättsväsende. Patientgruppen består av förövare, brottsoffer och anhöriga. Insamling och bevarande av bevis är förekommande saker inom forensisk omvårdnad.  Syfte: Var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av forensisk omvårdnad i mötet med vuxna brottsoffer.  Metod: Allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats, nio artiklar analyserades och bearbetades.  Resultat: Två kategorier arbetades fram i resultatet; hinder i omhändertagandet av bevis och sjuksköterskans emotionella utmaning. Två underkategorier var; brist på kunskap, rutiner samt protokoll och brist på tid. Behandling som inger empati och trygghet är viktig. Utan utbildning i forensisk omvårdnad blir det svårt för sjuksköterskor att identifiera och ge adekvat samt korrekt vård till patientgruppen. Slutsats: Forensisk omvårdnad kan bidra till att gärningsmän fälls, skapa upprättelse för brottsoffer och säker vård. Sjuksköterskans arbete för att upptäcka och förebygga våldsbrott är viktigt. Därmed är sjuksköterskors utbildning i forensisk omvårdnad avgörande. Det finns behov av ytterligare forskning inom området för att kunna tillföra mer kunskap. / Introduction: With increased incidence of violence in Sweden, forensic nursing is becoming an increasingly topical topic in healthcare. Forensic nursing is the link that connects healthcare and the justice system. The patient group consists of perpetrators, victims and relatives. Collection and preservation of evidence are things occurring in forensic nursing. Purpose: To describe the nurse's experiences of forensic nursing in the meeting with adult crime victims. Method: Literature review with a qualitative approach, nine articles were analyzed and processed.  Results: Two categories were worked out in the results; barriers in handling evidence and the nurse's emotional challenge. Two subcategories were; lack of knowledge, routines and protocols and lack of time. Treatment that instills empathy and security is important. Without training in forensic nursing, it becomes difficult for nurses to identify and provide adequate and correct care to the patient group. Conclusion: Forensic nursing can contribute to the conviction of perpetrators, create redress for crime victims and safe care. The nurse's work to detect and prevent violent crimes is important. Thus, nurses' training in forensic nursing is crucial. There is a need for further research in the area in order to add more knowledge.

Textilindustrins miljöpåverkan är hög, samtidigt som efterfrågan på textilfibrer ständigt ökar. Inom de kommande åren förväntas textilåtervinningen i Sverige att öka vilket skulle skapa en mer cirkulär resursanvändning som på så sätt kan minska tillverkningen av jungfruliga fibrer. För att återvinningsprocessen för de förbru- kade textilierna ska fungera optimalt krävs en sorteringsmetod med hög säkerhet i materialurskiljning. Inom kriminaltekniska områden används märkvätskor för att märka upp värdefulla föremål. Märkvätskorna baserade på metallsalter skapar unika sifferkoder som kan avläsas med en laserteknik kallad LA-ICP-MS. Om ett märkt föremål blir stulet och sedan återfinns av polisen kan märkvätskan avläsas och kopplas tillbaka till ägaren via en databas. Genom att applicera den osynliga forensiska märkvätskan på textilier var projektets förhoppning att skapa spårbarhet i det textila ledet med fo- kus på att underlätta sorteringsprocessen i återvinningsstadiet. Detta genom att skapa en säker märkning som sitter kvar under textilens hela användarfas. Märk- vätskan som användes i projektet kom från SmartWater Technology Ltd som är det ledande företaget i England inom forensiska märkningar. För att simulera en användarfas för ett bomullsplagg har testmetoder för färghär- dighet mot tvätt samt nötningshärdighet utförts. En extern analys utfördes på Smar- tWaters laboratorium i Telford, England, för att kontrollera om koderna gick att avläsa efter de utförda testerna. Testmetoderna har utförts utefter antagandet att metallkoderna har bättre härdighet än den fluoroscensiska färgen. Vid slitage inne- bär detta att färgen avlägsnas vid ett tidigare skede än metallsalterna, vilket resulte- rar i att kodens placering blir omöjlig att hitta utan dess färg. Under detta projekt har därför den fluoroscensiska färghärdigheten varit i fokus. Resultatet som erhölls från nötnings- och tvätthärdighetstestet analyserades under UV-ljus i ljusskåp genom att jämföra färgförändringen mot ett referensprov. En 5- gradig grå-grå-skala användes för att omvandla färgavvikelsen till numeriska vär- den, vartefter matematiska beräkningar utfördes för att kontrollera statistisk signi- fikans. Studien visade att märkvätskans fluoroscensiska färg försämras i takt med antal tvättar. Färgen försämrades något i jämförelse med referensprovet efter nöt- ning, men ingen signifikant skillnad kunde utläsas mellan provkropparna efter ökat antal varv i Martindalemaskinen. Analysen genom LA-ICP-MS kopplade samtliga provkroppar till korrekt applicerad kod vilket tyder på en säker avläsningsteknik. Baserat på tidigare nämnda resultat förväntas märkvätskan därför klara av en an- vändarfas för exempelvis ett ytterplagg eller en möbel i bomull. Fler tester krävs dock för att säkerhetsställa hur vätskan håller efter tid och ytterligare antal tvättar. Lasertekniken som användes för att avläsa koden är säker, men behöver utvecklas eller bytas ut för att en snabbare sorteringsprocess ska erhållas. / The environmental impact for the textile industry is already high and with an in- creasing demand for textile fibers something has to change within the industry. The textile recycling in Sweden is expected to increase in the coming years, which would create a more circular resource utilization, thus reducing the production of virgin fibers. In order to create an optimal recycling process, a secure sorting method is required in material separation. To be able to track valuable objects within the forensic area, a compound based on metal salts is used to mark the objects. The metal composition can be translated into a specific and unique code with a laser method called LA-ICP-MS. The code can later be connected to a person or an organization registered within a database. This thesis examines the possibility to apply the forensic marking compound on a textile carrier to create a trustworthy traceability within the textile chain that is difficult to remove. Instead of register a person or an organization to a code, the vision was to connect a code to a material or a chemical content within the textile product. The forensic marking system used in this thesis came from SmartWater Technology Ltd, which is the leading company in England within forensic coding. A quantitative study was made to research how the forensic coding system based on metal salts acted on a textile carrier. The researched problem was based to ana- lyze the suitability to use a forensic marker system on a textile carrier with the aim to create traceability within the textile industry and to ease the sorting process. To be able to investigate the problem a simulated phase of use was made. Test methods were performed to analyze the impact of abrasion and the ability to with- stand washing for the forensic marking. An external analysis was made at Smart- Waters laboratory in Telford, England, to examine if the metal salts were de- codable, even when the forensic marking was in a bad condition. All the tests and analysis was made with the supposition that the metal salt coding had a better ad- hesion to the carrier than the fluorescence color. Since the coded area cannot be found without the color, the results have been based on the change in color of the fluorescence marking solution. The conclusion shows that the fluorescence colorfastness was decreasing with the number of washing cycles. Number of cycles in Martindale was not significant for a decrease in colorfastness. The LA-ICP-MS method was able to decode all of the samples and connect them to the applied codes. This indicates that the forensic marking system is durable and can be used to mark a garment or a piece of furni- ture that’s not washed a lot. However, more tests are required to ensure how the solution lasts over time and additional amounts of laundry. The LA-ICP-MC meth- od is secure, but one problem is that it’s stationary and therefore difficult to use in a sorting process.

Den större ischiasskåran (incisura ischiadica major) är en inskärning i höftbenet som karakteriseras av morfologier, användbara för att estimera biologiskt kön. Slutsatser gjorda från okulära observationer kan variera beroende på utövare och därmed kan morfologiska metoder anses vara mindre tillförlitliga gentemot metriska metoder. Tillvägagångssättet för denna uppsats bestod av en jämförande studie mellan en metod som använder formanalys och en som använder vinkelgrad för att bedöma biologiskt kön, på den större ischiasskåran. I denna uppsats användes ett praktiskt tillvägagångssätt för att observera 33 höftben från Sankt Hans medeltida kyrkogård. Det osteologiska materialet var inlånat från Gotlands museum och det praktiska arbetet utfördes på plats på magasinet, under våren 2024. Undersökningsmaterialet avgränsades till att inkludera endast vuxna individer av både manligt och kvinnligt kön. Resultaten visade att det finns en korrelation mellan kurvan på inskärningen och biologiskt kön. I diskussionsdelen av uppsatsen diskuterades tillförlitlighet och användarvänlighet för de två metoderna samt hur de kan nyttjas i osteologiska sammanhang. / The greater sciatic notch (incisura ischiadica major) is an incision in the hip bone that is characterized by morphologies, useful to assess biological sex. Conclusions that are made from visual observations may vary between practitioners, and therefore, morphological methods can be less reliable than metric methods. The approach of this essay consisted of a comparative study between a method using shape analysis and one using angle degree to assess biological sex, on the greater sciatic notch. In this essay, a practical approach was applied to observe 33 hip bones from Sankt Hans medieval cemetery. The material was borrowed from Gotland’s Museum, and the practical work was performed on site, during spring of 2024. The studied material was delimitated to include only adult individuals consisting of both males and females. The results showed that there is a correlation between the curve of the incision and biological sex. In the discussion, the essay explored the reliability and user-friendliness of the two methods, along with their potential applications in osteological contexts.