Bakgrund: Personcentrerad vård ska prägla vården då det ingår som en av kärnkompetenserna en sjuksköterska bör ha. Patienter upplever att livs- och vårdkvalitén ökar när personcentrerad omvårdnad tillämpas i vården. Patienter känner sig mer sedda och uppskattar att bil lyssnade till. Detta brister ibland då patienter har erfarenheter av saknaden av personcentrerad omvårdnad på akutsjukhusen. Patienter och anhöriga har erfarenheter av att sjuksköterskor inte alltid är närvarande och att det inte ges tid. Syftet: Att skapa en överblick av sjuksköterskors erfarenheter av personcentrerad vård på akutsjukhus. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes. 10 vårdvetenskapliga artiklar inkluderades i arbetet varav 9 artiklar var kvalitativa studier och 1 artikel var kvantitativ studie. Resultat: I resultatet presenteras likheter och skillnader i artiklarnas syften, metod och resultat. I likheter och skillnader av artiklarnas resultat identifierades fyra teman: vårdrelationer, delaktighet, brister och arbetsgruppen och arbetsrutinerna . Slutsats: Sjuksköterskor visade vilja att skapa vårdrelationer för att främja personcentrerad omvårdnad men hindrades av brist på kunskap, brist på tid som kan uppstå på akutsjukhus samt arbetsrutiner och arbetsgruppen. Sjuksköterskor erfor att kunskapsutbytet i arbetsgruppen samt relationer med patienter och anhöriga kunde främja och öka möjligheterna till att personcentrerad omvårdnad uppnåddes på akutsjukhusen.

Bakgrund: Palliativ vård syftar till att lindra patienters lidande och främja livskvalité. Det innefattar att lindra symtom, teamarbete, kommunikation, relation samt stöd till anhöriga. Tidigare forskning visar att många patienter har en önskan om att få vårdas och dö i hemmet, vilket även anhöriga belyser, men att detta kräver insatser från hälso- och sjukvården. Syfte: Syftet är att skapa en översikt av sjuksköterskors erfarenhet av palliativ vård i hemmet. Metod: Allmän litteraturöversikt. Tolv artiklar, varav tio artiklar med kvalitativ ansats, en artikel med kvantitativ ansats samt en artikel med mixad ansats, har analyserats utifrån syfte, metod och resultat. Resultat: I Relation till patienter framkom det att relationen mellan sjuksköterskor och patienter hade betydelse för palliativ vård. I Stöd till anhöriga beskrevs att sjuksköterskor kunde stödja anhöriga på olika sätt. I Samarbete mellan professioner synliggjordes att samarbete och kommunikation var av vikt för vårdkvalitén. I Hemmet som arbetsplats framkom att sjuksköterskor erfor hemmet som givande och utmanande att arbeta i. Slutsats: Relationen mellan sjuksköterskor, patienter samt anhöriga är av vikt för palliativ vårdkvalité. Samarbetet mellan professioner behöver förbättras och hemmet som arbetsplats ställer krav på sjuksköterskors helhetssyn samt förmåga att vara anpassningsbara.  Nyckelord: allmän litteraturöversikt, palliativ vård, sjuksköterskor, vård i hemmet

Bakgrund: Forensisk omvårdnad handlar om gränslandet mellan omvårdnad och rättssystem. Våldsutsatta patienter är vanligt förekommande i dagens sjukvård. Sjuksköterskor bör ha en grundläggande förståelse för forensiska frågor för att garantera patienters säkerhet och möjliggöra bästa möjliga vård. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors kunskap kring forensisk omvårdnad. Metod: En allmän, systematisk litteraturöversikt har genomförts enligt Fribergs (2022) metod. Åtta artiklar har analyserats och bearbetats. Som teoretisk referensram har Jane Watsons omsorgsteori (1992) använts i diskussionsdelen. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskor upplever brister i utbildning och tillgång på verktyg som kan användas i det forensiska arbetet. Utan kunskap om forensisk omvårdnad är det svårt för sjuksköterskor att identifiera dessa patienter och ge dem rätt omvårdnad. Avsaknad av rutiner och protokoll leder till att sjuksköterskor har svårt att upptäcka våldsutsatta patienter, ta hand om bevis och säkerställa god omvårdnad. Slutsats: Våld innebär konsekvenser för våldsutsatta, familjer och samhällen, både fysiska, psykiska och ekonomiska. Sjuksköterskor behöver få utbildning och rätt verktyg för att kunna ge värdig vård åt denna patientgrupp. Med ett bättre samarbete mellan vården, rättsväsendet och samhället skulle våldsutsatta patienter få den vård de har rätt till och befrias från onödigt lidande. / Background: Forensic care deals with the interface between nursing and the legal system. Patients of violence are common in today's healthcare system. Nurses should have a basic understanding of forensic care to ensure patient safety and provide the best possible care. Aim: The aim was to highlight nurses' knowledge about forensic nursing. Method: A general, systematic literature review was conducted according to Friberg's (2022) method. Eight articles have been analyzed and processed. Jane Watson's theory of care (1992) has been used as a theoretical frame of reference in the discussion section. Results: The results showed that nurses experience a lack of training and access to tools that can be used in forensic care. Without knowledge of forensic care, it is difficult for nurses to identify these patients and provide them with the right care. The lack of procedures and policy documents makes it difficult for nurses to identify patients of violence, handle evidence and ensure good nursing care. Conclusions: Violence has physical, psychological and economic consequences for victims, families and communities. Nurses need training and the right tools to provide dignified care to this patient group. With better cooperation between health, justice and society, forensic patients would receive the care they deserve and be spared unnecessary suffering.