In theory, a facial reconstruction can sound quite easy. There are handbooks that describe the process step by step and for the untrained eye all skulls look almost the same. However, this is not the case. Every skull has it ́s unique shape and proportions which make up our significant variations in our faces. It is what make us distinguishable from one another. The work of a forensic artist combine science and art in the fields of archeology and anthropology with forensic methods. This paper will take you through the journey, beginning with the history with the development of the early science to our modern techniques in forensic cases. It will include case files of modern forensic facial reconstruction and reconstructions of famous people that has been done throughout the years. The analyze and discussion will focus on the problematic aspect of recreating a face for a human and the use of reconstruction in museums and if it ́s a reliable enough to use in forensic police work.

Den här uppsatsen studerar vilka individer som forskare utför en ansiktsrekonstruktion på och vilka etiska aspekter som kan ligga till grund för arbetet. Syftet är att ta reda på vilka personer som det är vanligast att göra en rekonstruktion på samt hur forskare ställer sig till etiska problem. Studien utgår ifrån att etik är ett problematiskt begrepp och att det inte alltid är lätt och självklart hur vi ska förhålla oss till det Fallstudierna utgörs av publikationer mellan 2019–2024, vilket är totalt 16 stycken fallstudier med 27 individer. Ytterligare begränsning har gjorts då fallstudien i fråga måste kunna svara på individens ursprungliga geografiska placering, datering, fyndkontext, ålder och kön. Status är ännu en kategori som används, men där har inte alla fallstudier konkretiserat vilket skikt individen tillhör och därför har det i några fall, med hjälp av fallstudien gjorts en egen tolkning. Generellt visar det sig vara vuxna män, samt individer från nyare tid med ursprunglig geografisk plats i Europa. De flesta visar sig också vara av låg status som återfunnits på en gravplats. Fallstudierna analyseras också efter om de har några etiska reflektioner, vilket fyra av 16 fallstudier har. / This essay studies which individuals’ researchers perform a facial reconstruction on and which ethical aspects that might form the basis of the work. The purpose is to find out which people are the most commonly reconstructed, and how researchers approach ethical. The study assumes that ethics is a problematic concept and that it is not always easy and obvious how we should relate to it. The case studies consist of publications between 2019–2024, which is a total of 16 case studies with 27 individuals. A further limitation has been made as the case study in question must be able to answer the individual’s original geographical location, dating, find context, age and gender. Status is yet another category that is used, but not all case studies have specified which stratum the individual belongs to and therefor in some cases, with the help of the case study, an interpretation has been made. Generally, it turns out to be adult men, as well as individuals from more recent times with an original geographical location in Europe. Most also turn out to be of low status found in burial sites. The case studies are also analyzed according to whether they have any ethical reflections, which four out of 16 case studies have.