Felix Mendelssohn-Bartholdy levde under första halvan av 1800-talet. Utöver att vara ett underbarn likt Wolfgang Amadeus Mozart var han även en mycket socialt kapabel person. Detta gynnade honom mycket då hans kompositionsförmåga lyftes fram som enastående av framstående personer som Johann Wolfgang von Goethe och drottning Victoria av Storbritannien. Han var en mycket produktiv komponist och skrev under sitt liv mängder av orkestermusik, kammarmusik, operor, solokonserter och pianoverk. I detta arbete har jag fördjupat mig i hans två Konsertstycken Op.113/114 för klarinett, bassetthorn och orkester, som Mendelssohn skrev till klarinettisterna Carl och Heinrich Bärmann. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för dessa två förbisedda verk samt jämföra instuderingsprocessen av en dubbelkonsert med det av en solokonsert. Jag har genom användning av partitur från G. Henle verlag analyserat Op. 113 och skrivit om mina konstnärliga ställningstaganden under instuderingsprocessen av både Op.113 och Op.114. Ur analysen framgår att musiken har allt annat än en strikt struktur. Mendelssohn bryter gärna de strukturella mönstren som förväntas av honom. Ur instuderingsprocessen framgår att arbetet med en dubbelkonsert har både stora för- och nackdelar jämfört med arbetet av en solokonsert, men att möjligheten till en diskussion mellan två parter är mycket givande för att skapa sig en klar bild av vad man vill komma fram till med sitt framförande av verket. Denna studie strävar efter en ökad fördjupning och förståelse av olika infallsvinklar som leder till en mer genomarbetad konstnärlig instuderingsprocess. / <p>F.J. Haydn  - Symfoni nr. 104 i D-dur, Hob.I:104, F. Mendelssohn-Bartholdy - Konsertstycken nr.1 och nr.2, Op.113/114, L.v. Beethoven - Symfoni nr. 2 i D-dur Op.36. Som Howie - Klarinett, Gustav Wetterbrandt - Bassetthorn, Mats Zetterqvist - ledning, KMH symfoniorkester. Inspelning från konserten med ovan nämnda medverkande finns tillgänglig.</p>

Syftet med det här arbetet är att undersöka olika tillvägagångssätt för mig att memorera musik. Jag har arbetat med en klarinettkonsert innehållande tre satser och övat in varje sats med hjälp av olika metoder för att sedan jämföra resultatet. Jag har även gjort en enkätundersökning där jag intervjuar yrkesverksamma musiker som bidragit med tips och insikter om utantillspel. Under arbetets gång reflekterar jag över vilka för- och nackdelar de olika inlärningssätten har och vilka problem jag har stött på i min övning. Stor fokus läggs också på hörselns betydelse för musicerande och inlärning i förhållande till motorikens. Arbetets klingande resultat består i två inspelningar av de tre satserna. Den första inspelningen är gjord i slutskedet av min inlärningsprocess för att dokumentera hur bra jag lyckades lära mig de olika satserna. Den andra inspelningen är gjord efter en fyra veckor lång paus för att kontrollera vilken av satserna jag mindes bäst. Mitt arbete har gjort mig mer medveten om min egen inlärningsprocess. Jag har fått nya verktyg för att öva in musik, både utantill och med noter och fått ökad insikt i hur mitt minne fungerar.