In this thesis, I wanted to explore my process of writing music, playing bass and leading an ensemble and investigate in what ways they affect each other. In order to explore these processes, I put together a group of eight musicians and played six songs specifically written for them. These songs are described as well as my general method of composing. These songs have been a way for me to explore different parts of my bass playing and how my bass playing might differ when being a bass player or sideman.   Leading an eight-piece band made me realize that a smaller ensemble speaks more to my strengths as a bandleader. My goal has been to keep the rehearsals as an open forum wherein I invite and encourage ideas and criticism from my bandmates.   In this process I discovered that self-doubt has affected my musicianship in different ways, and by spotting and identifying these ways I now have a more solid understanding of why I make some of the musical choices that I make. The conclusions I’ve drawn from this insight will help to inform future decisions, as well as help me when playing other people’s music.

Musikproduktion är ett brett ämnesområde som innefattar flera olika yrkesroller som t.ex producent, inspelningstekniker, studiomusiker, låtskrivare etc. Olika inspelningssammanhang kräver olika roller beroende på vem eller vilka man jobbar tillsammans med. Paletten av kunskaper inom dessa olika yrkesroller behöver vara bred och översiktlig samtidigt som den i vissa situationer behöver vara mer djupgående inom ett specifikt avgränsat område. I den här studien kommer yrkesrollen som musikproducentens roll vara i fokus. Vilka olika roller kan en musikproducent ha? Vilka kunskaper kräver dessa roller? Är vissa kunskaper viktigare att ha än andra? Dessa frågeställningar utforskades genom två fallstudier inom området musikproduktion. Den första fallstudien genomfördes med fokus på det yrkesverksamma fältet och består av intervjuer med yrkesverksamma musikproducenter. Den andra fallstudien hade fokus på utbildningsfältet och är en studie av den konstnärliga kandidatutbildningen i Musik- och Medieproduktion vid Kungliga Musikhögskolan.  Tre kunskapsområden identifierades: musik, teknik och sinne för branschen. Resultatet visade på att "sinne för branschen" var det viktigaste kunskapsområdet för en musikproducent. Det trädde fram fem olika roller som en musikproducent kan få: musikproducenten som arrangör/kompositör, tekniker, ledare, coach och entreprenör, vilka beskrivs ingående under respektive fall med tillhörande kunskaper. I samband med studien utvecklade författaren en ny metod för datainsamling: interaktiv enkät.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att visa upp ett antal nyckelteman som framkommer inom kommunikationen mellan studerande spelutvecklare och kompositörer. Dessa togs fram genom speltest och intervjuer med fem studenter. Resultatet bestämdes genom de mest framträdande aspekterna i empirin och visade bland annat användningen av referensessoundtracks och synen på en övergripande stil som kompositörer måste följa. Med dessa nyckelteman bildar uppsatsen en grund och utgångspunkt för framtida studier i ett försummat ämne.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur kompositörer går till väga och vilken metodik dekan använda sig av när de skriver musik till film. Med det sagt syftade studien på attundersöka kompositörers arbetssätt, vilka verktyg de kan använda sig av samt hursamarbetet med regissören kan se ut. Metoden för att genomföra undersökning bestodav intervjuer, där urvalet kom att utgöras av fem respondenter som skrivit musik tillfilm, vars bakgrund och verktygslådor såg olika ut. Resultatet visar på att kompositörerstillvägagångssätt kan variera, lite beroende på när de blir involverade i processen, samtvad som efterfrågas. Studien indikerar även att kommunikation och samarbete är viktigakomponenter för att nå slutresultatet, dvs musiken, och att kunskap ominspelningsteknik och ljudproduktion kan vara en stor fördel.

I denna studie beskrivs den konflikt som uppstår mellan kompositörers konstnärliga uttryck och de anpassningar som kan komma att bli aktuella när man jobbar med att sätta musik till film. Detta undersökt via fyra forskningsfrågor som kretsar kring anpassning till stil och estetik, musikalisk identitet, och den konflikt som uppstår mellan det personliga konstnärliga uttrycket och anpassning. I texten analyseras tre kreativa arbeten, två kortfilmer och en trailer, där huvudfokus har legat på skapandeprocessen men också på dialogen mellan mig som kompositör och uppdragsgivare. Dessa projekt skiljer sig åt både i stil, genre och format, för att göra processen så unik som möjligt och för att utforska allt vad anpassning kan betyda. Utöver detta innehåller uppsatsen fyra intervjuer med etablerade kompositörer och branschexperter som uttalar sig om ämnet. Detta för att få en djupare inblick i branschen men också för att kunna ta lärdom och eventuellt applicera idéer och arbetssätt på det kreativa arbetet. Syftet med projektet har varit att få en djupare förståelse för filmmusik, filmbranschen och att anpassa sin musik efter visuella medier. Det har även funnits ett sekundärt syfte i att ta reda på vad kompositörer och filmbranschen har för inställning till att ha en musikalisk identitet och ett unikt konstnärligt uttryck. Arbetet resulterade i just detta och att anpassning tycks vara en stor del av arbetet som kompositör för film. Vad det gäller att ha en starkt musikaliskt identitet går det till viss del tyda som att både kompositörer och branschexperter har en positiv inställning till detta. / <p>Sånger Till Dig 1 - Musik till film (konstnärligt arbete)</p><p>Sånger Till Dig 2 - Musik till film (konstnärligt arbete)</p><p>Sånger Till Dig 3 - Musik till film (konstnärligt arbete)</p><p>Sånger Till Dig 4 - Musik till film (konstnärligt arbete)</p><p>Sånger Till Dig 5 - Musik till film (konstnärligt arbete) </p><p>EXIT - Musik till film (konstnärligt arbete)</p><p>A Figure Skating Project - Musik till film (konstnärligt arbete)</p>

Karin Rehnqvist (f. 1957) är idag en av Sveriges främsta kompositörer och hon är välkänd även internationellt. År 2000 skrev Rehnqvist stycket Till Ängeln med de brinnande händerna till den amerikanska oboisten Cynthia Green Libby. I detta examensarbete analyseras innehållet i stycket med instudering och kringarbete. Syftet med studien var att få en inblick i nutida musik och få en djupare förståelse av stycket. Dessutom att utvecklas som solist framför en ensemble. Resultatet var först och främst en fantastisk konsert men också ett sätt att analysera verk för djupare förståelse som jag kommer kunna använda i mitt framtida musicerande. Här finns en djupdykning i Karin Rehnqvist stycke Till Ängeln med de brinnande händerna som förhoppningsvis får såväl musiker som publik att upptäcka stycket. Det kan vara till stöd som källa för bakgrundsbeskrivning av verket, musikanalys samt även spelteknisk hjälp.

I denna undersökning studerar jag hur adaptiv musik påverkar spelarens immersion i ett datorspel, samt undersöker hur ens roll och arbetsprocess påverkas som kompositör vid adaptiv musikkomponering. Genom att ha varit med och skrivit musik till ett datorspel som gjorts från grunden har jag getts unika inblickar i den processen. En fokusgruppundersökning i form av ett speltest på detta spel har även det gett feedback som eventuellt inte hade kunnat fås av ett spel som redan finns tillgängligt på marknaden. Det har framkommit att adaptiv musik fyller en viktig roll, medvetet och omedvetet, hos spelaren. Samtliga deltagare i fokusgruppundersökningen hade gemensamma drag och åsikter. Som kompositör ställs man även inför utmaningar som man annars inte stöter på under komponering under mer konventionella omständigheter som t.ex. till film.

<p>I nuvarande upphovsrättslagstiftning är grundtanken att ett verk är ett resultat av konstnärligt skapande och att upphovsmannen har en individuell ensamrätt till sitt verk. Ensamrätten inskränks i vissa delar, i syfte att tillgodose allmänhetens behov att utnyttja verk. Den tekniska utveckling som skett i samhället innebär nya förutsättningar för upphovsrätten. Föreslagna lagändringar strävar efter att begränsa området för tillåtlig användning av tekniska hjälpmedel vid utnyttjandet av verk. I anledning av detta förs en argumentation angående vilka värden som kan anses vara centrala för upphovsrätten. Kulturella, personliga och ekonomiska värden ställs i relation till varandra. Slutsatsen för värdeargumentationen är huvudsakligen att ekonomiska insatser kan utgöra steg på vägen för att uppnå kulturella värden, men att det är skyddandet av denna senare typ av värden som bör vara vägledande för upphovsrätten.</p>

I nuvarande upphovsrättslagstiftning är grundtanken att ett verk är ett resultat av konstnärligt skapande och att upphovsmannen har en individuell ensamrätt till sitt verk. Ensamrätten inskränks i vissa delar, i syfte att tillgodose allmänhetens behov att utnyttja verk. Den tekniska utveckling som skett i samhället innebär nya förutsättningar för upphovsrätten. Föreslagna lagändringar strävar efter att begränsa området för tillåtlig användning av tekniska hjälpmedel vid utnyttjandet av verk. I anledning av detta förs en argumentation angående vilka värden som kan anses vara centrala för upphovsrätten. Kulturella, personliga och ekonomiska värden ställs i relation till varandra. Slutsatsen för värdeargumentationen är huvudsakligen att ekonomiska insatser kan utgöra steg på vägen för att uppnå kulturella värden, men att det är skyddandet av denna senare typ av värden som bör vara vägledande för upphovsrätten.