In this thesis, I wanted to explore my process of writing music, playing bass and leading an ensemble and investigate in what ways they affect each other. In order to explore these processes, I put together a group of eight musicians and played six songs specifically written for them. These songs are described as well as my general method of composing. These songs have been a way for me to explore different parts of my bass playing and how my bass playing might differ when being a bass player or sideman.   Leading an eight-piece band made me realize that a smaller ensemble speaks more to my strengths as a bandleader. My goal has been to keep the rehearsals as an open forum wherein I invite and encourage ideas and criticism from my bandmates.   In this process I discovered that self-doubt has affected my musicianship in different ways, and by spotting and identifying these ways I now have a more solid understanding of why I make some of the musical choices that I make. The conclusions I’ve drawn from this insight will help to inform future decisions, as well as help me when playing other people’s music.

Musikproduktion är ett brett ämnesområde som innefattar flera olika yrkesroller som t.ex producent, inspelningstekniker, studiomusiker, låtskrivare etc. Olika inspelningssammanhang kräver olika roller beroende på vem eller vilka man jobbar tillsammans med. Paletten av kunskaper inom dessa olika yrkesroller behöver vara bred och översiktlig samtidigt som den i vissa situationer behöver vara mer djupgående inom ett specifikt avgränsat område. I den här studien kommer yrkesrollen som musikproducentens roll vara i fokus. Vilka olika roller kan en musikproducent ha? Vilka kunskaper kräver dessa roller? Är vissa kunskaper viktigare att ha än andra? Dessa frågeställningar utforskades genom två fallstudier inom området musikproduktion. Den första fallstudien genomfördes med fokus på det yrkesverksamma fältet och består av intervjuer med yrkesverksamma musikproducenter. Den andra fallstudien hade fokus på utbildningsfältet och är en studie av den konstnärliga kandidatutbildningen i Musik- och Medieproduktion vid Kungliga Musikhögskolan.  Tre kunskapsområden identifierades: musik, teknik och sinne för branschen. Resultatet visade på att "sinne för branschen" var det viktigaste kunskapsområdet för en musikproducent. Det trädde fram fem olika roller som en musikproducent kan få: musikproducenten som arrangör/kompositör, tekniker, ledare, coach och entreprenör, vilka beskrivs ingående under respektive fall med tillhörande kunskaper. I samband med studien utvecklade författaren en ny metod för datainsamling: interaktiv enkät.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att visa upp ett antal nyckelteman som framkommer inom kommunikationen mellan studerande spelutvecklare och kompositörer. Dessa togs fram genom speltest och intervjuer med fem studenter. Resultatet bestämdes genom de mest framträdande aspekterna i empirin och visade bland annat användningen av referensessoundtracks och synen på en övergripande stil som kompositörer måste följa. Med dessa nyckelteman bildar uppsatsen en grund och utgångspunkt för framtida studier i ett försummat ämne.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur kompositörer går till väga och vilken metodik dekan använda sig av när de skriver musik till film. Med det sagt syftade studien på attundersöka kompositörers arbetssätt, vilka verktyg de kan använda sig av samt hursamarbetet med regissören kan se ut. Metoden för att genomföra undersökning bestodav intervjuer, där urvalet kom att utgöras av fem respondenter som skrivit musik tillfilm, vars bakgrund och verktygslådor såg olika ut. Resultatet visar på att kompositörerstillvägagångssätt kan variera, lite beroende på när de blir involverade i processen, samtvad som efterfrågas. Studien indikerar även att kommunikation och samarbete är viktigakomponenter för att nå slutresultatet, dvs musiken, och att kunskap ominspelningsteknik och ljudproduktion kan vara en stor fördel.

Karin Rehnqvist (f. 1957) är idag en av Sveriges främsta kompositörer och hon är välkänd även internationellt. År 2000 skrev Rehnqvist stycket Till Ängeln med de brinnande händerna till den amerikanska oboisten Cynthia Green Libby. I detta examensarbete analyseras innehållet i stycket med instudering och kringarbete. Syftet med studien var att få en inblick i nutida musik och få en djupare förståelse av stycket. Dessutom att utvecklas som solist framför en ensemble. Resultatet var först och främst en fantastisk konsert men också ett sätt att analysera verk för djupare förståelse som jag kommer kunna använda i mitt framtida musicerande. Här finns en djupdykning i Karin Rehnqvist stycke Till Ängeln med de brinnande händerna som förhoppningsvis får såväl musiker som publik att upptäcka stycket. Det kan vara till stöd som källa för bakgrundsbeskrivning av verket, musikanalys samt även spelteknisk hjälp.

I denna undersökning studerar jag hur adaptiv musik påverkar spelarens immersion i ett datorspel, samt undersöker hur ens roll och arbetsprocess påverkas som kompositör vid adaptiv musikkomponering. Genom att ha varit med och skrivit musik till ett datorspel som gjorts från grunden har jag getts unika inblickar i den processen. En fokusgruppundersökning i form av ett speltest på detta spel har även det gett feedback som eventuellt inte hade kunnat fås av ett spel som redan finns tillgängligt på marknaden. Det har framkommit att adaptiv musik fyller en viktig roll, medvetet och omedvetet, hos spelaren. Samtliga deltagare i fokusgruppundersökningen hade gemensamma drag och åsikter. Som kompositör ställs man även inför utmaningar som man annars inte stöter på under komponering under mer konventionella omständigheter som t.ex. till film.

<p>I nuvarande upphovsrättslagstiftning är grundtanken att ett verk är ett resultat av konstnärligt skapande och att upphovsmannen har en individuell ensamrätt till sitt verk. Ensamrätten inskränks i vissa delar, i syfte att tillgodose allmänhetens behov att utnyttja verk. Den tekniska utveckling som skett i samhället innebär nya förutsättningar för upphovsrätten. Föreslagna lagändringar strävar efter att begränsa området för tillåtlig användning av tekniska hjälpmedel vid utnyttjandet av verk. I anledning av detta förs en argumentation angående vilka värden som kan anses vara centrala för upphovsrätten. Kulturella, personliga och ekonomiska värden ställs i relation till varandra. Slutsatsen för värdeargumentationen är huvudsakligen att ekonomiska insatser kan utgöra steg på vägen för att uppnå kulturella värden, men att det är skyddandet av denna senare typ av värden som bör vara vägledande för upphovsrätten.</p>

I nuvarande upphovsrättslagstiftning är grundtanken att ett verk är ett resultat av konstnärligt skapande och att upphovsmannen har en individuell ensamrätt till sitt verk. Ensamrätten inskränks i vissa delar, i syfte att tillgodose allmänhetens behov att utnyttja verk. Den tekniska utveckling som skett i samhället innebär nya förutsättningar för upphovsrätten. Föreslagna lagändringar strävar efter att begränsa området för tillåtlig användning av tekniska hjälpmedel vid utnyttjandet av verk. I anledning av detta förs en argumentation angående vilka värden som kan anses vara centrala för upphovsrätten. Kulturella, personliga och ekonomiska värden ställs i relation till varandra. Slutsatsen för värdeargumentationen är huvudsakligen att ekonomiska insatser kan utgöra steg på vägen för att uppnå kulturella värden, men att det är skyddandet av denna senare typ av värden som bör vara vägledande för upphovsrätten.

Den här rapporten syftar till att undersöka hur upphovspersoner som sysselsätter sig med produktionsmusik identifierar sig med sitt komponerande och arbete, detta med hjälp av de organisationerna som de försörjer sig genom. De två organisationerna är STIM, Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå, eller Epidemic Sound. Skillnaden mellan de två organisationerna är huvudsakligen att hos STIM upplåter upphovspersonerna sitt verk till organisationen och de i sin tur får ansvaret att förvalta verket och samla in ersättning för upphovspersonens räkning, hos Epidemic Sound överlåter upphovspersonerna sitt verk för en engångsersättning. Epidemic Sound äger sedan verket och kan hyra ut musiken till olika produktionsbolag som vill ha musiken i sina produktioner. Till undersökningen har fyra kompositörer från STIM och fyra kompositörer från Epidemic Sound, samt en förläggare och en representant från STIM intervjuats. I rapporten framgår det att de som var anslutna till STIM har jobbat med musik länge, det är nästintill ett “kall” för dem, de ser verken som konstverk mer än som hantverk, de värdesätter upphovsrätten högt och ser ersättningen som en sekundär anledning till varför de sysselsätter sig med komponerandet. De från Epidemic Sound däremot ser sina verk mer som ett hantverk och den mer säkra lönen som går att få av Epidemic Sound är en stor anledning till varför de valt denna organisation. Med hjälp av organisations-, motivations och identitetsteorier har samband funnits mellan teorierna och val av ersättningsmodell. Denna studie påvisar att det skett en förändring på den svenska marknaden för produktionsmusik efter det att Epidemic Sound kom till år 2009. En förändring har skett gällande det institutionaliserade tillvägagångssättet att traditionellt licensera ut sin musik till produktionsbolag. Denna förändring har gett en ny typ av upphovspersoner med en annan arbetsidentitet en möjlighet att kunna försörja sig på sin musik. Detta har kunnat påvisas genom att studera hur upphovspersonerna identifierar sig med sitt arbete och komponerande beroende på vilken av modellerna de använder. / This essay aims to examine how composers who specializes in production music identify themselves with their composing and work, this with help from the organisations that they support themselves through. The two organisations are STIM, The Swedish Composers International Musicbureu, or Epidemic Sound. The difference between the two are mainly that with STIM the composers let them manage the administration and to collect their income with Epidemic Sound is that they sell their righs to Epidemic Sound for a flat-fee. Because of this transaction the composition is now owned by the company and they can rent it out to other production companies who would like to have the music in their productions. To the study four composers from STIM, four composers from Epidemic Sound, one publisher and one representative from STIM have been interviewed. In the report it emerges that the composers that are from STIM have worked with music for a long time, the work is almost like their destiny, they see their compositions as artwork than as a craftmanship, they put big value to the copyright law, and the commission is a secondary reason to why they do what they do. The composers for Epidemic Sound on the other hand see their work more like craftmanship and the more secure salary are the reason why the composers choose Epidemic Sound. With the help from organizational-, motivational- and identitybased theories connections has been made between the theories and revenue model. This study shows that there’s been a change within the swedish market for production music since Epidemic Sound was founded in 2009. A change has occurd regarding the institutionalized approach to traditionally license music to production companies. This change has given a new type of composers with another work identity an opportunity to provide themselves on their music. This has been detected by studying how the composers identify themselves with their work and their composing depending on what revenue model they choose.