Spelling suggestions: "subject:"komposit""
11 |
Att komponera med begränsad tid : Hur en tonsättare strukturerar och arbetar med sin kompositionprocess under olika förbestämda tidsramar.Andersson, Kevin January 2024 (has links)
This bachelor thesis explores how the composer handles and structures his composing based on pre-determined timeframes and how the composing process are affected by these given timeframes. The theory chapter brings up how short deadlines to compose affect how filmcomposers and other artists work when they create or compose. Previous studies bring up that composers want to write faster and be more efficient. Three different musical pieces were composed to explore different lengths of pre-determined timeframes. Piece nr. 1 had a timeframe of 10 hours, piece nr.2 had a timeframe of 25 hours and piece nr. 3 had a timeframe of 50 hours to compose. All the pieces were written for a string quartet and had in addition to the timeframes a few other specific rules to follow. The conclusion that came of this study was a deeper understanding of how pre-determined timeframes affect a composer’s creative process. A short timeframe gave the composer an intense couple of days of composing where the creative choices were based mostly from previous knowledge and inspiration of other musical pieces. A long timeframe gave the composer more time to reflect on the music that was written and a chance to explore new ideas. With a long timeframe the composer could challenge himself to create something entirely new. The short timeframe was easier to structure and be efficient on. The longer timeframes got harder to structure in terms of what the composer thought he could and would create in that amount of time.
|
12 |
Låtfabriken : En studie av upphovspersoners identifiering med sitt arbete i produktionsmusiksektornAlm, Sebastian, Axelsson, Max, Marquez Larsson, Denice January 2016 (has links)
Den här rapporten syftar till att undersöka hur upphovspersoner som sysselsätter sig med produktionsmusik identifierar sig med sitt komponerande och arbete, detta med hjälp av de organisationerna som de försörjer sig genom. De två organisationerna är STIM, Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå, eller Epidemic Sound. Skillnaden mellan de två organisationerna är huvudsakligen att hos STIM upplåter upphovspersonerna sitt verk till organisationen och de i sin tur får ansvaret att förvalta verket och samla in ersättning för upphovspersonens räkning, hos Epidemic Sound överlåter upphovspersonerna sitt verk för en engångsersättning. Epidemic Sound äger sedan verket och kan hyra ut musiken till olika produktionsbolag som vill ha musiken i sina produktioner. Till undersökningen har fyra kompositörer från STIM och fyra kompositörer från Epidemic Sound, samt en förläggare och en representant från STIM intervjuats. I rapporten framgår det att de som var anslutna till STIM har jobbat med musik länge, det är nästintill ett “kall” för dem, de ser verken som konstverk mer än som hantverk, de värdesätter upphovsrätten högt och ser ersättningen som en sekundär anledning till varför de sysselsätter sig med komponerandet. De från Epidemic Sound däremot ser sina verk mer som ett hantverk och den mer säkra lönen som går att få av Epidemic Sound är en stor anledning till varför de valt denna organisation. Med hjälp av organisations-, motivations och identitetsteorier har samband funnits mellan teorierna och val av ersättningsmodell. Denna studie påvisar att det skett en förändring på den svenska marknaden för produktionsmusik efter det att Epidemic Sound kom till år 2009. En förändring har skett gällande det institutionaliserade tillvägagångssättet att traditionellt licensera ut sin musik till produktionsbolag. Denna förändring har gett en ny typ av upphovspersoner med en annan arbetsidentitet en möjlighet att kunna försörja sig på sin musik. Detta har kunnat påvisas genom att studera hur upphovspersonerna identifierar sig med sitt arbete och komponerande beroende på vilken av modellerna de använder. / This essay aims to examine how composers who specializes in production music identify themselves with their composing and work, this with help from the organisations that they support themselves through. The two organisations are STIM, The Swedish Composers International Musicbureu, or Epidemic Sound. The difference between the two are mainly that with STIM the composers let them manage the administration and to collect their income with Epidemic Sound is that they sell their righs to Epidemic Sound for a flat-fee. Because of this transaction the composition is now owned by the company and they can rent it out to other production companies who would like to have the music in their productions. To the study four composers from STIM, four composers from Epidemic Sound, one publisher and one representative from STIM have been interviewed. In the report it emerges that the composers that are from STIM have worked with music for a long time, the work is almost like their destiny, they see their compositions as artwork than as a craftmanship, they put big value to the copyright law, and the commission is a secondary reason to why they do what they do. The composers for Epidemic Sound on the other hand see their work more like craftmanship and the more secure salary are the reason why the composers choose Epidemic Sound. With the help from organizational-, motivational- and identitybased theories connections has been made between the theories and revenue model. This study shows that there’s been a change within the swedish market for production music since Epidemic Sound was founded in 2009. A change has occurd regarding the institutionalized approach to traditionally license music to production companies. This change has given a new type of composers with another work identity an opportunity to provide themselves on their music. This has been detected by studying how the composers identify themselves with their work and their composing depending on what revenue model they choose.
|
13 |
Från tomt notblad till klingande toner : Att medverka i komponerandet av och studera in ett nytt stycke för blockflöjtAlex, Gullberg January 2024 (has links)
I detta arbete beskrivs samarbetet mellan en blockflöjtist och en kompositör i kompositionsprocessen av ett solostycke för blockflöjt. Studien tog sin bakgrund i en vilja att bidra till blockflöjtens utveckling inom samtida musik. Studien åsyftade att undersöka tidigare nämnda samarbetsprocess samt instuderingsprocessen av det resulterande stycket för instrumenttypen voiceflute, i synnerhet hur instuderingsprocessen påverkades av att stycket aldrig tidigare tolkats eller uppförts. För att uppnå detta hölls frekventa möten mellan musiker och kompositör och både samarbetsprocess och instuderingsprocess dokumenterades genom loggföring. Denna metod resulterade i ett tätt samarbete där både musiker och kompositör tillförde värdefulla kunskaper till både kompositions- och instuderingsprocessen. Samarbetet ledde till ett solostycke för voiceflute, Väntan i Nattavaara. Stycket är väl lämpat till voiceflutens egenskaper och utnyttjar många av blockflöjtens unika uttrycksmöjligheter och alternativa tekniker. Genom studien genererades således ett värdefullt tillskott till den moderna blockflöjtsrepertoaren. Särskilt värde ligger i att stycket skrevs till voiceflute, en sällan förekommande blockflöjtstyp i nutida musik. Studien har även lett till personlig och konstnärlig utveckling för kompositör såväl som musiker. Det finns dessutom vidare forskningsmöjligheter inom området. / This thesis describes the collaboration between a recorder player and a composer in the process of composing a solo piece for recorder. The study was born of a desire to contribute to the development of the recorder in contemporary music. The study aimed to investigate the previously mentioned collaboration process as well as the process of interpreting the resulting piece written for the instrument type voice flute, in particular how the interpretation process was affected by the piece never having been interpreted or performed before. To achieve this, frequent meetings were held between composer and musician, and both the collaboration process and the study process were documented through journaling. This method resulted in a close collaboration where both musician and composer contributed valuable knowledge to the composition and interpretation processes. The collaboration led to a solo piece for voice flute, Väntan i Nattavaara. The piece is well suited to the characteristics of the voice flute and utilizes many of the recorder’s unique methods of expression and extended techniques. The study thus generated a valuable addition to the modern recorder repertoire. Particular value lies in the fact that the piece was written for the voice flute, a type of recorder rarely found in contemporary music. The study has also led to personal and artistic development for both composer and musician. Additionally, there are further research opportunities in the area.
|
Page generated in 0.0466 seconds