Den här studien syftade till att utforska hur projektdeltagare som arbetar inom kommunikationsbyråer upplever att de blir motiverade. Genom en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer genomfördes sammanlagt nio intervjuer med projektdeltagare med varierande erfarenheter och ålder från olika och i vissa fall samma kommunikationsbyråer. Den insamlade data analyserades tematiskt och resulterade i tre övergripande teman. Första temat var Samhällsnyttig motivation som visade att projektdeltagare motiveras starkt av meningsfullheten i sina projekt och att den här motivationen var förankrad i ett holistiskt perspektiv. Det betonades att meningsfullheten inte bara handlade om deras egen roll och utförande, utan även om projektets övergripande syfte och mål. Andra temat, Tidsramarnas balans, diskuterade tidsramar och deadlines som framställdes som en dubbeltydig faktor, där dess påverkan på motivationen både hade en positiv och negativ effekt på projektdeltagarna beroende på individerna. Extern respons och uppmuntran var tredje temat där resultatet visade att erkännande och återkoppling, både internt och externt, var avgörande för att upprätthålla projektdeltagarnas motivation. Den här formen av feedback fungerade även som en morot för att utveckla deras kompetens och därigenom stärka deras motivation. Slutligen kunde den här studien dra slutsatsen att projektdeltagare känner sig mest motiverade när deras arbete upplevs som meningsfullt, får uppmärksamhet samt är inom en balanserad tidsram. Dessutom indikerade resultaten att mognad i rollen som projektdeltagare skapade en ökad självständighet och minskad beroende av yttre motivation, med en ökad inre motivation som följd. / This study aimed to explore how project members working within communication agencies experience how they are motivated. Using a qualitative method with semi-structured interviews, nine project members of varied experience and ages were interviewed from different communication agencies, and in some cases, the same agency. The collected data was thematically analyzed, resulting in three overarching themes. The first theme was Socially Beneficial Motivation, which revealed that project members are strongly motivated by the meaningfulness of their project, and this motivation is rooted in a holistic perspective. It was emphasized that meaningfulness extends beyond their individual roles and execution, encompassing the overall purpose and goals of the projects. The second theme, Balance of Time Frames, discuses time frames and deadlines as a dual factor. The impact of time frames on motivation was depicted as both positive and negative, depending on individual circumstances. The third theme was External Feedback and Encouragement, where the results indicated that recognition and feedback, both internally and externally, were crucial for maintaining the motivation. This form of feedback also served as an incentive to develop their skills and thereby strengthen their motivation. In conclusion, this study found that project members feel most motivated when their work is perceived as meaningful, receives attention, and operates within a balanced timeframe. Additionally, the results indicated that maturity in the role of project members created increased independence and reduced dependence on external motivation, resulting in heightened internal motivation.

This paper examines how a group of preschool teachers describe their work with transitions in preschool, between departments, from the best interest of the child. The study uses semi-structured interviews, conventional qualitative content analysis, and the hermeneutic spiral. The selection consists of preschool teachers from various preschools in Sweden working on departments with children aged 1-4 years, 1-3 years, and 1-2 years. The purpose is to demonstrate how preschool teachers within the same preschool can create continuity in children's development and learning from one department to another. Results show that group size and resources sometimes conflict with what teachers perceive as quality and individual children's needs. In the selection process, the most crucial factor was the child's social development and maturity, as well as maintaining friendships. In cases where children needed to move to another department due to logistics, teachers evaluated if the child was "ready." However, it was clear that some children who were not ready still had to move due to the number of children. The study also shows that the preschool teachers had different time frames for transitions and planning. While some had a specific time of the year for transitions, others had them throughout the year. The conditions for transitions varied depending on how the operations were structured. Finally, the study concludes that preschool teachers need more time to plan, prepare, and execute well-planned transition visits to avoid frustration. Overall, this paper highlights how preschool teachers work with transitions, the factors affecting the decision-making process, and the challenges of creating continuity in children's development and learning. Despite practical challenges and limitations, teachers strove to make decisions in the best interest of both the children and the preschool. / Den här uppsatsen undersöker hur en grupp förskollärare beskriver sitt arbete med övergångar i förskolan, mellan avdelningar, utifrån barnets bästa. Studien använder sig av semistrukturerade intervjuer, konventionell kvalitativ innehållsanalys och den hermeneutiska spiralen. Urvalet består av förskollärare från olika förskolor i Sverige som arbetar på avdelningar med barn i åldrarna 1-4 år, 1-3 år, och 1-2 år. Syftet är att visa hur förskollärare inom samma förskola kan skapa kontinuitet i barns utveckling och lärande från en avdelning till en annan. Resultaten visar att gruppstorlek och resurser ibland strider mot vad lärare uppfattar som kvalitet och individuella barns behov. I urvalsprocessen var den mest avgörande faktorn barnets sociala utveckling och mognad, samt att upprätthålla vänskap. I de fall barn behövde flytta till en annan avdelning på grund av logistik, utvärderade lärare om barnet var "färdigt". Det stod dock klart att en del barn som inte var redo ändå måste flytta på grund av antalet barn. Studien visar också att förskollärarna hade olika tidsramar för övergångar och planering. Medan vissa hade en specifik tid på året för övergångar, hade andra det under hela året. Förutsättningarna för övergångar varierade beroende på hur verksamheten var uppbyggd. Slutligen drar studien slutsatsen att förskollärare behöver mer tid för att planera, förbereda och genomföra välplanerade övergångsbesök för att undvika frustration. Sammantaget belyser denna uppsats hur förskollärare arbetar med övergångar, de faktorer som påverkar beslutsprocessen och utmaningarna med att skapa kontinuitet i barns utveckling och lärande. Trots praktiska utmaningar och begränsningar strävade lärare efter att fatta beslut i både barnens och förskolans bästa intresse.