Denna studie syftar till att undersöka möjlighetsvillkoren för barns karnevaliska lekar och subjektskapande i förskolan. Studien är kvalitativ med avseende på insamlingmetod och utgår från det postshumanistiska perspektivet agentisk realism. Studiens empiri har samlats in med hjälp av videoobservationer och fältanteckningar. Studiens resultat visar att karnevaliska lekar är vanligt förekommande i de förskolor där studien utförts och fokus i studien ligger främst på hur miljön i förskolan möjliggör för eller förhindrar de karnevaliska lekarna. Studiens resultat pekar vidare mot att de karnevaliska lekarna kontinuerligt sker i samverkan mellan mänskliga och icke-mänskliga aktörer. De karnevaliska lekarna tycks inte påverkas av vilket material som finns i förskolorna, vikten tycks istället ligga vid materialets existens oberoende av hur det är utformat. Studiens slutsats visar på att de karnevaliska lekarna ofta tycks hamna i skymundan till förmån för trygghetsaspekten som förstås värdesättas högt i de förskolor där studien utförts.

Den här uppsatsen bygger på litteraturstudier. Eftersom pluralism och skillnad är demokratins förutsättningar använder jag pluralism som en utgångspunkt för att tolka skolans värdegrund. Detta gör jag genom att lägga Fjellströms ansvarsdiskurs som ett raster över först ansvar, sedan omsorg och till sist pluralism i värdegrunden. Uppsatsen är upplagd så att ansvar, omsorg och pluralism presenteras enligt omsorgsetikens syn och därefter ges Levinas perspektiv på det samma. Genom att omdefiniera Noddings omsorgsaspekt och Levinas ansvarsaspekt försöker jag utveckla en förståelse för ett etiskt förhållningssätt. Därefter följer ett avsnitt med en jämförelse mellan omsorgsetiken och Levinas etik, där motsättningar och överensstämmelser diskuteras. I slutkapitlet diskuteras vad det etiska förhållningssättet innefattar och vilken betydelse det har för lärare och för värdegrunden. Omsorgsetiken bidrar till ett etiskt förhållningssätt genom att sätta fokus på relationer och omsorg som indirekt leder till en kommunikativ öppenhet inför den Andre vilket är positivt för pluralism och skillnad. Omsorgsetiken belyser även den etiska aspekten på läroplansfrågor. Levinas etik fokuserar på relationen och det oändliga ansvaret inför den Andres alteritet vilket är positivt för pluralism och skillnad. Istället för att producera den demokratiska personen kan den demokratiska subjektiviteten genom etiskt förhållningssätt framträda uppfattad som ”handlande – i pluralitet”. Fokus finns då på skillnad istället för på likhet och enighet.

Denna uppsats granskar de olika aspekter i ljud som gör att en åskådare uppfattar ljudet i en filmproduktion som verklig, samt vilka delar i en filmproduktion som tillåter publiken att känna sig närvarande på plats med fokus på ljud. I arbetet har jag använt mig av många olika vetenskapliga fakta om bland annat ljudets egenskaper för att förstå ljudets beteende och för att komma fram till ett resultat. Med hjälp av tekniska teorier har jag kunnat imitera ljudet funktioner i olika situationer så att ljudet med hjälp av bild kan upplevas som verkligt. Jag har dessutom forskat i vilka aspekter av en film som bidrar till att tittaren känner att de är närvarande. Med andra ord, åskådaren kan vara hemma eller på bio men ändå känna sig som att han/hon lever i filmen på plats. Som metod valde jag att producera en film där jag applicerar informationen jag kom fram till i min undersökning. Jag använder termen den objektiva verkligheten i motsats till den subjektiva verkligheten. Under undersökningen och filmens arbetsgång har ljudets aspekter och deras tyngd på tittarna bevisat sig vara av stor vikt för att åskådarna ska kunna uppleva filmen så verkligt som möjligt. / This paper examines various aspects of sound that makes a viewer perceive sound in a film as real and my research goes through what parts in a film production that allows the viewer to feel to feel present through a movie with focus on sound. In this study, I used many different scientific facts about sound characteristics so that I can be able to understand sound behavior. Through the help of technical theories, I could imitate the sound functions in different situations so that the sound with help of an image or film can be perceived as real. In other words, the viewer can be at home or at the cinemas but still feel like he is living inside the movie or on location. As for the method, I chose to create a film where I apply the information I came up with in my study. I use the term objective reality as opposed to subjective reality. Through the survey and the film’s workflow, I could conduct that these aspects and their weight on the audience both proved to be of great importance for the spectators to be able to experience the movie as real as possible.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur förtroende för ett företag påverkas av den språkliga utformningen av företagets webbtexter. Jag har undersökt hur språklig korrekthet och subjektivitet påverkar bedömningen av förtroendet samt om det finns skillnader beroende på läsarens kön och ålder. Undersökningen har utförts i form av en enkät med 13 Osgoodskalor, varav skalan trovärdigt/opålitligt har varit sammanfattande för de övriga. Urvalet har bestått av 130 studenter utan tidigare kännedom om det undersökta företaget. Materialet har utgjorts av en företagspresentation på webben. Denna presentation har jag manipulerat för att erhålla fyra olika bjudtexter. Resultatet visar att företaget röner större förtroende om texten är språkkorrigerad, framför allt upplevs företaget då mer kompetent, aktsamt, ambitiöst, attraktivt och trovärdigt. Vidare gör subjektiva inslag som framhäver företagets positiva egenskaper att företaget upplevs mer aktsamt, ordentligt, ambitiöst och engagerat, men även mer skrytsamt. Skillnaderna mellan mäns och kvinnors uppfattning av företaget är försumbara. Däremot är skillnaderna beroende på ålder märkbara – informanter under 25 år upplever större förtroende för företaget om de subjektiva inslagen ökar, och de blir inte lika påverkade av språkliga felaktigheter som de som är 25 år och äldre. Min slutsats är att språkgranskning och korrigering av webbtexter ökar graden av förtroende för företag som presenteras på webben hos flertalet webbesökare. Subjektiva inslag uppfattas däremot olika av webbesökare i olika åldrar; om graden av subjektivitet är hög får de unga besökarna större förtroende för företaget medan de äldre får mindre förtroende. När det gäller graden av subjektivitet bör företaget därför anpassa sina webbtexter efter målgruppen.

Äldre personer har fler riskfaktorer till ensamhet än andra ålderskategorier och ensamhetkan medföra negativa konsekvenser för individen.Syftet med studien är att analysera upplevelsen av ensamhet hos individer som inte leverisolerat i åldrarna 65 och över. Vidare har studien som syfte att analysera betydelsen avföreningar för dessa individer. Det empiriska materialet insamlades genom kvalitativasemistrukturerade intervjuer med individer som är 65 år eller äldre och som bor i Sverige. Iresultatet framkommer det att ensamhet som begrepp är subjektivt och att det kan delas in ikategorier såsom frivillig eller ofrivillig samt negativ eller positiv ensamhet. Resultatetanalyserades sedan utifrån tidigare forskning, aktivitetsteorin samt disengagemangsteorin.De slutsatser som dragits är att de äldre personer som intervjuats har en medvetenhet kringensamhet. Vidare dras även slutsatsen att deltagande i föreningar är betydelsefullt för äldrepersoner, men att inte alla vill ta del av föreningslivet. / Older adults are more likely to experience loneliness than other age-categories and lonelinessmight cause negative consequences for the individual.The aim of this study is to analyze the experience of loneliness of people not living isolated atthe ages of 65 and over. Furthermore, the study aims to analyze the meaning of associationsfor these people. The empirical material was gathered through qualitative semi structuredinterviews with individuals who are 65 years of age or older and are living in Sweden. Theresults show that loneliness as a concept is subjective, and that it can be divided intocategories such as voluntary, involuntary, negative and positive loneliness. The results latergot analyzed through previous research, the activity theory and the disengagement theory.The conclusions that were drawn is that the older adults who have been interviewed have anawareness regarding loneliness. Yet another conclusion that was made is that participating inassociations is meaningful for older adults, but that not everyone wants to take part incommunity life in associations.

No description available.

Bakgrund: Balansen mellan objektivitet och subjektivitet i rekrytering- och urvalsprocesser har diskuterats inom forskningen i över hundra år. Vid offentliga rekryteringsförfaranden får vissa principer inte förbises, bland annat objektivitetsprincipen som innebär att iaktta saklighet och opartiskhet samt beakta allas likhet inför lagen. Om beslut i rekryteringsprocesser baseras på felaktiga grunder riskerar organisationen att en felrekrytering kan ske, vilket resulterar i kostsamma konsekvenser. HR-funktionen har genomgått betydande förändringar under de senaste tre decennierna. Från att ha fungerat som en mer administrativ och underhållsinriktad funktion beskrivs HR numera som en strategisk affärspartner och kärnverksamhetsfunktion. HR-funktionen besitter vanligen expertkunskap inom kompetensförsörjning och kan bidra med att utveckla strategier angående personalhantering inom organisationen. Empirisk forskning visar emellertid att HR-avdelningar, inom specifikt den offentliga sektorn, inte nödvändigtvis lyckats transformeras till att fylla en sådan strategisk position utan främst fortsätter att fylla administrativa funktioner. Syfte: Studiens syfte är att skapa förståelse kring de möjligheter och utmaningar som följer strävan efter opartiskhet i en rekryteringsprocess inom offentlig sektor. Vidare är syftet med studien att undersöka vilken funktion HR-personal fyller i den strävan efter att nå opartiskhet. Studien fokuserar specifikt på olika kommuners rekryteringsprocesser. Metod: Till studien har en kvalitativ metod använts, där nio semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio olika kommuner med personal inom HR och rekrytering. Slutsats: Studiens resultat visar på att de intervjuade respondenterna anser att olika metoderoch verktyg, såsom arbetspsykologiska tester och kompetensbaserad rekrytering, kan bland annat bidra till att de sökande blir mer likvärdigt bedömda. Det i sin tur kan förebygga riskenför felrekryteringar samt diskriminering. Objektiva metoder kan dock uppfattas begränsa bedömningen och inte ta hänsyn till de arbetssökandes åsikter och känslor, vilket kan leda till att rekryteringsprocessen upplevs av humaniserad. Därav utifrån studiens resultat kan mänsklig interaktion anses nödvändig och väsentlig, trots dess utmaningar med risken att subjektiva åsikter påverkar bedömningen. Utifrån studiens resultat uppfattas HR-funktionen inom den offentliga sektorn, när det gäller rekrytering, inte fullt ut besitta en strategisk roll utan främst vara en mer administrativ funktion. HR har en central roll som en stödfunktion och anses rikta fokus i beslutsfattandet, från det subjektiva till de mer objektiva faktorerna. / Background: For over a hundred years, research has discussed the balance between objectivity and subjectivity in recruitment and selection processes. In public recruitment procedures, certain principles must not be overlooked, including the objectivity principle, which means observing objectivity and impartiality and considering everyone's equality before the law. If adecision in the recruitment process uses incorrect grounds, the organization risks that the wrong person gets recruited. The consequences of that can be costly. The HR function has undergone significant changes over the past three decades. HR has functioned as a more administrative and maintenance-oriented function. Now HR is described as a strategic business partner and a core business function. The HR function usually possesses expert knowledge in competence supply. HR can contribute to developing strategies regarding personnel management within the organization. However, empirical research shows that HR departments, specifically in the public sector, have not necessarily succeeded in transforming to fill such a strategic position but primarily continue to fulfill administrative functions. Purpose: Creating an understanding of the opportunities and challenges that follow the pursuit of impartiality in a public recruitment process is the purpose of this study. Furthermore, the purpose of the study is to investigate the role that HR staff fills in this quest to achieve impartiality. The focus of this study is specifically on different municipalities' recruitment processes. Method: For this study, a qualitative method where used. With staff in HR and recruitment in nine different municipalities, were nine semi-structured interviews conducted. Conclusion: The results of the study show that the interviewed respondents believe that various methods and tools, such as work psychological tests and competency-based recruitment, can, among other things, contribute to more equally assessed jobseekers. That can prevent the risk of incorrect recruitment and discrimination. However, objective methods can limit the assessment and not consider the jobseekers' choices and feelings. That can lead to the recruitment process perceived as dehumanized. Therefore, based on this study's result, human interaction can be considered necessary and significant, though its challenges with risking subjective choices affect the assessment. Based on this study's results, HR functions in the public sector, when it comes to recruitment, are not perceived to fully play a strategic role without primarily being a more administrative function. HR has a central role as a support function. The role of HR can help the decisionmaking focus from the subjective to the more objective factors.

No description available.

The aim of this study is to analyse ideals of democratic education in the Swedish preschool in documents produced on a national level and on a local level. The study is an ideal-analysis and is based on a close reading of the national curriculum for preschool and quality documents produced by five municipal preschool authorities. The background for the study is the recent development of the Swedish educational system which involved the decentralized governing of the schools and preschools in the 1990´s, the increasing focus on measuring the educational quality and its consequences on the parts of education that can´t as easily be measured, such as the democratic ideals of education. The theoretical framework is based on curriculum theory and Gert Biestas theories about democratic education and democratic subjectivity. The results show that the national curriculum for preschool expresses multiple ideals of democratic education. The ideals that are being expressed on the local level differ significantly from the national level and expresses a much narrower ideal of democratic education. Results show that there are differences in how the local preschool authorities interpret the purpose of preschool and the purpose for their own quality work. Majority of the studied municipals focus on their own local goals instead of the goals expressed in the national curriculum for preschool. The results indicate that the local municipal authorities play an important role regarding the directions the democratic education in preschool take and which role the preschool can play in building and being a part of a democratic society. / Syftet för denna studie är att undersöka idéer om demokrati och demokratisk utbildning i förskolan på den nationella och den lokala nivån. Detta görs genom en idealtypsanalys där empirin består av förskolans läroplan och kvalitetsuppföljningar på huvudmannanivå. Den bakgrunden som beskrivs handlar om förskolans utveckling som en del av samhällsbygge samt senare decenniernas utbildningspolitiska utveckling gällande styrning. Denna utveckling ses bidragit till att kvalitet inom utbildningen beskrivs i ökande grad genom mätbara resultat i enlighet med marknadens logiker. Läroplansteori ramar in studien med dess grundläggande frågor om vad räknas som kunskap och hur kan det bedömas om utbildningen bidrar med det kunskaper som ses som viktiga. Teoretiska utgångpunkter för idealtypsanalysen hämtas från Gert Biestas teoribildning om demokratisk utbildning. Studiens resultat visar att på den nationella nivån synliggörs idéer om demokrati som kan positioneras i alla använda idealtyperna vilket innebär att förskolan har ett omfattande uppdrag att utbilda om, genom, och för demokrati. Det framträder även olika idéer om demokratisk subjektivitet. Studiens resultat visar att synen på förskolans uppdrag och demokratisk utbildning varierar mellan olika huvudmän. I huvudmannanivå blir endast vissa idéer om demokratisk utbildning synliga, vilket visar på en diskrepans gällande idéer om demokratisk utbildning mellan den nationella och lokala nivån.  Slutsatser som kan dras från denna studie är att det finns ett omfattande tolkningsutrymme för huvudmän gällande synen på demokratisk utbildning i förskolan som får olika utrymme beroende på hur huvudmän tolkar sitt uppdrag med det systematiska kvalitetsarbetet.  Det tyder även på att huvudmannen har en central roll i demokratins roll i förskolan och därmed förskolans roll i och för demokratin.

No description available.