Prestationsutvärderingssystem är tänkta att främja uppfyllandet av ett företags strategi. För att uppnå avsedd styreffekt bör prestationsutvärderingssystemen enligt teorin ej vara beroende av sådant som ligger utanför den anställdes kontroll. I företag som agerar i en osäker omgivning, såsom väderberoende företag, kan det vara svårt att välja ut relevanta mått som inte i onödan belastas av vädereffekter som de anställda inte kan kontrollera. Om valda mått ändå belastas av vädereffekter uppstår frågan om och hur den anställdes belöning ska skyddas från vädereffekter. Vårt syfte är att fördjupa förståelsen för hur väderberoende hanteras i prestationsutvärderingssystem. För att uppnå detta syfte har vi genomfört en serie intervjuer med personer som på olika sätt är ansvariga för skapandet av prestationsutvärderingssystem på företag inom energibranschen som är väderberoende i hög utsträckning. Det vi kommit fram till är att vid val av mått beaktas väderberoendet på så sätt att mått som i allt för stor utsträckning är utsatta för vädereffekter väljs bort samtidigt som väderberoende mått tillåts om de speglar för företaget kritiska framgångsfaktorer. De prestationsmål som sedan kopplas till bonus är inte flexibla och är i allmänhet tufft satta men då bonus kan utgå även om mål inte uppfylls fullt ut ges möjlighet att påverka sin egen situation även om vädret har negativ inverkan. Belöningssystemen är konstruerade med en hög grad av formalisering som grund, vilket innebär att det finns en formelbaserad koppling mellan måluppfyllelse och utbetald belöning samtidigt innebär de valda måtten att en viss grad av subjektivitet är nödvändig.

Syftet med den här uppsatsen är att djupstudera hur publiken uppfattar sanningshalten i dokumentärfilmen Sacrificio av Erik Gandini och Tarik Saleh som sändes i Sveriges Television år 2001. Filmen handlar om vem som avslöjade gerillaledaren Che Guevara. Vi har utgått från tre grupper som fått agera publik och tittat på dokumentärfilmen under tre separata tillfällen. Dessa grupper har sedan blivit intervjuade som en enhet och därefter har svaren tolkats som tre enheter. Grupperna har varit åldersbaserade och bestått av fyra till fem personer. Uppsatsen har ett hermeneutiskt perspektiv. Vi har i denna uppsats utgått från frågeställningar som efterfrågat hur publiken upplevde sanningshalten i den visade filmen, varför/varför inte och i hur stor grad publiken tyckte att filmen var trovärdig/övertygande. För att komma åt frågeställningarna i denna uppsats har gruppintervjuerna utgått från en intervjumanual. Den manualen har behandlat många olika aspekter av den valda dokumentärfilmen; trovärdighetsfrågor, gestaltningsfrågor, karaktärsfrågor och miljöfrågor. Alla dessa frågor har utvecklat studien och gett en djupare förståelse för hur publiken kan uppfatta dokumentärfilmen Sacrificio i synnerhet, och med detta som grund, dokumentärfilm i allmänhet via en fallstudie. Resultatet av den utförda studien pekar på att det finns en mer eller mindre kritisk syn på den utvalda dokumentärfilmen från alla tillfrågade grupper. Samtidigt har vi kunnat göra kopplingar som tyder på att publikens förförståelse i ett visst ämne påverkar hur de ser på filmen. Till exempel svarade den äldre gruppen som var i åldrarna 69 till 80 att filmen inte rätade ut några frågetecken. De talade om en tydlig agenda i filmen. Den yngre gruppen, med mindre kunskap om Che Guevara och händelserna kring gerillaledaren, anmärkte på tekniska aspekter och detta kan bero på att deras generation har större förkunskaper inom teknikämnet. Medelåldersgruppen resonerade kring att det finns flera sanningar i en film beroende på vad som väljs att ta med. De visade viss skepsis till hur dokumentärfilmen Sacrificio gestaltats.

Syftet med studien är att tolka två olika intressenters resonemang kring konceptet nedskrivning av goodwill med hänsyn till redovisningens kvalitativa egenskaper och standarden IFRS 3. Studien är genomförd med en kvalitativ forskningsmetod och en itterativ ansats. Det empiriska materialet är insamlat genom fyra semistrukturerade intervjuer med två revisorer och två ekonomianalytiker. Vi har kommit fram till att resonemanget kring nedskrivning av goodwill tyder på att de subjektiva bedömningar företagen har fått frihet till, skapar en viss oenighet om hur goodwillvärdet verkligen uppskattas till verkligt värde. Ett resonemang vi misstänker skapar svårigheter för att redovisning skall anses vara tillförlitlig i olika anseenden.

Studiens syfte är att bidra med kunskaper inom förskolans värdegrundsuppdrag. Vår framtida yrkeskunskap innebär att inta ett undervisningsansvar för att upprätthålla värdegrunden men även utmana de grundläggande värden som preciseras i förskolans läroplan (Skolverket, 2016). Studien är minietnografisk och fokuserar på hur förskollärare kommunicerar värdegrundsuppdraget i teorin och praktiken samt möjliggör för barns subjektivitet i relationella sammanhang utifrån intentionerna i förskolans läroplan. Studien utgår från ett utbildningsfilosofiskt perspektiv samt för studien relevanta begrepp. Deltagande observationer samt semistrukturerade intervjuer har bidragit till studiens empiri. Empirin är tematiskt analyserad och har bildat tre övergripande teman ”värdegrunden - ett kommunikativt förhållningssätt”, ”ledarskap” och ”att få vara den man är”. Resultatet visar att förskollärarna ser värdegrunden som något viktigt och hur ett värdearbete äger rum hela dagen. En mångfald kommunikativa värdegrundande uttryckssätt speglas och förskollärarnas förhållningssätt inbegriper bemötandet till barn såväl som miljö och material, men även hur förskollärarna utmanar barnen i demokratisk riktning.

Att rekrytera rätt kompetens till rätt plats är lättare sagt än gjort. I sökandet efter rätt kompetens för en tjänst finns det utrymme för att subjektivitet och kategorisering präglar rekryteringsprocessen, vilket föranleder att arbetssökande riskerar att väljas bort på felaktiga grunder. Vi ville genom en kvalitativ studie öka vår förståelse för rekryteringsprocessen och undersöka om och i så fall hur en anonymisering i rekryteringen kan förändra subjektivitetens roll i processen och därmed även den homosociala reproduktionen. Med detta i åtanke ville vi undersöka ett företag som utger sig använda en omvänd kompetensbaserad rekryteringsmetod med tester i urvalsprocessen och som bortser från allt som inte är relevant för en tjänst. Detta genomfördes i form av semistrukturerade intervjuer med individer från två perspektiv. Två representanter intervjuades från vårt fallföretag som arbetar med rekrytering, medan fyra representanter intervjuades från olika kundföretag. Vi fann att rekryteringsprocessen alltid kommer präglas av subjektivitet så länge valet av kandidat görs av människor. Det är därför en fråga om att senarelägga subjektiviteten för att möjliggöra eliminering av den negativa effekt som riskerar att medföra att den bäst lämpade kandidaten väljs bort på felaktiga grunder. Denna senareläggning kan möjliggöras genom anonymisering av en arbetssökandes identitet och på så sätt kan även den negativa effekten av homosocial reproduktion förändras.

Syftet med denna studie var att undersöka och öka förståelsen för hur rekryterare kan arbeta för att förhålla sig så objektiva som möjligt i arbetet med att hitta rätt kompetens till rätt plats. Studien utfördes genom en kvalitativ metod med ett hermeneutistiskt antagande med semistrukturerade intervjuer som var grunden för insamlingen av det empiriska materialet. Intervjuerna genomfördes med sex deltagare som arbetade inom rekrytering. Resultatet analyseras med hjälp av Kahlke och Schmidt (2002) bedömningscirkel. Resultatet delades upp i fyra teman; objektiva förhållningssätt och verktyg, beslutfattandet, fallgropar och hinder samt potential och utvecklingsmöjligheter. Slutsatser som kan dras är att det finns ett flertal verktyg och metoder rekryterare kan utgå ifrån för att nå objektivitet i rekryteringsprocessen för att hitta rätt kompetens. Däremot visar resultatet på att en fullständig objektivitet i rekrytering är näst intill omöjligt att uppnå, då intuition och andra subjektiva faktorer påverkar rekryterarens val.

Journalism has changed in many ways in today's society. The emergence of digitization has created a new format for journalists to work on. Social media is an example of that and one of the largest reasons for the development that has taken place. Today´s journalists must work at a high speed to produce as much news as possible but especially know how to use social media platforms to reach out and attract an audience both for private use and at work. For journalists social media is a way to create interaction and participation. Journalists get the opportunity to be personal and create their own branding in the text.But where does the limit go from being objective and personal? Can it harm the journalists credibility and the ideal concept objectivite if they expose personal opinions and emotions?In this study six journalist from three huge swedish news media – Svenska Dagbladet (SvD), Aftonbladet och SVT has been chosen whose purpose is to examined the balance between being personal and objective as a journalist on social media that proceeds from the questions: 1. In what way does six professional journalist from Svenska dagbladet (SvD), Aftonbladet och SVT use social media platforms in their work respectively in their personal life?2. In what way do interviewees feel that social media can influence the role of the journalist? The results show that these journalists have similar answers and opinions about how they use social media platforms for personal use and at work. They said that not a day goes by without them using social media. The majority also said that social media can iibe useful for their daily work and to build a relationship with the audience because it can create trust among them. Although they can see a potential danger for the journalists occupation. Therefore the results show that the journalist thinks it's hard to know where the border goes, and as a reason for that they often say that every newsroom does not have a unified approach to the situation.

Mitt arbete har gått ut på att hitta mönster i mitt mixande med syfte att identifiera mer konkret vad som bidrar till ökad eller minskad motivation i processen. Detta eftersom tidigare situationer relaterade till musikproduktion har varit mycket inom ramverk jag själv varit bekväm i om man ser till val av genre att mixa. Resultatet blev tolv mixar. Det kom fram vilka komponenter som gör att jag dras till en låt mer eller mindre där en av de större insikterna blev att trummorna är det viktigaste elementet att få till i en mix för ökad motivation hos mig.Detta arbete gav mig det jag ville få ut av detta: En bra bild av vart jag står idag och hur jag mixar i förhållande till min egen åsikt.

Sammanfattning/ AbstractElsa Andersson (2013). Delaktighet i förskolan - om att ta barns perspektiv(Participation in preeschool – about adopting children´s perspective). ProblemområdeDetta arbete är en undersökande studie om hur barns delaktighet i förskolan kan förstås utifrån barnens perspektiv. Problemområdet baseras på förskolans värdegrund som den beskrivs i Läroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet 2012), vilken fastslår att förskolan ska arbeta för alla människors lika värde och anpassas till varje barn. Ansatsen att ta barnens perspektiv kan i denna studie ses som både en del av frågeställningen och som en metod för att finna kunskap. Enligt Qvarsell (2003) sätter man barns rättigheter åt sidan om man väljer att utgå från ett generellt barns behov istället för att försöka låta barnets perspektiv höras. Författaren till denna studie definierar olika former av delaktighet varav en subjektiv och relationell form av delaktighet, som kan jämföras med det som Melin (2009) definierar som att bli erkänd och accepterad, väljs som fokus för studien. MetodStudien är genomförd med en etnografiskt inspirerad ansats, där syftet har varit att komma nära och skapa en förståelse för barnens perspektiv. Metoden som har använts är inspirerad av främst europeiska forskare som istället för att forska om barn har valt att involvera barnen i forskningsarbetet, dels för att göra barnen mer delaktiga i forskningen men också för att på det sättet kunna anta ett barnperspektiv. Liksom Gray & Winter (2011), Waller & Bitou (2011) samt Nutbrown & Clough (2009) har författaren använt en multimetodisk, kvalitativ metod. De olika metoderna är videodokumentation, stimulated recall, fältanteckningar, samtal och fotografier. SyfteSyftet med studien är att få ökad förståelse om, samt att ge ett kunskapsbidrag till forskning om barns perspektiv och delaktighet i förskolan. De preciserade frågorna är: Vilka områden för delaktighet framstår som viktiga för barnen? Hur kan skillnader mellan olika barns perspektiv beskrivas? Hur kan samstämmighet och skillnad mellan barns och pedagogernas perspektiv beskrivas?KonklusionNågra områden som visade sig viktiga för barnen ur delaktighetssynpunkt var att få ta med sina egna saker till förskolan, att själv kunna skapa sig utrymme genom att bryta mot regler eller opponera sig mot vuxnas beslut och att själva välja vem de ska vara tillsammans med. I denna studie visade sig ålder vara en faktor som gav olika möjligheter till delaktighet men även andra aspekter spelar in, till exempel personalresurser, barnens verbala förmåga och förmåga att ta initiativ samt hur pedagoger väljer att hantera verksamhetens begränsningar. Studien visade i motsats till tidigare studier inte att barn som betecknas som vara i behov av stöd generellt sett hade låg delaktighet i verksamheten. Istället framstod barnens möjligheter till delaktighet som individuellt olika och i förhållande till både miljö samt personliga faktorer.De specialpedagogiska implikationerna är att barns perspektiv kan användas som en metod för att utveckla den pedagogiska verksamheten genom att kontinuerligt tillföra ny kunskap om hur verksamheten påverkar det enskilda barnet samt hur olika pedagogiska val påverkar barnens möjligheter till delaktighet på olika sätt. Ämnesord: barnperspektiv, barns perspektiv, delaktighet, demokrati, förskola, subjektivitet.

The purpose of this essay is to analyse how five small municipalities in Sweden handle and represent LGBTQ-people. This analysis uses the method What´s the Problem represented to be? created by Carol Bacchi and Susan Goodwin, which purpose is to analyse policy documents through a poststructural lens. The method has been combined with queer theory and queer time to analyse how subjectivity is represented in the documents. The findings conclude that the municipalities do represent LGBTQ-people in some compacity but that the documents struggle to explain sexuality and struggle with finding solutions that include nonbinary people. The documents also tend to represent LGBTQ-people as victims in the documents through the focus on discriminatory actions against LGBTQ-people.