Introduktion: Barn med överviktsproblem ökar i världen och är ett växande problem även i Sverige. Övervikt hos barn i tidig ålder ökar risken för att barnen senare i livet ska drabbas av följdsjukdomar vilket gör att det är viktigt att tidiga åtgärder vidtas. Distriktsköterskor som arbetar inom barn och skolhälsovård arbetar för att främja barns hälsa, bland annat genom att förebygga och hjälpa föräldrar till barn som är överviktiga. Syfte: Var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av att samtala med föräldrar till barn med övervikt. Metod: En systematisk litteraturstudie, databassökningarna gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. Artiklarnas resultat analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Presenteras i två kategorier och sex underkategorier. De två kategorierna är: Hinder i samtalen och Samtalens möjligheter. Distriktsköterskor upplevde att samtalen med föräldrar till överviktiga barn var känslosamma och att ämnet var svårt att ta upp. Samtalen upplevdes bygga på goda relationer och förutsatte en god kommunikation vilken kunde hindras av ett flertal barriärer Konklusion: Distriktsköterskors arbete handlade många gånger om relationer till föräldrar och barn. Det visade sig att distriktsköterskor ansåg att ämnet var svårt att tala om och att de saknade utbildning och riktlinjer för hur de skulle gå till väga i samtalen med föräldrar till barn med övervikt. / Introduction: Children with obesity problems are increasing in numbers and are a growing problem in Sweden. Being overweight in early age increases the risk that the children will suffer later in life, which means that it is important that early actions are taken. District nurses who work in child and school health care, work to promote children's health by preventing and helping parents whose children are overweight Aim: The district nurse's experiences of conversations with parents of overweight children. Method: A qualitative systematic literature review with inductive approach, database searches were done in the databases Cinahl, Pubmed and PsycInfo. The results of the articles were analyzed using a qualitative content analysis. Results: Presented in two categories and six subcategories. The two categories were: Obstacles in conversations and Opportunities for conversation. Nurses felt that conversations with parents of obese children was emotional and that the subject was difficult to bring up. The conversations were based on good relationships and required good communication, which could be prevented by a number of barriers. Conclusion: The district nurse's work was often about relationships with parents and children. It turned out that the district nurse considered the topic difficult to talk about and that there was a lack of education and guidelines for how to proceed in the conversations with parents to overweighed children.

Bakgrund: Just nu råder brist på vårdplatser på flera svenska sjukhus. Detta har lett till att vårdavdelningar överbeläggs, vilket hittills lösts bland annat genom att utlokalisera patienter till andra avdelningar än den dit de egentligen tillhör. Följande studie behandlar olika aspekter relaterade till vården av dessa patienter, även kallade satellitpatienter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda satellitpatienter. Metod: En intervjustudie med deduktiv ansats genomfördes, där data samlades in via semistrukturerade intervjuer med åtta sjuksköterskor. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades slutligen utifrån Hsieh och Shannons beskrivning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sex huvudkategorier har identifierats; Effekter av att utlokalisera patienter, Kommunikation mellan vårdgivare, Vårdpersonalens kompetens, Arbetsmiljö, Teamarbete samt Förslag till förbättringar. Dessa beskriver tillsammans sjuksköterskornas erfarenheter av att vårda satellitpatienter. Konklusion: I studien framkom att sjuksköterskornas erfarenheter i samband med vården av denna patientgrupp främst genomsyras av en oro kring en bristande patientsäkerhet. Deltagarna lyfter vidare att sjuksköterskors arbetsmiljö och arbetsvillkor behöver förbättras för att kunna öppna upp vårdplatser, minska antalet satellitpatienter och därmed kunna bedriva en patientsäker vård. / Background: A shortage of hospital beds prevails in Swedish hospitals at the moment. This has led to care unit overcrowdings, which so far has been solved by outlocation of patients. This study’s background presents a variety of aspects related to these patients’ care, who sometimes also are called satellite patients. Aim: To describe nurses’ experiences of caring for satellite patients. Method: An interview study with a deductive approach has been conducted. Data was collected by semi-structured interviews with eight registered nurses. The interviews were recorded, transcribed and lastly analyzed from Hsieh and Shannon’s description of qualitative content analysis. Result: Six categories were identified; Effects of Outlocating Patients, Communication Between Caregivers, Competence Among Nursing Staff, Work Environment, Teamwork and Suggestions for Improvement. Together, these describe the nurses’ experiences of caring for satellite patients. Conclusion: Nurses’ experiences of caring for these patients were mainly characterized by a concern for patient safety. The participants also mentioned that nurses’ work environment and work terms needs to improve in order to open hospital beds, reduce the number of satellite patients and thereby maintain a safe and equivalent care.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2004. / Härtill 4 uppsatser.

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett omfattande och allvarligt samhälls- och folkhälsoproblem. Var fjärde kvinna kommer någon gång under sin livstid att utsättas för våld i en nära relation. Mäns våld mot kvinnor omfattar all sorts våld i ett nuvarande eller före detta partnerskap. Med detta menas fysisk, psykisk samt sexuell skada, ofta förekommer en kombination av olika former. Våldsutsatta kvinnor söker sig ofta till vården på grund av andra problem än våldet de utsätts för. Sjuksköterskor har därför en stor sannolikhet att möta denna patientgrupp då dessa kvinnor söker vård i större utsträckning än icke utsatta kvinnor. Sjuksköterskan bär ett viktigt ansvar i att identifiera och screena kvinnor för våld för att möjliggöra god och säker vård i ett så tidigt skede som möjligt.  Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att screena kvinnor för våld i nära relationer.  Metod: Litteraturöversikten utgår från 10 vetenskapliga studier varav sex är kvalitativa och fyra är kvantitativa.  Resultat: Resultatet baseras på fem framtagna kategorier: Tidsbrist och förväntningar på ökad produktivitet, Brist på sjuksköterskekompetens, Organisatoriska hinder äventyrar patientsäkerheten, Sjuksköterskans upplevelse av att lyfta ämnet våld och Sjuksköterskans ansvar vid screening. Sjuksköterskor anser sig inte ha tillräcklig kunskap, tid eller tydliga riktlinjer på organisationsnivå för att hantera screening av våld i den mån det finns behov av.  Slutsats: Resultatet som framkommer i denna litteraturöversikt visar att sjuksköterskor som upplever osäkerhet kring våldshantering har behov av utökad utbildning och information vad gäller våld i nära relationer. Strukturella svårigheter på organisationsnivå bidrar till utmaningar i sjuksköterskans arbete då det inte alltid finns tillräckligt med förutsättningar och resurser. Sjuksköterskans egna förhållningssätt och attityd skapar hinder i vårdandet av våldsutsatta kvinnor. Med en ökad medvetenhet och större förståelse kan sjuksköterskan bemästra begränsningarna som finns vad gäller att ta ansvar och våga ställa frågan om våld. / Background: Domestic violence is a widespread and serious public health issue. Every fourth woman will be subjected to domestic violence at some point in her life. Men's violence against women encompasses all forms of violence in a current or former partnership. The violence can be physical, mental or sexual, often a combination of different forms. Women exposed to violence often seek care due to problems other than the violence to which they are exposed. Nurses are therefore very likely to meet this group of patients as these women seek care to a greater extent than non-exposed women. The nurse has an important responsibility in identifying and screening women for violence in order to enable good and safe care at the earliest possible stage.  Aim: The aim is to describe nurses experience of screening women for domestic violence  Method: The literature review is based on 10 scientific studies, of which six are qualitative and four are quantitative.  Results: The results are based on five developed categories: Lack of time and expectations of increased productivity, Lack of nursing knowledge, Organizational shortcomings jeopardazie the safety of patients, The nurse's experience of raising the violence subject and The nurse’s responsibility in screening. Nurses do not consider themselves to have sufficient knowledge, time or clear guidelines at an organizational level to handle screening of violence to the necessary extent.  Conclusion: The results that emerge in this literature review show that nurses who experience uncertainty about violence management need increased education and information regarding domestic violence. Structural difficulties at the organizational level contribute to challenges in the nurse's work as there are not always sufficient conditions and resources. The nurse's own approach and attitude creates obstacles in the care of abused women. With an increased awareness and greater understanding, the nurse can master the limitations that exist in terms of taking responsibility and daring to ask the question of violence.