Bakgrund: På svenska sjukhus dör cirka sjuttio procent av de som drabbas av hjärtstopp. Eftersom hjärtstopp kan inträffa överallt på ett sjukhus och det inte alltid finns tillgång till defibrillator eller sjukvårdspersonal kan ett hjärtstoppsteams ankomst till platsen för hjärtstopp vara avgörande. Detta då tiden till första defibrillering har ett starkt samband med överlevnad. Syfte: Belysa intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av hjärtstoppsteamets transport inom sjukhuset vid larm om hjärtstopp. Metod: En kvalitativ studie där tolv stycken semistrukturerade intervjuer utfördes på Intensivvårdsavdelningen på ett sjukhus i norra Sverige. Innehållsanalys användes för skapandet av subkategorier och kategorier. Resultat: Ur analysen uppstod tre kategorier och tolv subkategorier. De tre kategorierna var ”Interna och externa resurser”, ”Variabler för olika transportsträckor” och ”Samförstånd mellan olika aktörer”. Slutsats: Många barriärer som kunde påverka hjärtstoppsteamets transport till platsen för hjärtstopp identifierades och utgjordes av bland annat långa avstånd, svårpasserade dörrar, folk och saker i vägen samt ombyggnationer. De hjälpmedel som hjärtstoppsteamet hade till förfogande kunde likaså utgöra hinder, då exempelvis transportmedlet i form av en hjärtstoppscykel identifierades stor och tung. Att identifiera och åtgärda barriärer som fördröjer hjärtstoppsteams ankomst till platsen för hjärtstopp är av vikt då detta påverkar patientsäkerhet och överlevnad för den drabbade. / Background: Among those who suffer from cardiac arrest in Swedish hospitals, there is a 70% mortality rate. Since cardiac arrests can occur in any area of the hospital that might lack defibrillators or hospital personell the arrival of the cardiac arrest team is crucial. Time to initial defibrillation is strongly correlated to survival after cardiac arrest. Aim: To illustrate intensive care nurses’ experiences of the cardiac arrest team’s transportation within the hospital to the location of a cardiac arrest when being dispatched. Method: A qualitative study where twelve semi-structured interviews were conducted at the Intensive care unit in a hospital in the northern part of Sweden. Content analysis was used to create sub-categories and categories. Results: From the analysis three categories and twelve sub-catagories emerged. The three categories were ”Internal and external resources”, ”Variables for different transport distances” and ”Shared understanding between different actors”. Conclusion: Many barriers that could affect the cardiac arrest team’s transportation to the location of a cardiac arrest were identified, includig long distances, doors that were difficult to pass, restricted passage by people and objects, and reconstructions. The assisting devices used by the cardiac arrest team could also compose obstacles. The cardiac arrest bike used during transportation was for example identified as big and heavy. It is of importance to identify and eliminate barriers that delay the arrival of the cardiac arrest team at the location of a cardiac arrest, since patient safety and survival can be affected.

I storstadsområden i Sverige blir det allt vanligare att bygga överdäckningar. Överdäckningar är ett storstadsfenomen och är betydligt vanligare internationellt. I Västerås stad kan det vara aktuellt med en överdäckning i samband med stadsbyggnadsprojektet ”3B”, Bygga Bort Barriärer. Stadsbyggnadsprojektets mål är att utveckla stationsområdet och bygga bort järnvägen, för att kunna länka ihop Västerås centrum med den nya stadsdelen och Mälaren. För att uppfylla detta mål och förbättra stationsområdet kan en överdäckning vara en bra lösning. Detta examensarbete ska utreda om en överdäckning kan genomföras i Västerås och studera de faktorer som påverkar en eventuell överdäckning. Examensarbetet begränsades till det utmarkerade spårområdet i ÖP64, stationsområdet i Västerås stad, där överdäckning kan prövas. Fokus lades på risk- och säkerhetsaspekter, miljöaspekter och stads- och landskapsbild. Empiriska studien genomfördes med hjälp av kvalitativa arkiv- och intervjuanalyser baserade på tre fallstudier. Resultatet utmynnade i en fördjupning inom problematiken samt framställandet av en modell. Det finns inget tydligt fastställt regelverk som gäller för överdäckning vilket medför att planarbetet blir komplicerat. Tolkning av lagar som gäller för tunnlar och broar görs i nuläget, vilket öppnar för subjektiva bedömningar. I planarbetet är det tydligt att riskhanteringen är den viktigaste faktorn att beakta samt den mest problematiska. Denna styrs av farligt gods och avgör hur komplicerad riskhanteringen blir. Vid farligt gods är det explosiva och brandfarliga ämnen som medför stora skador på överdäckningen som kan leda till kollaps. Resultatet av fördjupningen visar att en överdäckning är möjlig och uppfyller de uppsatta mål för stationsområdet, men den samhällsekonomiska nyttan måste bedömas vara värd den ökade investeringen. Nyckelord: Överdäckning, bygga bort barriärer, intunnling, riskhantering, buller, farligt gods

Syftet med studien var att studera före detta professionella golfspelares upplevelser av sitt karriäravslut. Följande frågeställningar ställdes: Följande frågeställningar ställdes: 1) Vilka barriärer upplever golfspelare i samband med karriäravslutet? (2) Vilka resurser upplever golfspelare i samband med karriäravslutet? (3) Vilka strategier identifierar golfspelare som användbara i samband med ett karriäravslut? Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med fyra kvinnliga och en manlig före detta professionella golfspelare på internationell nivå. Genom en kvalitativ innehållsanalys (Hassmén & Hassmén, 2008) framkom 18 överliggande teman fördelade på barriärer (6), resurser (7) och strategier (5). Framträdande teman som framkom både som barriär och resurs var identitet, frivillighet vid avslut, förberedelser och socialt stöd. Strategierna förberedelser, hitta nya sysselsättningar, socialt stöd, dra nytta av golfkarriären och att ha ett optimistiskt synsätt identifierades som användbara. Temana diskuteras utifrån det teoretiska ramverket samt tidigare forskning. Förslag på framtida forskning samt implikationer ges. / The purpose of this study was to examine former golf players’ experiences of their career termination. The following questions were asked: (1) What barriers does golf players experience during the career termination? (2) What resources does golf players experience during the career termination? (3) What strategies does the golf players identify as useful during a career termination. Semi structured interviews were conducted with four female and one male golf players on international level. Through a qualitative content analysis (Hassmén & Hassmén, 2008) 18 high order themes emerged distrubuted on barriers (6), resources (7) and strategies (5). Prominent themes that emerged as both barriers and resources were identity, volontariness of retriment, preparations and social support. The strategies preparations, find new pursuits, social support, take advantage of the golf career and have an optimistic approach were identified as useful. The themes are discussed based on the theoretical framework and previous research. Suggestions for future research and implications are given.

Bakgrund  År 2021 miste minst 19 personer i Sverige livet på grund av våld i en nära relation. Drygt 200 kvinnor om dagen utsätts för denna typ av våld i Sverige, och var tredje kvinna världen över har erfarenheter av våld i nära relation.  Syfte  Syftet var att belysa barriärer i vårdmötet som kan försvåra sjuksköterskans möjlighet att identifiera våld i nära relationer.  Metod  Metoden som användes var en icke-systematisk litteraturöversikt baserad på 13 artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats. Artiklarna som användes hämtades från PubMed och CINAHL. En integrerad innehållsanalys gjordes av artiklar med hög eller medelhög kvalitet enligt Sophiahemmet högskolas granskningsmall.  Resultat  Två huvudkategorier identifierades: “Förutsättningar” och “Yrkesmässigt ansvar”. “Förutsättningar” hade två underkategorier: “Tidsbrist & Screening” samt “Farhågor” och huvudkategorin “Yrkesmässigt ansvar” två underkategorier: “Riktlinjer, styrdokument” och “Utbildning”. Resultatet speglar de barriärer som vårdpersonal upplever när det kommer till att ställa frågor angående våld i nära relationer och sammanfattas som följer: tidsbrist, brist på utbildning, brist på riktlinjer, rädsla för personlig säkerhet, ”victim blaming”, genans, och osäkerhet. Barriärerna resulterar ofta i tillitsbrist från våldsutsatta.  Genom sitt beteende riskerar vårdpersonalen att normalisera det våld som patienten utsatts för. Sjuksköterskan har jämfört med andra professioner en unik förutsättning att nå ut till våldsutsatta.  Slutsats  Ett halvt sekel har gått sedan forskning om våld i nära relationer initierades. Lika länge har sjukvårdspersonal upplevt barriärer som hindrar dem från att identifiera och hjälpa våldsutsatta. Framtida forskning bör fokusera på interventioner med syfte att förändra identifierade problem. / Background  In the year of 2021, 19 people in Sweden lost their lives owing to domestic violence. Over 200 women are subjected daily to this type of violence in Sweden, and every third woman in the world has had experiences of domestic violence.  Aim  The aim was to illustrate barriers in health care encounters which could obstruct nurses’ ability to identify domestic violence.  Method  The method used was a non-systematic literature review based on 13 articles including qualitative and quantitative approaches. Articles were collected from PubMed and CINAHL. An integrated content analysis comprised of the articles scoring high to medium quality according to Sophiahemmet högskolas review template.  Results  In compiling the results, two main categories were identified: “Prerequisites” and “Professional responsibilities”. “Prerequisites” had two subcategories: “Lack of time & Screening” and “Fears” and “Professional responsibility” had two subcategories: “Guidelines, governing documents” and “Education”. The results mirror the barriers health care professionals experience in order to ask questions about domestic violence and can be summarized as follows: Lack of time, education, guidelines & governing documents; victim blaming; disconcertion; and uncertainties. These barriers often result in a lack of trust in health care professionals.  By their actions, health care professionals are risking a normalization of the violence the patient is subjected to. Compared to other professionals, nurses have a unique possibility to reach individuals exposed to domestic violence.  Conclusions  Half a decade has passed since the research of domestic violence initiated. For just as long, health care professionals have experienced barriers preventing them from identifying and treating individuals exposed to domestic violence. Future research should focus on intervention studies, targeting identified problems.

<p>Under 2000-talet har begrepp som E-Government och 24-timmarsmyndighet kommit att förändra offentliga myndigheters sätt att erbjuda tjänster och interagera med medborgare. Att genom e-tjänster erbjuda medborgare alternativ till de traditionella kanalerna är något som de flesta svenska myndigheter och kommuner strävar mot. Skellefteå Kommun tog redan i början av 2000-talet initiativ att erbjuda service inom ramen för begreppet 24- timmarsmyndighet och erbjuder i nuläget en rad e-tjänster riktade mot kommunens medborgare. Syftet med vår undersökning är att ta reda på vilka hinder, identifierade i tidigare forskning, som kan komma att påverka användningsfrekvensen av en nyutvecklad e- tjänst för Bygglov som under sommaren 2010 skall lanseras. Utifrån en litteraturstudie har vi identifierat en rad hinder som i tidigare forskning anses påverka användningen av offentliga e-tjänster. En kategorisering av identifierade hinder har legat till grund för en fallstudie bestående av ett användbarhetstest och intervjuer. Resultatet av vår undersökning bekräftar att ett antal av de hinder som identifierats i den tidigare forskningen kan komma att påverka användningen av e-tjänsten för Bygglov. Undersökningens resultat indikerar att hinder främst finns att finna i sådant som rör användbarhet och Skellefteå Kommuns tillgängliggörande och marknadsföring av e-tjänsterna.</p> / <p>In the 2000’s, concepts such as E-Government and 24-hour government have changed the way public authorities provide services and interact with citizens. Through e-services public authorities offer an alternative to the traditional channels. This is something that most of the Swedish authorities and municipalities nowadays are striving for. In the early 2000’s Skellefteå Kommun took initiative to provide services under the concept of 24-hour government and currently offers a range of e-service to the citizens of Skellefteå Kommun. The aim of our study is to determine what barriers, identified in previous research, which may affect the frequency of use of a newly developed e-service for building permits, which is being launched during the summer of 2010. Based on a literature review, we have identified a number of barriers in previous research that claims to be affecting the use of public e- services. A categorization of identified barriers has been our basis for a case study consisting of a usability test and interviews. The results of our study confirm that a number of barriers identified by earlier conducted research may affect the use of the e-service for building permits. The survey results indicate that the main barriers concerns usability and the municipality strategies in making e-services available as well as the marketing of these.</p>

Under 2000-talet har begrepp som E-Government och 24-timmarsmyndighet kommit att förändra offentliga myndigheters sätt att erbjuda tjänster och interagera med medborgare. Att genom e-tjänster erbjuda medborgare alternativ till de traditionella kanalerna är något som de flesta svenska myndigheter och kommuner strävar mot. Skellefteå Kommun tog redan i början av 2000-talet initiativ att erbjuda service inom ramen för begreppet 24- timmarsmyndighet och erbjuder i nuläget en rad e-tjänster riktade mot kommunens medborgare. Syftet med vår undersökning är att ta reda på vilka hinder, identifierade i tidigare forskning, som kan komma att påverka användningsfrekvensen av en nyutvecklad e- tjänst för Bygglov som under sommaren 2010 skall lanseras. Utifrån en litteraturstudie har vi identifierat en rad hinder som i tidigare forskning anses påverka användningen av offentliga e-tjänster. En kategorisering av identifierade hinder har legat till grund för en fallstudie bestående av ett användbarhetstest och intervjuer. Resultatet av vår undersökning bekräftar att ett antal av de hinder som identifierats i den tidigare forskningen kan komma att påverka användningen av e-tjänsten för Bygglov. Undersökningens resultat indikerar att hinder främst finns att finna i sådant som rör användbarhet och Skellefteå Kommuns tillgängliggörande och marknadsföring av e-tjänsterna. / In the 2000’s, concepts such as E-Government and 24-hour government have changed the way public authorities provide services and interact with citizens. Through e-services public authorities offer an alternative to the traditional channels. This is something that most of the Swedish authorities and municipalities nowadays are striving for. In the early 2000’s Skellefteå Kommun took initiative to provide services under the concept of 24-hour government and currently offers a range of e-service to the citizens of Skellefteå Kommun. The aim of our study is to determine what barriers, identified in previous research, which may affect the frequency of use of a newly developed e-service for building permits, which is being launched during the summer of 2010. Based on a literature review, we have identified a number of barriers in previous research that claims to be affecting the use of public e- services. A categorization of identified barriers has been our basis for a case study consisting of a usability test and interviews. The results of our study confirm that a number of barriers identified by earlier conducted research may affect the use of the e-service for building permits. The survey results indicate that the main barriers concerns usability and the municipality strategies in making e-services available as well as the marketing of these.

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett omfattande och allvarligt samhälls- och folkhälsoproblem. Var fjärde kvinna kommer någon gång under sin livstid att utsättas för våld i en nära relation. Mäns våld mot kvinnor omfattar all sorts våld i ett nuvarande eller före detta partnerskap. Med detta menas fysisk, psykisk samt sexuell skada, ofta förekommer en kombination av olika former. Våldsutsatta kvinnor söker sig ofta till vården på grund av andra problem än våldet de utsätts för. Sjuksköterskor har därför en stor sannolikhet att möta denna patientgrupp då dessa kvinnor söker vård i större utsträckning än icke utsatta kvinnor. Sjuksköterskan bär ett viktigt ansvar i att identifiera och screena kvinnor för våld för att möjliggöra god och säker vård i ett så tidigt skede som möjligt.  Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att screena kvinnor för våld i nära relationer.  Metod: Litteraturöversikten utgår från 10 vetenskapliga studier varav sex är kvalitativa och fyra är kvantitativa.  Resultat: Resultatet baseras på fem framtagna kategorier: Tidsbrist och förväntningar på ökad produktivitet, Brist på sjuksköterskekompetens, Organisatoriska hinder äventyrar patientsäkerheten, Sjuksköterskans upplevelse av att lyfta ämnet våld och Sjuksköterskans ansvar vid screening. Sjuksköterskor anser sig inte ha tillräcklig kunskap, tid eller tydliga riktlinjer på organisationsnivå för att hantera screening av våld i den mån det finns behov av.  Slutsats: Resultatet som framkommer i denna litteraturöversikt visar att sjuksköterskor som upplever osäkerhet kring våldshantering har behov av utökad utbildning och information vad gäller våld i nära relationer. Strukturella svårigheter på organisationsnivå bidrar till utmaningar i sjuksköterskans arbete då det inte alltid finns tillräckligt med förutsättningar och resurser. Sjuksköterskans egna förhållningssätt och attityd skapar hinder i vårdandet av våldsutsatta kvinnor. Med en ökad medvetenhet och större förståelse kan sjuksköterskan bemästra begränsningarna som finns vad gäller att ta ansvar och våga ställa frågan om våld. / Background: Domestic violence is a widespread and serious public health issue. Every fourth woman will be subjected to domestic violence at some point in her life. Men's violence against women encompasses all forms of violence in a current or former partnership. The violence can be physical, mental or sexual, often a combination of different forms. Women exposed to violence often seek care due to problems other than the violence to which they are exposed. Nurses are therefore very likely to meet this group of patients as these women seek care to a greater extent than non-exposed women. The nurse has an important responsibility in identifying and screening women for violence in order to enable good and safe care at the earliest possible stage.  Aim: The aim is to describe nurses experience of screening women for domestic violence  Method: The literature review is based on 10 scientific studies, of which six are qualitative and four are quantitative.  Results: The results are based on five developed categories: Lack of time and expectations of increased productivity, Lack of nursing knowledge, Organizational shortcomings jeopardazie the safety of patients, The nurse's experience of raising the violence subject and The nurse’s responsibility in screening. Nurses do not consider themselves to have sufficient knowledge, time or clear guidelines at an organizational level to handle screening of violence to the necessary extent.  Conclusion: The results that emerge in this literature review show that nurses who experience uncertainty about violence management need increased education and information regarding domestic violence. Structural difficulties at the organizational level contribute to challenges in the nurse's work as there are not always sufficient conditions and resources. The nurse's own approach and attitude creates obstacles in the care of abused women. With an increased awareness and greater understanding, the nurse can master the limitations that exist in terms of taking responsibility and daring to ask the question of violence.