No description available.

Sveriges akutsjukvård genomgår ett omfattande och kontinuerligt förbättringsarbete. Detta på grund av att Socialstyrelsens sammanställningar visar att väntetiderna för att träffa läkare och den totala vistelsetiden på akutmottagningarna fortsätter att öka. Utvecklingen av sjuksköterskans arbetsuppgifter är en viktig komponent i detta arbete. På två akutmottagningar landet låter man sjuksköterskor utföra bedömningar och behandla patienter självständigt, som så kallade behandlingssjuksköterskor. Rollen som behandlingssjuksköterska har framtagits för att minska väntetiderna för patienterna och för att kunna erbjuda ett utvecklingssteg för erfarna sjuksköterskor inom akutsjukvården. Syftet med studien var att undersöka behandlingssjuksköterskors upplevelser av att självständigt behandla patienter på en akutmottagning. Metoden i studien har haft en kvalitativ ansats. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes med sjuksköterskor som jobbar som behandlingssjuksköterskor. Intervjuerna genomfördes i december 2017 och januari 2018. Intervjuerna transkriberades och texten analyserades med en innehållsanalys. Resultatet av innehållsanalysen gav ett tema som var: Genom att arbeta i en ny roll upplevs en positiv utveckling för sjuksköterskorna samt fördelar för patienten. Innehållsanalysen resulterade i tre kategorier och nio underkategorier. De tre kategorierna var; att arbeta i en ny yrkesroll, upplevelsen av patientfokus och en positiv kompetensutveckling. Kategorierna sammanfattade informanternas upplevelser av att självständigt behandla patienter på akutmottagningen. Slutsatsen visar på övervägande positiva upplevelser. Behandlingssjuksköterskor upplevde en professionell utveckling samtidig som de upplevde att patienterna fick ett bättre omhändertagande.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 ökar globalt, den klassas som nästa epidemi. Orsakerna till epidemin beror på flera komplexa faktorer, vilket kräver insatser från varje nivå i samhället. Tillvägagångssätt för egenvård av diabetes mellitus typ 2 är i form av kost- och motionsrekommendationer med stöd av sjuksköterska, vilket rekommenderas av nationella riktlinjer. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva erfarenheter av stöd vid egenvård hos personer med diabetes mellitus typ 2. Metod: En induktiv ansats användes med tio stycken kvalitativa artiklar och dessa analyserades genom Fribergs analysmodell. Resultat: Två huvudrubriker hittades; “Socialt stöd” samt “Hinder för stöd” och det urskildes även fem underrubriker. Sjukdomens påverkan på livsbild och livsmiljö medförde att deltagare främst upplevde hinder för sin egenvård. Efterfrågan av adekvat stöd var framträdande. Slutsats: Krav på personcentrerad vård och omformning av nuvarande omvårdnadssystem för bättre uppmuntran och möjlighet till egenvård är primärt. Flera hinder för stöd identifierades och vidareutveckling av dessa anses vara högst relevanta.

Migrän är en kronisk neurologisk sjukdom som drabbar 15–18 % av befolkningen. Sjukdomen anses vara allvarligt funktionshindrade med symptom av återkommande akut huvudvärk, illamående, kräkning, ljus- och ljudkänslighet. Migrän påverkar personens vardagliga liv både fysiskt och psykiskt och påverkar kvaliteten på den drabbades livslängd. Syftet: Att beskriva personers upplevelse av att leva med migrän. Metod: En litteraturstudie som analyserades med kvalitativ innehållsanalys med ett inifrånperspektiv. Tolv artiklar analyserades för att besvara syftet. Resultat: Personer med migrän får en påverkan på livet psykiskt, fysiskt samt socialt. Personers upplevelse av att leva med migrän beskrivs i fyra huvudkategorier; Att känna sig påverkad av oförutsägbara attacker. Att ha en osynlig sjukdom och inte känna sig förstådd av andra. Att lära sig kontrollera sina symptom. Att sakna kontroll och känna skepsis och oro. Slutsats: Migränens oförutsägbarhet ledde till förändrat beteende och självbild och en misstro från omgivningen upplevdes vilket påverkade negativt. Personer med migrän kände sig inte delaktiga i sin egen vård och ansåg sig inte bli tagna på allvar av sjukvården. Sjuksköterskor och övrig vårdpersonal kan genom ökad kunskap och förståelse för vad det innebär för individen att leva med migrän förbättra omvårdnadsarbetet för personer med migrän och där är bemötandet av vikt.

Bakgrund: I Sverige finns flera röntgensjuksköterskor med utländskbakgrund som har kontakt med patienter varje dag. Effektiv kommunikation är en viktig del inom hälso- och sjukvården men ibland finns det brister som kan hämma den effektiva kommunikationen mellan patienter och röntgensjuksköterskor med utländskbakgrund. Därför är det viktigt att förstärka de olika faktorer som leder till en bra kommunikation genom kompetensutveckling och förbättringsförslag.  Syfte: Syftet med studien var att studera patienters upplevelser av kommunikation och informationsöverföring av röntgensjuksköterska med utländskbakgrund vid röntgenundersökningar.  Metod: En empiriskt kvantitativ enkätstudie analyserad med deskriptiv analys. Totalt analyserades 61 enkäter och enkäten bestod av 10 frågor som besvarade studiens frågeställningar. Urvalet av deltagare var inriktat mot patienter som gjorde en röntgenundersökning på röntgenavdelning.  Resultat: I studiens resultat framkom att kommunikationen mellan röntgensjuksköterskor med utländskbakgrund och patienter fungerar väldig bra. Det var 96,7% av patienterna som inte upplevde några brister i kommunikationen i samband med undersökningar. Majoriteten av patienter (86,9%) kände sig delaktiga under undersökningar. Slutligen, visade enkätstudien att alla patienter (100%) som deltog i studien var nöjda med kommunikationen under undersökningsförloppet. Däremot var det (8,2%) av deltagarna som tyckte att de inte fick vara delaktiga. Slutligen hade deltagarna möjlighet att lämna förbättringsförslag på kommunikationen till röntgensjuksköterskor med utländskbakgrund. Slutsats: Resultatet av enkätstudien visade att alla patienter som deltog i studien upplevde en bra kommunikation med röntgensjuksköterskor med utländskbakgrund under undersökningen. Denna bra kommunikation var grundat på patientsnöjdhet, informationsöverföring och patients behov.  Nyckelord: röntgensjuksköterskor med utländsk bakgrund, kommunikation, personcentrerad vård, patientsäkerhet

Bakgrund: Hjärtsvikt är en vanlig och komplex sjukdom där prognosen är dålig och patienterna är i långvarigt behov av vård. De vårdas ofta i hemmet där distriktssjuksköterskor har huvudansvaret för att de ska få adekvat vård och en god livskvalitet. Syfte: Syftet var att beskriva distriktssjuksköterskors erfarenheter av specifika händelser och dess hantering vid vård av patienter med kronisk hjärtsvikt i hemmet.  Metod: Studien hade en kvalitativ design med en induktiv ansats baserad på Critical Incident Technique. Efter ett strategiskt urval genomfördes 15 intervjuer med distriktssjuksköterskor i Jönköpings kommun som genererade 40 specifika händelser som analyserades i två delar – erfarenheterna och den efterföljande hanteringen.  Resultat: Distriktssjuksköterskorna beskrev vikten av att tillämpa en personcentrerad vård och att det behövdes kommunikation och relationer med patienter och anhöriga. Det behövdes även resurser såsom kunskap, tillgänglighet och tid. Hanteringen av de specifika händelserna skedde genom att tillämpa en säker vård och för detta krävdes ansvarstagande, erfarenhet och samverkan i teamet.  Slutsats: Det fanns brister i utövningen av personcentrerad och säker vård, främst vid akuta situationer. Det saknades vårdplaner, ett övergripande ansvar, resurser samt kommunikation. Att vården är personcentrerad och säker är viktigt för att underlätta distriktssjuksköterskornas arbete samt att minska lidandet för patienterna. / Background: Heart failure is a common and complex disease where the prognosis is poor, and patients are in long-term need for care. These patients often have home care and district nurses have the main responsibility for ensuring that they receive adequate care and a good quality of life.  Aim: The aim was to describe district nurses’ experiences of specific events and their management in the care of patients with heart failure at home.  Method: The study had a qualitative design with an inductive approach based on the Critical Incident Technique. After a strategic selection, fifteen interviews were conducted with district nurses in Jönköping municipality, which generated 40 specific events which were analyzed in two parts – the experiences and the following management.  Result: The district nurses described the importance of applying person-centred care and the need for communication and relationships with patients and their relatives. Resources like knowledge, availability and time were also needed. The management of the specific events took place by applying safe care, and this required responsibility, experience, and cooperation in the team.  Conclusion: There was a lack of person-centred and safe care, mainly in emergency situations. There was a lack of care plans, overall responsibility, resources, and communication. Person-centred and safe care is important to facilitate the work of the district nurses and to reduce suffering for these patients.

Bakgrund: Schizofreni är en vanligt förekommande psykiatrisk sjukdom som kännetecknas av symtom av vanföreställningar och hallucinationer. Det är en stigmatiserad grupp där sjuksköterskors förhållningssätt och kunskap om sjukdomen har en viktig del i patienters återhämtning och välmående. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med diagnosen schizofreni inom vuxenpsykiatrin. Metod: En litteraturöversikt av tio vetenskapliga originalartiklar genomfördes. Vid datainsamling användes databaserna CINAHL Complete och PubMed. Resultat: Tre temaområden framkom från dataanalysen: betydelsen av goda vårdrelationer, brist på kunskap samt närståendes betydelse för återhämtning. Slutsats: Sjuksköterskor med brist på kunskap om schizofreni har en negativpåverkan på vårdandet och vårdrelationen av patienterna. En ökad reflektion om den kunskap de besitter kan förbättra förutsättningarna för en godare vård. Närstående har en påverkan på patienternas välmående och återhämtning och bör därför få ökade stödinsatser från vården. / Background: Schizophrenia is a common psychiatric disorder characterized by symptoms of delusions and hallucinations. It is a stigmatized group where nurses’ approach and knowledge of the disease play an important part in patients’ recovery and well-being. Aim: The aim was to describe nurses' experiences of caring for patients diagnosed with schizophrenia within adult psychiatry. Method: A literature review of ten original scientific articles was conducted. The databases CINAHL Complete and PubMed were used for data collection. Results: Three theme areas emerged from the data analysis: the importance of good care relationships, lack of knowledge and the importance of relatives for recovery. Conclusions: Nurses with a lack of knowledge about schizophrenia have a negative impact on care and nurse-patient relationship with patients. An increased reflection on the knowledge one possesses can improve the conditions for better care. Relatives have an impact on the patients' well-being and recovery and should therefore receive increased support efforts from the healthcare system.

Bakgrund  År 2021 miste minst 19 personer i Sverige livet på grund av våld i en nära relation. Drygt 200 kvinnor om dagen utsätts för denna typ av våld i Sverige, och var tredje kvinna världen över har erfarenheter av våld i nära relation.  Syfte  Syftet var att belysa barriärer i vårdmötet som kan försvåra sjuksköterskans möjlighet att identifiera våld i nära relationer.  Metod  Metoden som användes var en icke-systematisk litteraturöversikt baserad på 13 artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats. Artiklarna som användes hämtades från PubMed och CINAHL. En integrerad innehållsanalys gjordes av artiklar med hög eller medelhög kvalitet enligt Sophiahemmet högskolas granskningsmall.  Resultat  Två huvudkategorier identifierades: “Förutsättningar” och “Yrkesmässigt ansvar”. “Förutsättningar” hade två underkategorier: “Tidsbrist & Screening” samt “Farhågor” och huvudkategorin “Yrkesmässigt ansvar” två underkategorier: “Riktlinjer, styrdokument” och “Utbildning”. Resultatet speglar de barriärer som vårdpersonal upplever när det kommer till att ställa frågor angående våld i nära relationer och sammanfattas som följer: tidsbrist, brist på utbildning, brist på riktlinjer, rädsla för personlig säkerhet, ”victim blaming”, genans, och osäkerhet. Barriärerna resulterar ofta i tillitsbrist från våldsutsatta.  Genom sitt beteende riskerar vårdpersonalen att normalisera det våld som patienten utsatts för. Sjuksköterskan har jämfört med andra professioner en unik förutsättning att nå ut till våldsutsatta.  Slutsats  Ett halvt sekel har gått sedan forskning om våld i nära relationer initierades. Lika länge har sjukvårdspersonal upplevt barriärer som hindrar dem från att identifiera och hjälpa våldsutsatta. Framtida forskning bör fokusera på interventioner med syfte att förändra identifierade problem. / Background  In the year of 2021, 19 people in Sweden lost their lives owing to domestic violence. Over 200 women are subjected daily to this type of violence in Sweden, and every third woman in the world has had experiences of domestic violence.  Aim  The aim was to illustrate barriers in health care encounters which could obstruct nurses’ ability to identify domestic violence.  Method  The method used was a non-systematic literature review based on 13 articles including qualitative and quantitative approaches. Articles were collected from PubMed and CINAHL. An integrated content analysis comprised of the articles scoring high to medium quality according to Sophiahemmet högskolas review template.  Results  In compiling the results, two main categories were identified: “Prerequisites” and “Professional responsibilities”. “Prerequisites” had two subcategories: “Lack of time & Screening” and “Fears” and “Professional responsibility” had two subcategories: “Guidelines, governing documents” and “Education”. The results mirror the barriers health care professionals experience in order to ask questions about domestic violence and can be summarized as follows: Lack of time, education, guidelines & governing documents; victim blaming; disconcertion; and uncertainties. These barriers often result in a lack of trust in health care professionals.  By their actions, health care professionals are risking a normalization of the violence the patient is subjected to. Compared to other professionals, nurses have a unique possibility to reach individuals exposed to domestic violence.  Conclusions  Half a decade has passed since the research of domestic violence initiated. For just as long, health care professionals have experienced barriers preventing them from identifying and treating individuals exposed to domestic violence. Future research should focus on intervention studies, targeting identified problems.

Digitaliseringen har drivit utvecklingen av nya kraftfulla informationssystem med potential att effektivisera sjukvården. Internet har blivit en primär källa för människor att söka hälsorelaterad information och vårdsektorn står inför utmaningen att utveckla digitala system som fokuserar på patienten och dennes välmående. Den här undersökningen har genomförts för att besvara hur eHälsotjänster kan designas för att stödja en personcentrerad vård. Det gjordes med hjälp av en designorienterad ansats och resulterade i fyra designriktlinjer som beskriver hur patienters behov för översikt, kontroll och anpassning av behandlingen bör bemötas. De fyra designriktlinjerna har implementerats i en prototyp som har validerats och utvärderats. Undersökningen har bidragit med ökad kunskap kring hur eHälsotjänster kan designas för personcentrerad vård och har därmed besvarat undersökningens frågeställning. / Digitization has driven the development of new powerful information systems, with the potential to improve the efficiency in the healthcare system. The Internet has become a primary source for seeking healthcare related information and therefore the healthcare sector are facing a challenge with developing digital systems with person-centered focus. This study has aimed to answer the question “How can eHealth solutions be designed to maintain a person centeredness in the healthcare”. The study has used a design-oriented approach that resulted in four design guidelines that address patients needs for an overview, control and adaption of the content in their treatment. The design guidelines describe how eHealth can be designed for person-centered care and the guidelines represent the results that was identified in the study. The four guidelines have been applied in a prototype, and evaluated by different test persons. The study showed that the guidelines will contribute to increased knowledge about how eHealth can be designed for person-centered care and have given an answer for the research question.