Digitaliseringen har drivit utvecklingen av nya kraftfulla informationssystem med potential att effektivisera sjukvården. Internet har blivit en primär källa för människor att söka hälsorelaterad information och vårdsektorn står inför utmaningen att utveckla digitala system som fokuserar på patienten och dennes välmående. Den här undersökningen har genomförts för att besvara hur eHälsotjänster kan designas för att stödja en personcentrerad vård. Det gjordes med hjälp av en designorienterad ansats och resulterade i fyra designriktlinjer som beskriver hur patienters behov för översikt, kontroll och anpassning av behandlingen bör bemötas. De fyra designriktlinjerna har implementerats i en prototyp som har validerats och utvärderats. Undersökningen har bidragit med ökad kunskap kring hur eHälsotjänster kan designas för personcentrerad vård och har därmed besvarat undersökningens frågeställning. / Digitization has driven the development of new powerful information systems, with the potential to improve the efficiency in the healthcare system. The Internet has become a primary source for seeking healthcare related information and therefore the healthcare sector are facing a challenge with developing digital systems with person-centered focus. This study has aimed to answer the question “How can eHealth solutions be designed to maintain a person centeredness in the healthcare”. The study has used a design-oriented approach that resulted in four design guidelines that address patients needs for an overview, control and adaption of the content in their treatment. The design guidelines describe how eHealth can be designed for person-centered care and the guidelines represent the results that was identified in the study. The four guidelines have been applied in a prototype, and evaluated by different test persons. The study showed that the guidelines will contribute to increased knowledge about how eHealth can be designed for person-centered care and have given an answer for the research question.

IT inom vården blir allt vanligare och med det möjligheterna till kommunikation mellan patient och vårdgivare. Denna uppsats syfte är att undersöka vilken nytta och möjligheter ljud- och videokommunikation kombinerat med samtidig visning av webbplatsen Onkonnect kan erbjuda patienter och vårdgivare under cancerrådgivning. Som möjliggörande teknik för denna kommunikation används WebRTC. Uppsatsen innefattar intervjuer, utveckling och test av en konceptuell prototyp samt utveckling och användartest av slutgiltig prototyp. Resultaten av testerna och intervjuerna sammanställs sedan för att visa på nyttan och möjligheterna med ljud- och videokommunikation kombinerat med samtidig visning av webbsidor i rådgivningssituationer. / IT in health care is becoming more common, and with it the possibilities of communication between patient and caregiver. This document aims to examine what benefits and opportunities audio-visual communications, combined with simultaneous viewing of the website Onkonnect, can offer patients and caregivers during cancer consultation. As the enabling technology for this communication WebRTC was used. This document includes interviews, development and testing of a conceptual prototype, development and user testing of the final prototype. The results of the tests and the interviews are then compiled to demonstrate benefits and possibilities of audio-visual communications, combined with simultaneous viewing of web pages in counseling situations.

Background: The world is facing new conditions and people are living longer, therefore an increased need for care and greater challenges for nurses to offer high- quality healthcare. Training and hiring more nurses is not considered an optimal solution, but the application of digital care services seems to respond to the increased need for a functioning care. It is therefore important for the nurse to have competence and continuously develop in digital tools to provide a high-quality nursing care. Purpose: The purpose was to describe nurses' experiences of the application of digital care meetings. Method: The method was designed as a literature study consisting of eight scientific articles. In the analysis, relevant information was color-coded and the data was grouped into subcategories and categories. Results: Four categories were identified, which were “Digital care meetings mean new challenges”, “Digital care meetings contribute to increased accessibility and quality” and “Digital care meetings facilitate a continuous relationship”. All articles discussed the advantages and disadvantages of digital care-services, which turned out to depend on the situation and the participants in a digital care-conversation. Conclusion: The technology is a challenge for nurses whose experience and knowledge can be questioned in the event of an insufficient telehealth-technology. Digital care meetings complement the care the patient already receives but cannot replace physical meetings. / Bakgrund: Världen präglas av nya förutsättningar och människor blir äldre och lever längre, vilket har medfört ett ökat vårdbehov och större utmaningar för sjuksköterskor att erbjuda omvårdnad av hög kvalité. Att utbilda och anställa fler sjuksköterskor anses inte som en optimal lösning utan tillämpningen av digitala vårdtjänster tycks svara på det ökade behovet av en fungerande vård. Det är därför viktigt för sjuksköterskan att ha kompetens samt kontinuerligt utvecklas inom användningen av digitala verktyg för att ge en god och säker vård. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att tillämpa digitala vårdmöten. Metod: Metoden var utformad som en allmän litteraturstudie bestående av åtta vetenskapliga artiklar. I analysen färgkodades relevant information och data grupperades sedan i övergripande underkategorier och kategorier. Resultat: Fyra kategorier identifierades, ”Digitala vårdmöten innebär nya utmaningar”, ”Digitala vårdmöten bidrar till ökad tillgänglighet och kvalitet” samt ”Digitala vårdmöten underlättar en kontinuerlig vårdrelation”. Samtliga artiklar diskuterade både för- och nackdelarna med digitala vårdmöten, vilket visade sig bero på situationen och deltagarna i ett digitalt vårdsamtal. Konklusion: Teknologin är en utmaning för sjuksköterskor vars erfarenheter och kunskaper kan ifrågasättas vid en bristande telehälsoteknik. Digitala vårdmöten kompletterar vården patienten redan får men kan inte ersätta fysiska träffar.