Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor inom den kommunala hemsjukvården skattar sin kompetens och arbetstillfredsställelse. Metod: En deskriptiv tvärsnittsstudie genomfördes med 16 deltagande där samtliga arbetade som sjuksköterskor inom den kommunala hemsjukvården. En enkät med fem delområden och 48 huvudfrågor administrerades och besvarades som elektroniskt dokument. Resultatet beskrivs med deskriptiv statisktik. Resultat: De flesta sjuksköterskorna i studien kände sig tillfredställda med sin kompetens. Den viktigaste aspekten för en sjuksköterska som arbetar inom hemsjukvården ansågs vara attityd och förhållningssätt, såsom att visa hänsyn och ta ansvar för given vård. Majoriteten av deltagarna i studien kände sig trötta men nöjda efter ett avslutat arbetspass och de hade en positiv bild på arbetet inom hemsjukvården men att det var en stressig arbetsmiljö. Slutsats: De flesta kände sig trötta men nöjda med sitt arbete efter ett avslutat arbetspass. Majoriteten av sjuksköterskorna i studien var tillfredställda med sin kompetens och hade en positiv bild av arbetet inom hemsjukvården. Över hälften av deltagarna uppgav att det var stressigt att arbeta som sjuksköterska inom hemsjukvården. Detta skulle kunna leda till ökad delegering av arbetsuppgifter och på så sätt riskera att försämra vårdkvaliteten.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Kungliga tekniska högskolan, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Social intelligens och optimism har visat sig ha goda effekter på många områden, däribland på upplevd arbetstillfredsställelse. Däremot verkar det inte finnas studier som undersökt hur både social intelligens och optimism påverkar arbetstillfredsställelse på svenska arbetsplatser. Föreliggande studie hade därför i syfte att undersöka hur social intelligens och optimism påverkar arbetstillfredsställelse, i en svensk kontext. En nätbaserad enkät distribuerades ut på sociala medier där yrkesverksamma personer över 18 år fick skatta sin upplevda optimism, sociala intelligens och arbetstillfredsställelse. Deltagarna i studien bestod av 132 individer i åldrarna 20 till 64 år. Resultatet visade att optimism hade ett signifikant samband med arbetstillfredsställelse, men social intelligens hade inte ett signifikant samband med arbetstillfredsställelse. Vidare visade resultatet att optimism var den starkaste prediktorn för arbetstillfredsställelse i studien och att variabeln kön även var en signifikant prediktor. Slutsatsen är att optimism och kön har betydelse för att individer ska uppleva högre arbetstillfredsställelse. Detta innebär att högre nivåer av optimism kan leda till högre arbetstillfredsställelse och att män upplever högre arbetstillfredsställelse än kvinnor. Faktorer som kan ha påverkat resultatet för studien diskuteras och vidare studier där variablerna undersöks tillsammans och där hänsyn tas till fler bakgrundsvariabler föreslås.

Vårdkultur har en direkt påverkan på sjuksköterskors kliniska arbete. En vårdkultur är de tankar, handlingar, varande och känslor som delas av vårdgivare inom samma kontext. Syftet är att sammanställa kunskap om vårdkulturens betydelse för sjuksköterskans arbetstillfredsställelse. I denna integrerade kunskapsöversikt inkluderades 32 artiklar som svarade mot syftet efter en systematisk litteratursökning i tre databaser. Att få goda förutsättningar för att utöva sin yrkesprofession, professionalism, teamsamverkan samt ett aktivt ledarskap identifierades som främjande faktorer för sjuksköterskors arbetstillfredsställelse. En profession som motarbetas, förväntningar på att vara en övermänniska, bristande kollegial sammanhållning samt bristande ledarskap identifierades som motverkande faktorer för sjuksköterskor arbetstillfredsställelse. Vårdkultur är ett relativt nytt begrepp som bör uppmärksammas samt integreras i det kliniska arbetet då det visat sig påverka patientsäkerhet, patienters välbefinnande samt sjuksköterskor arbetstillfredsställelse.

Over a long time psychology was focusing on human frailties and mental diseases. In 1998, positive psychology was introduced - the scientific study of strengths, well-being and optimal functioning. Theory and research in the area has identified 24 character strengths, in which each individual owns and celebrates a number of top strengths, signature strengths. These strengths have been shown to be important in achieving happiness and well-being. The purpose of this study was to investigate the relationship between character strength and psychological well-being, job satisfaction, harmonious- and obsessive passion and stress. The results showed that wisdom, kindness, social intelligence, curiosity, hope, creativity, spirituality and love was positively correlated with psychological well-being. Few strengths correlated with job satisfaction and harmonious passion. No strengths were significantly correlated with obsessive passion. The results from the study provide little support for the theory. Some support was found for the relationship between character strengths and psychological well-being. It seems like character strengths are not important for job satisfaction, harmonious passion, obsessive passion and stress. An explanation for the few correlations, can be that this research examined each of the 24 character strengths compared with previous research that has investigated the use of individual signature strengths. More basic research is needed to confirm the theory. / Efter psykologins långa period av fokusering på mänskliga svagheter och psykiska sjukdomar, introducerades år 1998 positiv psykologi - den vetenskapliga studien av styrkor, välmående och optimal funktion. Teori och forskning inom området har identifierat 24 olika karaktärsstyrkor, av vilka varje individ besitter ett antal toppstyrkor, signaturstyrkor. Dessa styrkor har visat sig vara viktiga för att uppnå lycka och välbefinnande. Syftet med studien var att undersöka karaktärsstyrkors relation till psykologiskt välbefinnande, arbetstillfredsställelse, harmonisk- respektive tvångsmässig passion och stress. Resultatet visade att styrkorna vishet, vänlighet, social intelligens, nyfikenhet, hopp, kreativitet, andlighet och kärlek var positivt korrelerade med psykologiskt välbefinnande. Få styrkor var korrelerade med arbetstillfredsställelse och harmonisk passion. Inga styrkor var signifikant korrelerade med tvångsmässig passion. Studiens resultat ger lite stöd åt teorin. Ett visst stöd hittades för kopplingen mellan karaktärsstyrkor och psykologiskt välbefinnande. Karaktärsstyrkor verkar inte vara betydande för arbetstillfredsställelse, harmonisk- respektive tvångsmässig passion och stress. En förklaring till de få korrelationerna som uppkom, kan vara att studien undersökte var och en av de 24 karaktärsstyrkorna jämfört med tidigare forskning som har undersökt en användning av individuella signaturstyrkor. Mer grundläggande forskning är därför i behov av att utföras för att bekräfta teorin.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Univ., 2004. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst. / Härtill 6 uppsatser.

Organisatorisk lojalitet är en viktig bestämmande faktor för ett företags prestation och effektivitet. Under de senaste åren har intresset ökat för nystartade, snabbväxande företag och deras betydelse för den ekonomiska utvecklingen. Studier inom gasellföretag har tidigare baserats på företagens grundare och chefer. Syftet i detta examensarbete är därför att undersöka de anställdas grad av organisatorisk lojalitet och vilka faktorer som påverkar lojaliteten. Examensarbetet var av kvantitativ karaktär och genomfördes med hjälp av en enkätundersökning i vilken 223 respondenter deltog. Alla respondenter arbetar i svenska gasellföretag. Examensarbetets insamlade data analyserades med hjälp av multivariat regressionsanalys och hypotestest. Cronbach’s alfa användes för att säkerställa måttens reliabilitet. Resultatet visar att positiva samband finns mellan anställdas närhet till grundaren, erkännande och arbetstillfredsställelse samt organisatorisk lojalitet. Resultatet visar även ett negativt samband mellan monetära incitament och organisatorisk lojalitet. Studiens resultat ger implikationer för gasellföretags ledare genom att beskriva hur de kan öka den organisatoriska lojaliteten för att styra organisationen mot fortsatt tillväxt. / Organizational commitment is one important factor for organization performance and efficiency. During the last years, the interest for new and fast growing companies and their effect for the economic growth has increased. Studies within gazelle companies has earlier been based on their founders and managers. The purpose of this study is therefore to examine the employees’ organizational commitment and which factors affect the commitment. The study had a quantitative approach and was carried out with the help of a survey where 223 respondents participated. All respondents are working at Swedish gazelle companies. The collected data of the study were analysed by using a multivariate regression and path analysis. Cronbach’s alpha was used to test the measures reliability. The result show that there is a positive correlation between the employees’ nearness to the founder, recognition and job satisfaction with organizational commitment. The result also show that there is a negative correlation between monetary incentive and organizational commitment. The results provide indications for how managers in gazelle companies should work with these components and thereby increase the degree of organizational commitment to control the organizations growth in a better way.

Diss. (sammanfattning) Lund : Lunds universitet, 2005. / Härtill 3 uppsatser.

Denna studie syftade till att bidra med kunskap om hur olika faktorer påverkar anställdas motivation i arbetet. Syftet preciserades med frågeställningarna “Hur påverkar yttre faktorer anställdas arbetsmotivation vid ett svenskt företag?” och “Hur påverkar inre faktorer anställdas arbetsmotivation vid ett svenskt företag?” En kvalitativ metod användes i form av semistrukturerade intervjuer. Intervjudeltagarna var tio anställda på ett större svenskt företag inom banksektorn. Intervjuerna kodades i sin helhet och presenterades i flertalet teman under kategorierna yttre och inre faktorer. Analysen utgick från Herzbergs motivation-hygienteori, vilket var det teoretiska ramverk som valts. De yttre faktorerna som diskuterades i studien var: förmåner, anställningstrygghet och ersättning. De inre faktorer som togs upp var: utmaning och utveckling, intressanta arbetsuppgifter, meningsfullt arbete, återkoppling i form av uppmärksamhet och bekräftelse samt frihet under ansvar. Resultatet visade att medan inre faktorer upplevdes ha en direkt påverkan på motivation, så upplevdes yttre faktorer inte i någon större utsträckning påverka motivation. Däremot när yttre faktorer hade en nära sammankoppling med inre faktorer, upplevdes även yttre faktorer ha en påverkan på motivation. / The aim of this study was to add to the existing knowledge about how employees’ work motivation is influenced by a number of factors. The study was guided by the following two research questions: How does external factors affect employees work motivation at a Swedish company? and How does internal factors affect employees work motivation at a Swedish company? A qualitative method was applied. The empirical basis consisted of semi-structured interviews with ten employees at a larger Swedish company within the banking sector. The interviews were coded into several themes of external and internal factors. The analysis was based on Herzberg’s motivation-hygiene theory. The external factors were: benefits, job security, and compensation. The internal factors were: challenge and development, interesting work tasks, meaningful work, feedback through attention and confirmation, as well as freedom and responsibility. The findings showed that while internal factors were perceived to have a direct influence on motivation, external factors were not perceived as having a particularly large influence on motivation. However, when combined with internal factors, also external factors were perceived to influence motivation.