Bakgrund: Irritable Bowel Syndrome (IBS) är en mag- och tarmsjukdom utan egentlig patofysiologisk bakgrund som fyra till nio procent av befolkningen globalt är diagnosticerade med. Prevalensen uppskattas dock ha en mörkertalsproblematik då många med IBS inte uppsöker vården. IBS är en komplex sjukdom då den har nära samband till psykosociala, biologiska och miljömässiga faktorer som gör att sjukdomen kan vara utmanade att leva med och begränsa vardagen. Problematiken speglas mot teorin om känslan av sammanhang. Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av hur IBS påverkar det sociala livet. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv utgångspunkt. Tolv kvalitativa studier granskades och dataanalysen gjordes i enlighet med Fribergs (2022) modell. Litteratursökningen genomfördes i CINAHL, MEDLINE och PsycINFO. Resultat: Resultatet mynnade ut i två teman; praktisk påverkan och emotionell påverkan. Praktisk påverkan beskriver hur patienter anpassade och planerade sin sociala vardag. Emotionell påverkan belyser deltagarnas känslor av skam och skuld relaterat till sina symptom, en lägre självkänsla samt en rädsla för att inte bli förstådd av andra. Slutsatser: Personer med IBS uttrycker en omfattande påverkan på det sociala livet i flertalet olika områden. För att lindra patienters upplevda begränsning av livet kan interventioner för att öka patienters KASAM genomföras, där en nyckel är ökad förståelse och kunskap.

Syftet med studien är att få en förståelse för fritidsledares arbete med att skapa meningsfull fritid och sammanhang för elever i grundskolan i relation till elevers gymnasieval. En kvalitativ metod har använts där fritidsledare med grundskolor som arbetsplats har intervjuats om sin syn på elevers fritid, sammanhang och gymnasievalet. Antonovskys teori KASAM (känsla av sammanhang) används för att analysera empirin utifrån begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, samt begreppet GMR (generella motståndsresurser). I resultatkapitlet synliggörs respondenternas resonemang kring att skapa trygghet, vara förebilder och uppmärksamma elevers behov. Respondenterna framställer sig själva i intervjuerna som engagerade vuxna och förebilder för elever. Genom sin yrkesroll skapar de meningsfull fritid för elever och engagerar sig i deras framtid. Genom att resonera med elever om yrken och gymnasievalet visar de att de tar del i den vida studie- och yrkesvägledningen utifrån att studie- och yrkesvägledning är hela skolans ansvar. Fritiden blir under fritidsledarens ledning en motståndsresurs som elever kan använda sig av för att hantera stressen i skolan. Slutsatsen är att fritidsledare är viktiga vuxna som medverkar till att skapa trygghet i skolan och genom sitt arbete gör gymnasievalet mer begriplig för elever.