Syftet med denna studie har varit att undersöka hur lärare arbetar med bedömningsprocesser i klassrummet, med ett särskilt fokus på kamratbedömningsmoment. Studien svarar på forskningsfrågorna om hur läraren klargör målen för eleverna, på vilka sätt lägger läraren en grund för att kamratbedömningen ska bli framåtsyftande, samt vilka metoder läraren använder för kamratbedömning. Dessa forskningsfrågor besvarades med hjälp av observationer och intervjuer i en skola i Sigtuna kommun. Observationerna stod som en grund för det som lyftes fram på intervjuerna. Den information som samlades in analyserades sedan med hjälp av fem nyckelstrategier för formativ bedömning. Resultaten visade att alla lärare som medverkade i studien klargjorde målen för eleverna på ett tydligt sätt genom att målen bröts ner till elevnivå och bearbetades tillsammans i klasserna. Kamratbedömningen var framåtsyftande i den observerade skolan då lärarna aktivt jobbade med att uppmuntra eleverna till att använda återkopplingen för att utveckla sina arbeten. Under observationen upptäcktes det att de metoder som användes var varierande men att alla hade sitt ursprung i metoden two stars and a wish. Slutsatser som kan dras av denna studie är att kamratbedömning är en metod som hjälper eleverna att utveckla en förståelse för god kvalitet. Dessa kvalitéer står i centrum för kamratbedömning. För att kamratbedömning ska bli så välfungerande som möjligt krävs en god planering och organisation av läraren.

Forskning har visat att rätt utformad feedback kan ha väldigt bra effekt på elevers lärande. Idrottslärarens uppgift är att hjälpa elever utveckla sina kunskaper och färdigheter i ämnet, vilket kan göras med feedback som verktyg. Med detta som grund var mitt syfte att, genom observationer av idrottslektioner och en lärarintervju, undersöka hur en idrottslärare använder feedback i sin undervisning samt om och i så fall hur elever får ge feedback till varandra. Resultatet visade att läraren använder flera olika former av feedback i sin undervisning, och att hon anser att det är viktigt att eleverna lär sig använda ett idrottsspråk. Dessutom visade observationerna att eleverna ibland ger varandra feedback men att detta sker spontant, det vill säga utan att ha fått instruktion av läraren att göra detta. Avslutningsvis kan man säga att studien ger en bild av hur feedback används av en idrottslärare på högstadiet, och detta kan förhoppningsvis bidra med ett perspektiv på hur man kan arbeta med feedback i skolans idrottsundervisning.

Syftet med denna studie är att undersöka om tillämpningen av formativ bedömning utifrån den närmaste utvecklingszonen kan bidra till ökade inlärningsmöjligheter för SVA-elever på gymnasienivå. En undersökning genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer, observationer och tillämpningen av formativa metoder på planerade lektioner. Med hjälp av för- och efterintervjuer har vi fått underlag för elevernas upplevelser kring de utvalda metoderna. Resultatet från undersökningen visar elevernas upplevelser mot formativ bedömning och Lev Vygotskys närmaste utvecklingszon. Eleverna upplevde våra formativa metoder och uppgifter som stressiga och krävande. De fick jobba hårdare eftersom vi höll kunskapen vid deras närmaste utvecklingszon. Eleverna fann utmaningen som givande. Efter genomförd undersökning och tillämpning av formativ bedömning kunde det konstateras att elever föredrar undervisning anpassad efter formativ bedömning utifrån den närmaste utvecklingszonen. Elevernas resultat på våra formativa uppgifter visade en positiv utveckling gällande elevernas kunskapsinlärning. Vi anser att om man tillämpar formativ bedömning, och har den närmaste utvecklingszonen i åtanke, kan man skapa en inlärningsmiljö där eleverna uppmuntras till att vara aktiva och att vilja delta i undervisningen.

Elever som börjar en klass i gymnasieskolan i Sverige kommer oftast från olika högstadieskolor. Deras skilda bakgrunder leder till att de har med sig skilda kunskaper till skolan. Detta har bidragit till att eleverna skriver en diagnos i matematik i början av gymnasiet för att läraren skall kunna kartlägga elevernas kunskaper. Vidare är syftet med diagnoserna att läraren skall kunna använda kartläggningen för att stödja eleverna och anpassa undervisningen efter deras behov. Syftet med detta examensarbete är att ur ett lärarperspektiv undersöka hur lärarna använder resultaten av matematikdiagnoserna för planering, undervisning, uppföljning och stöd. Ett andra syfte med studien är att få syn på hur diagnoserna kan användas i ett formativt syfte. Vi valde att undersöka våra frågor genom att skicka ut en enkät till samtliga matematiklärare på tre gymnasieskolor i en stad i södra Sverige. Vår studie genomförs utifrån en sociokulturell syn på lärandet med fokus på formativ bedömning.Resultatet visar att lärarna på de skolorna vi har undersökt har en relativt klar bild över vad syftet med matematikdiagnoserna är, även om det skiljer sig i detaljerna. Trots lärarnas medvetenhet om syftet framgår det i undersökningen att de inte använder resultaten av diagnoserna i undervisningen för att stödja eleverna i den utsträckningen som är möjligt. Däremot visar studiens resultat att samtliga lärare önskar att arbeta mer med diagnoserna formativt för att stödja eleverna samt att det största behovet för att kunna uppnå detta är mer tid.

Studiens syfte är att belysa lärares uppfattningar om hur elevers målbilder i teknikundervisning påverkar deras lärande i årskurserna 7-9. För att genomföra undersökningen formulerades två frågeställningar: Vilka uppfattningar har lärare om hur väl och på vilka sätt elevers målbilder stämmer med lärarens? - Vilka uppfattningar har läraren om hur elevers målbilder i jämförelse med lärares påverkar deras lärande?  För att undersöka frågeställningarna intervjuades fem tekniklärare i årskurserna 7-9. Det framkom tydligt av samtliga lärare att om eleverna uppfattade lektionsmålen, kunde eleverna även nå lektionsmålen enklare. Undersökningen riktar ljuset mot lärarnas gemensamma betoning på att kommunicera tydliga lektionsmål för att etablera ömsesidig förståelse och förväntan. Vidare markerar de vikten av en klar och konkret målbild för eleverna, vilken anses vara avgörande för att öka engagemang och motivation. En enad ståndpunkt bland lärarna är att elevernas uppfattning om lektionsmålen har en betydande påverkan på deras inlärning. När elever delar samma målbild som lärarna och förstår förväntningarna ökar chansen att målen uppnås. Lärarnas vanliga praxis att avsluta lektioner genom att fråga eleverna om deras nyligen förvärvade kunskaper, i syfte att snabbt ge återkoppling och säkerställa förståelsen av innehållet, illustrerar detta på ett tydligt sätt. Samtidigt konstaterar vissa lärare svårigheter med formativ bedömning och hur elever ibland lägger större vikt vid resultat och betyg än att aktivt engagera sig i sitt eget lärande.  Slutligen kan slutsatsen dras att lärarnas uppfattningar om elevers målbilder och deras påverkan på lärandet överensstämmer med tidigare forskning som betonar vikten av att skapa en gemensam förståelse och tydliga mål. Vidare framhävs vikten av att stödja elevernas förmåga att strukturera, övervaka och anpassa deras eget lärande, samt utveckla metakognitiva färdigheter.

Studiens syfte var att granska hur grundlärare i årskurs 4–6 uppfattar och förhåller sig till begreppet formativ bedömning i arbetet inom ramen för svenskämnet. Syftet var även att ta reda på i vilken utsträckning lärare använde formativ bedömning i sin undervisning samt ifall den fortsatta undervisningen baserades på informationen om elevens nuvarande kunskaper. Utforskandet av lärares tankar kring den formativa bedömningens fördelar och utvecklingsmöjligheter var också en central aspekt som studien ämnade att undersöka.  Kvalitativa intervjuer med sex svensklärare som undervisade i åk 4–6 genomfördes, med strävan att uppnå studiens syfte. De intervjuade lärarna kom från tre olika skolor och resultatet visar att formativ bedömning inte används fullt ut i undervisningen av alla lärarna, men att de ändå anser att formativ bedömning gynnar elevernas lärandeutveckling. En samstämmig svårighet som lärarna upplevde med tillämpningen av formativ bedömning var att det är tidskrävande. Däremot anser lärarna att fördelarna som de upplever med formativ bedömning överväger nackdelarna, och därför ställer de sig positiva till användandet av bedömningsformen. / The purpose of the study was to review how primary teachers in years 4–6 perceives and relates to the concept of formative assessment in work within the framework of the Swedish subject. The aim was also to find out to what extent teachers used formative assessment in their teaching, and if the continued teaching was based on the information about the student's current knowledge. The exploration of teachers' thoughts about the benefits and development opportunities of formative assessment was also a central aspect that the study intended to investigate.  Qualitative interviews with six Swedish teachers who taught grades 4–6 were conducted, with the aim of achieving the purpose of the study. The interviewed teachers came from three different schools and the results show that formative assessment is not used fully in the teaching by all the teachers, but that they still believe that formative assessment benefits the students' learning development. A consistent difficulty teachers experienced with the application of formative assessment was that it is time consuming. However, the teachers believe that the advantages they experience with formative assessment outweigh the disadvantages, and therefore they are positive about the use of the assessment form.