Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2004.

Disputats, Stockholm 2007.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2007. / Härtill 6 uppsatser.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2005.

Syftet med denna studie är att undersöka om tillämpningen av formativ bedömning utifrån den närmaste utvecklingszonen kan bidra till ökade inlärningsmöjligheter för SVA-elever på gymnasienivå. En undersökning genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer, observationer och tillämpningen av formativa metoder på planerade lektioner. Med hjälp av för- och efterintervjuer har vi fått underlag för elevernas upplevelser kring de utvalda metoderna. Resultatet från undersökningen visar elevernas upplevelser mot formativ bedömning och Lev Vygotskys närmaste utvecklingszon. Eleverna upplevde våra formativa metoder och uppgifter som stressiga och krävande. De fick jobba hårdare eftersom vi höll kunskapen vid deras närmaste utvecklingszon. Eleverna fann utmaningen som givande. Efter genomförd undersökning och tillämpning av formativ bedömning kunde det konstateras att elever föredrar undervisning anpassad efter formativ bedömning utifrån den närmaste utvecklingszonen. Elevernas resultat på våra formativa uppgifter visade en positiv utveckling gällande elevernas kunskapsinlärning. Vi anser att om man tillämpar formativ bedömning, och har den närmaste utvecklingszonen i åtanke, kan man skapa en inlärningsmiljö där eleverna uppmuntras till att vara aktiva och att vilja delta i undervisningen.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007.

Syftet med studien är att undersöka vilka anpassningar lärare gör för elever som har svenska som andraspråk. Fokus ligger främst på läsförståelse i ämnet svenska med en inblick i matematiken. Vi undersöker vilka utmaningar lärare upplever att elever möter i läsförståelse. Studien har en kvalitativ ansats med fokus på kvalitativa intervjuer med tio verksamma lärare som är fördelade i två olika städer, varav den ena är stor och den andra liten. Den erhållna datan som samlats in har analyserats med hjälp av kodning. Resultatet i studien visade att lärarnas upplevelser och erfarenheter av undervisning inom ämnet svenska som andraspråk varierar beroende på var de arbetar. Samtliga lärare anser att undervisning inom ämnet är varierande och lärorikt men att det kräver mer från dem vad gäller planering. I övrigt blev det synligt att de flesta lärare anser att ett begränsat ordförråd på svenska försvårar läsförståelsen. Elevernas olika bakgrunder samt erfarenheter från dem påverkar även deras inlärning. Anpassningar som lärarna gör för eleverna är exempelvis att lära dem olika strategier de kan använda när det kommer till läsning samt olika arbetssätt baserat på elevens behov. Samtliga lärare förklarar att anpassningarna de utför alltid utgår från elevernas individuella behov och att det är viktigt att ge eleverna rätt stöd.

Det övergripande syftet med denna undersökning är att se hur mycket heteronormativa inslag som förekommer i två valda läroböcker som riktar sig till elever som läser svenska som andraspråk, årskurs 1 på gymnasiet. Syftet med studien är att visa hur stort utrymme olikkönade relationer får i jämförelse med samkönade relationer. Dessutom är syftet att visa i vilken kontext de olika relationstyperna förekommer, för att försöka belysa eventuella underliggande värderingar. Undersökningen är genomförd med en textanalytisk metod inspirerad av diskursanalys. Resultatet visar att ena boken helt uteslutit att nämna några samkönade relationer, medan den andra boken har valt att nämna samkönade relationer vid tre tillfällen i en artikel. Dessutom visar resultatet att ena boken lämnar mest utrymme åt könsneutrala relationer, medan den andra boken lämnar mest utrymme åt olikkönade relationer. Vidare visar resultatet att det i vissa fall reproduceras ett stereotypt synsätt om hur kvinnor och män bör vara.

I denna studie undersöks hur relativt nyanlända finländare har upplevt användning av svenska i Sverige och hur deras identitet som andraspråkstalare har blivit påverkad av omgivningen. När det gäller finländare som andraspråkstalare är de i en speciell position när det gäller svenskinlärning, eftersom svenska är ett obligatoriskt skolämne i Finland. Studien är baserad på ett sociolingvistiskt ramverk och utgår från teorier om språkets legitimitet, foreign language anxiety och investering i ett andraspråk. Som huvudutgångspunkt för denna studie fungerar fem intervjuer med finländare som är bosatta i Stockholmsområdet och har mellan ett och fem års erfarenhet av användning av svenska i Sverige. Dessutom används resultat från en webbenkät med liknande målgrupp. Studiens resultat visar att flera olika faktorer spelar roll för om och hur svenska används. Sådana faktorer är till exempel egen drivkraft, attityd mot det svenska språket, skälet för att bo i Sverige samt erfarenheter i sociala relationer. När det gäller utmaningar förefaller muntlig interaktion vara den kontext där de flesta svårigheterna förekommer i andraspråkstalares svenskanvändning, vilket beror dels på att muntlig produktion inte övas tillräckligt mycket i undervisningen. Generellt blir det tydligt att det finns en diskrepans mellan de svenskkunskaper som Finlands svenskundervisning erbjuder och de krav som livet i Sverige ställer.

Syftet med uppsatsen var att studera om och hur bilder i läroböcker gjorde skillnad mellan elever som läser gymnasieämnena Svenska och Svenska som andraspråk. En kvalitativ dokumentär metod användes där bildmaterialet analyserades med hjälp av en semiotisk bildanalys grundad på de tre metafunktionerna inom SFL. Analyserna tolkades vidare med ett postkolonialt perspektiv. Båda böckerna hade samma grafiska formgivare och bildredaktörer, var utgivna med ett års mellanrum av samma förlag och kunde därför anses vara intressanta att jämföra. Resultatet visade att bilderna i böckerna i flera av fallen satte andraspråkseleverna i ett utanförskap med lägre grad av aktivt agerande, skillnader som även framkom i styrdokumenten för de båda ämnena. Genom en postkolonial kritisk granskning av bilderna med senare koppling till styrdokumenten drogs slutsatsen att elevgrupperna inte likställdes i vare sig styrdokument eller läroböcker.