Studiens syfte är att belysa lärares uppfattningar om hur elevers målbilder i teknikundervisning påverkar deras lärande i årskurserna 7-9. För att genomföra undersökningen formulerades två frågeställningar: Vilka uppfattningar har lärare om hur väl och på vilka sätt elevers målbilder stämmer med lärarens? - Vilka uppfattningar har läraren om hur elevers målbilder i jämförelse med lärares påverkar deras lärande?  För att undersöka frågeställningarna intervjuades fem tekniklärare i årskurserna 7-9. Det framkom tydligt av samtliga lärare att om eleverna uppfattade lektionsmålen, kunde eleverna även nå lektionsmålen enklare. Undersökningen riktar ljuset mot lärarnas gemensamma betoning på att kommunicera tydliga lektionsmål för att etablera ömsesidig förståelse och förväntan. Vidare markerar de vikten av en klar och konkret målbild för eleverna, vilken anses vara avgörande för att öka engagemang och motivation. En enad ståndpunkt bland lärarna är att elevernas uppfattning om lektionsmålen har en betydande påverkan på deras inlärning. När elever delar samma målbild som lärarna och förstår förväntningarna ökar chansen att målen uppnås. Lärarnas vanliga praxis att avsluta lektioner genom att fråga eleverna om deras nyligen förvärvade kunskaper, i syfte att snabbt ge återkoppling och säkerställa förståelsen av innehållet, illustrerar detta på ett tydligt sätt. Samtidigt konstaterar vissa lärare svårigheter med formativ bedömning och hur elever ibland lägger större vikt vid resultat och betyg än att aktivt engagera sig i sitt eget lärande.  Slutligen kan slutsatsen dras att lärarnas uppfattningar om elevers målbilder och deras påverkan på lärandet överensstämmer med tidigare forskning som betonar vikten av att skapa en gemensam förståelse och tydliga mål. Vidare framhävs vikten av att stödja elevernas förmåga att strukturera, övervaka och anpassa deras eget lärande, samt utveckla metakognitiva färdigheter.

Syftet med den här studien är att bidra med ett elevperspektiv på hur elever i årskurs 3 upplever att bli bedömda och hur de upplever bedömningsmetoder som är vanligt förekommande i svenskämnet. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har vi utfört åtta elevintervjuer på två skolor. Materialet har analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet och självbestämmandeteorin. Resultatet visar att eleverna upplever bedömning som positiv och motiverande när de har en förståelse för att bedömning är till för att stötta deras lärande. Resultatet visar att eleverna upplever återkoppling från läraren som en värdefull bedömningsmetod. Prov är den bedömningsmetod som skapar viss stress och oro hos eleverna men är ändå uppskattat som bedömningsmetod, eftersom de anser att det är ett konkret sätt att se hur de ligger till kunskapsmässigt. Eleverna upplever att både kamratbedömning och självbedömning stöttar deras lärande men det framgår att det krävs stödstrukturer för att inte bedömningen ska bli för generell eller konkret.

An auditors’ job is to review the company's figures and, as an independent part, give an accurate picture of its financial situation. Auditors have to relate to ISA where ISA 570 can be found and which deals with the going concern. The standard addresses a couple of factors that may be indications that a company can have problems with their continued operation. The problem is that ISA does not evaluate the events, which is more significant than others in the assessment, but it is up to the auditor to consider. The purpose of this paper is to describe the factors, which the auditor believes is more important than others in assessing the going concern and explain why it is so. In order to solve the purpose we used both a quantitative and qualitative method. The quantitative method was based on a grid model called The Reperatory Grid and the qualitative method consisted of interview questions. In order to obtain data we interviewed three certified public accountants. In our results and conclusion, we concluded that it is difficult to determine whether an event is more important than anyone else. The explanation is that the objects that the auditor takes into account most often is situation-specific and therefore require the auditor to use out of their previous knowledge of the company, but also create a comprehensive picture of the specific situation with the help of various dimensions. / En revisors uppgift är att granska företagets siffror och, som oberoende part, ge en tillförlitlig bild av företagets ekonomiska ställning. Revisorn måste vid granskningen förhålla sig till standarden ISA. I ISA finns standarden ISA 570 som behandlar fortsatt drift (going concern). Standarden tar upp ett par faktorer som kan vara indikationer på att ett företag kan få problem med sin fortsatta drift. Problematiken är att ISA inte värderar vilka faktorer som är mer betydelsefulla än andra vid bedömningen, utan det är upp till revisorn att ta ställning. Syftet med denna uppsats är att beskriva vilka faktorer som revisorn anser är mer betydelsefulla än andra vid en bedömning av going concern samt förklara orsaken till varför det är så. För att ta reda på syftet användes både en kvantitativ och kvalitativ metod. Den kvantitativa metoden utgick från en gridmodell som kallas The Reperatory Grid och den kvalitativa metoden bestod av intervjufrågor. För att få fram data intervjuades tre auktoriserade revisorer. I vårt resultat och slutsats kom vi fram till att det är svårt att avgöra om någon händelse är mer betydelsefull än någon annan. Förklaringen till detta är att de faktorer som revisorn beaktar oftast är situationsspecifik och därför behöver revisorn använda sig utav sin tidigare kunskap om företaget, men även skapa sig en helhetsbild över den specifika situationen med hjälp av olika mått.

Bakgrund Finanskrisen bidrog till en diskussion om företagsspecifik information i revisionsberättelsen, då många ansåg att revisorerna inte hade gjort tillräckligt för att varna om väsentliga risker i de reviderade företagen. Sedan december 2016 ska ISA 701 tillämpas vid revidering av börsnoterade företag. Standarden behandlar Key Audit Matters och syftar till att öka kommunikationsvärdet i revisionsberättelsen. Key Audit Matters ska kommuniceras i revisionsberättelsen och är de områden som enligt revisorns professionella bedömning var de mest betydelsefulla i revisionen. Syfte Studiens syfte är att utforska huruvida det finns något samband mellan de Key Audit Matters som revisorn valt att kommunicera i revisionsberättelsen och olika klientspecifika faktorer. Metod Studien utgår från en deduktiv ansats och ett eklektiskt angreppsätt. En tvärsnittsdesign används för att utforska Key Audit Matters vid en viss tidpunkt. Studien är kvantitativ och dess empiri utgörs av sekundärdata. Slutsats Det finns samband mellan revisorns val av kommunicerade Key Audit Matters och klientspecifika faktorer såsom branschtillhörighet, storlek, lönsamhet och skuldsättningsgrad. Sambanden påvisar mönster som antyder att Key Audit Matters inte alltid är ”unika” för varje reviderat företag, trots att det är syftet med standarden. / Background The financial crisis contributed to a discussion of client-specific information in the auditor´s report, as many considered that the auditors had not done enough to warn about significant risks in the audited companies. Since December 2016, ISA 701 will apply to the audit of listed companies. The standard adresses with Key Audit Matters and aims to enhance the communicative value of the auditor´s report. Key Audit Matters will be communicated in the audit report and are the matters that, according to the auditor's professional judgement, were the most significant in the audit of the financial statements of the current period. Purpose The purpose of the study is to investigate whether there are any relationships between the Key Audit Matters that the auditor chose to communicate in the audit report and different client-specific factors. Method The study is based on a deductive and an eclectic approach. A cross- sectional design is used in order to investigate Key Audit Matters at a given time. The study is quantitative and the empirical data consists of archival data. Conclusion There are relationships between the auditor's choice of Key Audit Matters and client-specific factors such as industry affiliation, size, profitability and debt/equity ratio. The relationships suggest that Key Audit Matters are not always “unique” to the audited company, even though it is the purpose of the standard.

Syftet med uppsatsen var att studera huruvida det går att sätta rättssäkra betyg på elever i idrott och hälsa under distansundervisning. Enkätundersökning var metoden för att besvara frågeställningen. 100 lärare deltog i undersökningen och besvarade tolv frågor om ämnets planering och bedömning i idrott och hälsa. Resultatet visade att 84 % av de svarande lärarna ansåg det vara utmanande eller delvis utmanande att planera lektioner för elever på distansundervisning i ämnet idrott och hälsa. Resterande (16 %) ansåg det lätt eller delvis lätt att planera undervisning på distans. Gällande att bedöma elever under distansundervisning ansåg 87 % av de svarande att det är utmanande eller delvis utmanande att planera undervisning på distans. Resterande (13 %) ansåg det vara delvis lätt, men inga lärare ansåg det vara lätt. Resultatet visade på att det är en bred fördelning gällande de undervisningsmetoder lärare använde under distansundervisningen. Lärare använder kommunikation via videosamtal med eller utan kamera, mailkorrespondens eller kontakt via andra plattformar. Eleverna arbetar med “deadlines” och en del får disponera tiden fritt utifrån att de utför de uppgifter som de är tilldelade. Flera lärare svarade att de inte kan garantera att eleverna själva gör vad som förväntas av dem samt att det är ett problem. I slutsatsen kom vi fram till att det inte går att garantera rättssäkerhet vid betygsättning av distansundervisning i idrott och hälsa. Resultatet som presenteras visade att en majoritet av de svarande lärarna ansåg det vara utmanande att både planera, genomföra samt bedöma idrott- och hälsaundervisningen. Det var för oss ett tecken på att rättssäkerheten vid betygssättningen bör ifrågasättas. För framtida studier presenterade vi flera förslag på vad vi ansåg vara relevant att studera vidare om.

The aim of the present study was to examine receptive and expressive lexicon, as well as gesture production among children with and without developmental language disorder (DLD), Using the Swedish translation of the Picture Naming Game (PiNG). The parental evaluation Swedish Communicative Development Inventory III (SCDI III) was used to determine whether the results from PiNG and SCDI III were consistent. In this study, 10 children with DLD (study group) and 11 age-matched children with typical language development (control group) between 52 and 70 months of age participated. The participants were tested with PiNG, which is a test that examines reception and production of single nouns, verbs, adjectives, adverbs and prepositions. The guardians then completed SCDI III, which contains questions about the language abilities of the child. Gesture production in the form of deictic, iconic and conventional gestures was examined in conjunction with the use of PiNG. The results showed lower results for the study group on PiNG and SCDI III in comparison with the control group. The study group displayed a higher number of gestures than the control group, and in the former group, the use of gestures was positively correlated with the results from PiNG. In the study group, iconic gestures were used to compensate for language difficulties. The results from PiNG and SCDI III were not consistent. The age of the participants problably did not affect any results. The results from the present study indicate that PiNG may be useful when examining lexicon and gesture production among children with DLD. Both groups achieved high results on PiNG which may have affected the use of gestures and also possible correlations. For future studies, it is therefore recommended to apply PiNG on a group of younger children with DLD.