An auditors’ job is to review the company's figures and, as an independent part, give an accurate picture of its financial situation. Auditors have to relate to ISA where ISA 570 can be found and which deals with the going concern. The standard addresses a couple of factors that may be indications that a company can have problems with their continued operation. The problem is that ISA does not evaluate the events, which is more significant than others in the assessment, but it is up to the auditor to consider. The purpose of this paper is to describe the factors, which the auditor believes is more important than others in assessing the going concern and explain why it is so. In order to solve the purpose we used both a quantitative and qualitative method. The quantitative method was based on a grid model called The Reperatory Grid and the qualitative method consisted of interview questions. In order to obtain data we interviewed three certified public accountants. In our results and conclusion, we concluded that it is difficult to determine whether an event is more important than anyone else. The explanation is that the objects that the auditor takes into account most often is situation-specific and therefore require the auditor to use out of their previous knowledge of the company, but also create a comprehensive picture of the specific situation with the help of various dimensions. / En revisors uppgift är att granska företagets siffror och, som oberoende part, ge en tillförlitlig bild av företagets ekonomiska ställning. Revisorn måste vid granskningen förhålla sig till standarden ISA. I ISA finns standarden ISA 570 som behandlar fortsatt drift (going concern). Standarden tar upp ett par faktorer som kan vara indikationer på att ett företag kan få problem med sin fortsatta drift. Problematiken är att ISA inte värderar vilka faktorer som är mer betydelsefulla än andra vid bedömningen, utan det är upp till revisorn att ta ställning. Syftet med denna uppsats är att beskriva vilka faktorer som revisorn anser är mer betydelsefulla än andra vid en bedömning av going concern samt förklara orsaken till varför det är så. För att ta reda på syftet användes både en kvantitativ och kvalitativ metod. Den kvantitativa metoden utgick från en gridmodell som kallas The Reperatory Grid och den kvalitativa metoden bestod av intervjufrågor. För att få fram data intervjuades tre auktoriserade revisorer. I vårt resultat och slutsats kom vi fram till att det är svårt att avgöra om någon händelse är mer betydelsefull än någon annan. Förklaringen till detta är att de faktorer som revisorn beaktar oftast är situationsspecifik och därför behöver revisorn använda sig utav sin tidigare kunskap om företaget, men även skapa sig en helhetsbild över den specifika situationen med hjälp av olika mått.