The aim of this thesis is to historize discourses of parenthood by analyzing how they are negotiated and legitimized in Swedish non-literary and wide spread texts published in the 1870s, 1940s and 2010s. The analyzed corpus consists of the following: family and women’s movement magazines from the 1870s; a public counseling brochure and weekly magazines from the 1940s; blog texts; online health counseling; parent magazines; and public welfare information from the 2010s. The study moreover aims to make an inventory of which visual and lexico-grammatical resources realize legitimating strategies in the texts. Theoretically, the thesis draws on constructivist and feminist discourse theories and social semiotics. There is an emphasis on subject positions and power relations. The thesis investigates which parental subject positions are legitimized in the corpus, what power relations they reproduce, and furthermore how different positions are transformed as discontinuities of each other and over time. The results are presented in four analytical chapters. In the first of these, findings derived from the legitimation analysis of the 1870s are presented. The following two chapters present the results derived from the analysis of the 1940s and 2010s. The fourth research chapter presents an inventory of semiotic resources with the potential to realize legitimating strategies. One crucial discourse-historical result regards how the position of the mother as primary caretaker predominates in the research data. However, the position is mainly legitimized during the 1870s and transformed into legitimacy during the 1940s and 2010s. The analysis furthermore captures how the same position is legitimized during the 1870s with reference to a discourse concerning a divine order of things. Although this divine discourse is muted during the 1940s and 2010s, it continues to imprint the representations. Moreover, the analysis captures how discourses of legitimate parenthood constitute discourses of manhood, Swedishness, expert knowledge, responsiveness to children, consumption and risk management throughout the investigated periods, yet in discontinuous ways. The overall conclusion drawn is that legitimized discourses from one historical setting can constitute silent foundations for representations in later historical contexts. By unraveling history from past to present, the thesis shows how it is possible to identify presupposed lineages of today’s ideas and discourses, and thereby to deconstruct hegemonic truths and the power relations they reproduce.

Denna studie undersöker valaffischer från Centerpartiet och Liberalerna 2018. Utgångspunkt i studien är den politiska kommunikationen som visar att politiska samarbeten mellan partier kan försvåra möjligheterna för partierna att profilera sig som enskilda partier. Således är syftet med undersökningen att undersöka hur Centerpartiet och Liberalerna profilerar sig genom kommunikationen i valaffischer, detta med hänsyn till det borgerliga samarbetet "Alliansen” som pågick fram till år 2018. Ytterligare ett syfte är att ta reda på hur partierna kommunicerar ideologi i valaffischerna, detta med hänsyn till att båda partier är liberala. Detta har undersökts med utgångspunkt i sociosemiotiken och hur semiotiska resurser kan skapa betydelsepotentialer. Konkret har de semiotiska resurserna undersökts utifrån vilken design som dokumenten har, vilka färger som använts och hur affischerna kommunicerat miljö genom verbalspråk och fotografi. Resultatet visar att partiernas affischer liknar varandra i vissa val av semiotiska resurser. Partierna använder en liknande uppställning av olika textelement, framhäver partiledaren i vissa affischer medan i andra affischer framhävs verbalspråk som centrala. Ytterligare en likhet är användning av en slogan kopplad till partiernas respektive logotyp. Genom att på andra plan variera valet av semiotiska resurser skapar partierna dock skiljande betydelsepotentialer, vilket påverkar profileringen. Centerpartiet profilerar sig som ett optimistiskt parti med framtiden i sikte, medan Liberalerna profilerar sig som ett motståndskraftigt parti med ett tydligt fokus på liberalism. Båda partier kommunicerar ideologisk ståndpunkt genom slogans. Liberalerna kommunicerar ett fokus på liberalismen, detta medan Centerpartiet kommunicerar fokus på bakgrunden som agrart parti.

Studien som utförts analyserar ur ett sociosemiotiskt och multimodalt perspektiv vilka resurser läromedlet "Insikter i svenska" använder sig av. Läromedlet är riktat mot ungdomar i första året på gymnasiet som läser en yrkesinriktad utbildning. Studien redogör för ett antal utgångspunkter för multimodal bildanalys och påvisar även att lärmedlet innehåll ett antal av dessa resurser.

Den här uppsatsen ämnar att med sociosemiotiken som teoretisk utgångspunkt undersöka hur icke-vita karaktärer representeras i reklamfilm. De tre frågeställningarna lyder: Hur stor andel av reklamfilmerna i analysen inrymmer icke-vita karaktärer, inom vilka narrativa genrer förkommer icke-vita och hur porträtteras icke-vita karaktärer inom respektive narrativ. Materialet som analyseras avgränsas till filmer som tilldelats pris från reklamtävlingen Guldägget, med motiveringen att de kan agera föredöme för reklam i stort. Först granskades filmerna för att delas upp i filmer utan eller med icke-vita karaktärer, vilket resulterade i 29 filmer med icke-vita karaktärer. Dessa 29 filmer genomgick vidare en visuell analys för att utforska de icke-vita karaktärernas deltagande, både sett till vilken narrativ genre av reklamfilmer som de främst förekom i och till vilken grad de var specificerade individer. Resultatet påvisade att icke-vita karaktärer ytterst sällan agerar enskilda huvudkaraktärer: endast en karaktär i materialet spelade en sådan roll. Icke-vita karaktärer deltar snarare i kollektiv där alla medverkande delar samma egenskaper. De påträffas framförallt i narrativ som ska skildra världen, snarare än narrativ som fokuserar på individers handlingar. Avslutningsvis menar jag att utfallet beror på en allmän omedvetenhet eller obetänksamhet gällande framställningen av karaktärer med synlig minoritet, bland annat till följd av bristen på svensk forskning som belyser hudfärgsrepresentation.

Denna studie jämför hur SVT respektive Aftonbladet använder den sociala mediekanalen TikTok för att förmedla nyheter till ungdomar och unga vuxna. Specifikt analyseras hur programledaren (och andra aktörer) använder språkliga medel för att bygga en relation med publiken i nyhetsförmedlingen, hur grafiska element samverkar med programledaren för att skapa begriplighet och väcka intresse, samt hur SVT och Aftonbladet skiljer sig åt vad gäller relation, begriplighet och intresse i nyhetsförmedlingen på TikTok. Undersökningens teoretiska ramverk utgörs av systemisk-funktionell grammatik (SFG) och sociosemiotik för att studera multimodal kommunikation. Undersökningens analysmetoder lägger fokus på den interpersonella metafunktionen och dess kategorier och begrepp för att besvara frågan om relation, samt visuell framskjutenhet för att studera de grafiska element som förekommer i TikTok-klippen. Undersökningen har sin grund i min praktik på SVT där det framkom att SVT nyligen lanserat nyhetsförmedling via TikTok i syfte att locka unga vuxna, den så kallade generation Z, och en direkt dialog med målgruppen genom återkommande studiebesök. Studien jämför användandet av språkliga och grafiska element i tre likadana nyheter från SVT:s och Aftonbladets TikTok-kanaler. Vidare genomförs en intervjuundersökning mot målgruppen för att få en initial empirisk återkoppling på de slutsatser som framkommer i den språkvetenskapliga analysen. Undersökningens resultat visar på tydliga skillnader i interaktionen mellan programledare och tittare i SVT:s respektive Aftonbladets TikTok-klipp. Slutsatserna ger därmed insikter till hur nyhetsförmedling på TikTok bör utformas för att nå den önskade målgruppen generation Z.

This paper analyzes and interprets the visual communication used to portray the police detectives in the documentary film Uppdrag: Skomakarligan. Four scenes where the police are the main focus and which all have different purposes in the plot of the film are picked out. The four scenes are then studied through a social semiotic method based on Bill Nichols' theories about the documentary voice, and in combination with visual storytelling strategies by Bordwell & Thompson. The filmmaker's power over the image of reality in documentaries is discussed concerning the interpretation that is made. The study results in the police detectives being portrayed as very dedicated to their profession but also shows the human side of them. Filmmaker Hildebrand's fascination with the police detectives, as shown by the narrator, is linked to the result and isn't deemed to be entirely problematic. Media production: In 1975 EMF (Engelholms Musikförening) organized the music festival Musikfesten Tullakrok, and for over 30 years this festival was the highlight of the year for many in Ängelhom. However, in 2008 the festival had to be shut down, but now 16 years later EMF is back and wants to revive Musikfesten Tullakrok for 2024. The purpose of this project was to showcase different members’ perspectives on organizing the music festival 16 years later and provide insight into the history of the festival from 1975 to 2008. A project by Elliot Lauritsen and Ella Hall.

The aim of the study is to analyse how LoveNepal, a non-governmental organization, communicates to create engagement among their audience on Facebook. The theoretical framework is obtained from multimodal and sociosemiotics theory, with focus on different semiotic resources that LoveNepal communicate to engage their receivers. The results show that LoveNepal use different semiotics resources in images and texts to create proximity and relationship to their receivers. LoveNepal use visual and linguistic resources that can arouse deeper feelings like compassion and empathy, but also a feeling of credibility and trust in the organization. The study also shows that LoveNepal often combine different semiotics resources, that balances and reinforce each other – this is also a way for the organization to engage their audience and make feel that they want to join LoveNepal and save more lives.

I denna uppsats undersöker och identifierar jag språkliga strategier i kampanjtexter från Försvarsmakten. Undersökningen syftar till att med hjälp av en sociosemiotisk analys kartlägga de modelläsare som konstrueras i Försvarsmaktens rekryteringskampanjer för grundläggande militär utbildning. Undersökningsmaterialet består av printannonser från tre kampanjer genomförda mellan år 2012 och 2013. Metoden för undersökningen är lånad från Anders Björkvalls avhandling svensk reklam och dess modelläsare och består av en analysmodell baseras på Hallidays systemisk-funktionella grammatik. Modellen tar fasta på textens textuella, ideationella och interpersonella betydelser såväl som textens rekontextualisering. Resultatet från undersökningen visar att de modelläsare som konstrueras i annonserna har en inre önskan om att bidra till en bättre värld genom att hjälpa andra människor, men agerar i nuläget inte alls. Modelläsarna är undvikande inför att höra om katastrofer och konflikter i världen och hittar lätt bortförklaringar till varför de ännu förblir passiva. Glappet mellan den önskade och verkliga identiteten skapar en känsla av otillräcklighet hos modelläsarna. Försvarsmakten presenteras i materialet som handlingskraftiga och pålitliga, ett slags ideal för modelläsaren. / In this study I examine and identify the linguistic strategies used in campaign texts from the Swedish Armed Forces. The purpose of the study is to identify the characteristics of the mod- el readers constructed in recruitment campaigns for basic military training, using a socio- semiotic approach. The research material consists of print ads from three campaigns conduct- ed between 2012 and 2013. The method used in the study is borrowed from Anders Björ- kvall’s dissertation Model readers in Swedish advertising and consists of an analytical model based on Halliday’s systemic functional linguistics. The model takes into account the textual, ideational and interpersonal meanings of the text, as well as its recontextualisation. The re- sults of the study show that the model readers constructed in the ads have an inner desire to contribute to a better world by helping other people, but are currently not doing this. The model readers avoid hearing about disasters and conflicts in the world and will easily find excuses for why they still remain passive. The gap between the desired and actual identity creates within the model readers a sense of insufficiency. The Swedish Armed Forces, on the other hand, are presented as energetic and dependable, an ideal for the model reader.

Denna studie syftar till att undersöka hur myndigheten Försvarsmaktens jämställdhetssatsning mellan åren 2015 och 2018 visuellt och språkligt kom till uttryck i två reklamkampanjer som lanserades under samma tidsperiod. Studien vill även ge ökad förståelse för hur bild och text samspelar i reklam som ämnar bidra till ökad jämställdhet. Utifrån studiens syfte lyder frågeställningarna: Hur framställs män respektive kvinnor i reklamkampanjerna? Hur kan framställningen av män respektive kvinnor relateras till handlingsplanen och Försvarsmaktens definition av jämställdhet? Hur samspelar text och bild i reklamkampanjerna för att påvisa jämställdhet? Materialet som studien bygger på består av totalt 12 reklambilder från reklamkampanjerna Vi låter Sverige vara ifred (2017–2018) och Många har många frågor (2018), sex bilder från vardera kampanj. Studien utgår från ett sociosemiotisk perspektiv och bygger teoretiskt främst på språkmodellen för systemisk-funktionell grammatik (SFG). Materialet undersöks genom metoden sociosemiotisk multimodal analys och fokuserar på den ideationella och den interpersonella metafunktionen i bild och språk. Resultatet av analysen visade att Försvarsmaktens jämställdhetssatsning kom till uttryck i reklamkampanjerna genom att framställa män och kvinnor som jämlikar. Kvinnor, och till viss del även män, förekommer i sammanhang och roller de inte vanligtvis syns i, vilket är uttryck för en icke-stereotyp framställning av könen. Kvinnor får ta plats både visuellt och språkligt i militära sammanhang som historiskt varit mansdominerade. Slutligen visade analysen att bilderna är det som starkast påvisar jämställdhet i reklamkampanjerna. Bilderna hjälper i flera fall mottagaren att förstå textens betydelse i reklambilderna.

Denna uppsats ämnar att undersöka den språkliga och visuella utformningen av White Guide- restaurangers menyer med avsikt att få en djupare förståelse för vissa återkommande drag som kan kopplas till restauranger med denna höga kvalitetsklassificering. Forskningsfrågorna för studien lyder: Vilka visuella skillnader och likheter, när det kommer till typografi, färgsättning, användning av ikoner samt placering av text, finns det mellan de utvalda restaurangernas menyer? Finns det några språkliga skillnader och likheter ifråga om beskrivningar av tillagningsmetod, sensoriska uttryck samt uttryck för ursprung, mellan menyerna? Materialet som analyseras har avgränsats till sex olika menyer tillhörande restauranger inom kategorin mycket god klass i White Guide 2020. Menyerna analyseras dels genom en visuell analys med hjälp av sociosemiotisk teori samt genom en språklig analys som bygger på traditionell lexikal taxonomisk semantik. I den visuella analysen undersöks typografi, färgsättning, ikoner samt textens placering i menyerna och i den språkliga analysen undersöks olika uttryck för tillagningsmetoder, sensoriska uttryck samt uttryck för ursprung i menyernas maträttsbeskrivningar. Resultatet visar att menyer inom denna kategori i White Guide skiljer sig mycket åt både språkligt och visuellt även om vissa likheter har påfunnits. Alla analyserade menyer innehåller ord som betecknar tillagningsmetoder och trots att antalet skiljer sig mycket åt mellan menyerna är tillagningsmetoderna ändå flest till antalet bland samtliga språkliga analyskategorier. Många typsnittsvarianter förekommer i de olika menyerna även om typsnittsantalet inom en meny vanligen är mellan ett till tre. Marginaljusterad eller centrerad text är det absolut vanligaste i menyerna och en stor majoritet av alla menyer har en ljus bakgrund med en mörk text, där få färger och dova färger är vanligast. Att använda ikoner som fotografier eller andra symboler förekommer även om det sker sparsamt.