No description available.

The airline sector is facing a new reality post-covid, where leisure travel is increasing around the world. Furthermore, there is a change which permeates the entire western world, where the postmodern society increasingly advocates emotional qualities over rational qualities in organizations. Furthermore, external communication in the form of ad campaigns plays an important role in not only establishing grounds for legitimacy, but also establishing a projected image for organizations. Regarding the shift to an emotional and charismatic based reality, as well as the new trend in air travel, the aim of this study is to investigate how Scandinavia's flag carrier SAS expresses its image in ad campaigns, and to seek how they attempt to obtain charismatic legitimacy. We analyze five multimodal texts from two different ad campaigns to conduct a social semiotic multimodal comparative study. The multimodal texts are retrieved from SAS 2014-campaign “We Are Travelers”, and their latest campaign “Journeys That Matter”, launched fall of 2022. The analysis is backed by Michael Halliday’s theory on social semiotics, and it also operationalizes a postmodern take on attribution theory, which seeks implementations of charismatic legitimation in both ad campaigns. Based on attribution theory, as well as the multimodal analysis, we identify themes within “We Are Travelers” of business travelers being collectivized, and themes in “Journeys That Matter” of human diversity and warmth. Furthermore, none of the ad campaigns portray the qualities needed to consider SAS as being charismatically legitimate, although “Journeys That Matter” reaches closer in that regard.

Många av dagens matematikläroböcker är multimodala som innebär att de innehåller fler kommunikationsformer som exempelvis skrift och bild. Denna studies bidrag var att konstruera verktyget MAV (Multimodalt Analysverktyg) som undersöker och identifierar multimodal text. Studien utgår från en sociosemiotisk teori och dess frågeställningar handlade om att undersöka hur skrift och bild förhåller sig till varandra, vad bilden har för funktion och hur den relaterar till skriften utifrån användning av MAV. Metoden som användes för att konstruera verktyget var att skapa kategorier utifrån begrepp från sociosemiotiken och applicera dem i två kodningsscheman. Kategorierna i det första kodningsschemat var: inramning, avstånd/närhet, överlappning och visuellt rim. Det andra kodningsschemat hade kategorierna: dekorativ, förankringsrelation och avbytesrelation. Resultatet visade att MAV kunde användas som verktyg i läroböckerna. Det visade också att skrift och bild ofta förhåller sig till varandra genom närhet och att de till mestadels skapar en förankringsrelation som innebär att de bidrar med ett likvärdigt matematiskt innehåll. En slutsats är att denna relation kan vara gynnsam för elevernas lärande eftersom innehållet kan vara abstrakt och att både skrift och bild behöver förmedla samma information. Det diskuterades även om vad den dekorativa bilden kan skapa för effekter i elevens lärande. / Many of today's mathematics textbooks are multimodal, which means that they contain more forms of communication such as writing and image. This study's contribution was to construct the MAV (Multimodal Analysis Tool) tool that investigates and identifies multimodal text. The study is based on a sociosemiotic theory and its issues were about investigating how the image and image relate to each other, what the image is for function and how it relates to the writing based on the use of MAV. The method used to construct the tool was to create categories based on concepts from socio-chemistry and apply them into two coding schemes. The categories in the first coding scheme were: framing, distance / proximity, overlap and visual rim. The second coding scheme had the categories: decorative, anchor relation, and interchange relation. The result showed that MAV could be used as a tool in the textbooks. It also showed that writing and image often relate to each other by close proximity and that they mostly create an anchoring relationship which means they contribute with an equivalent mathematical content. One conclusion is that this relationship can be beneficial to the students' learning because the content can be abstract and that both the writing and the image need to convey the same information. It was also discussed what the decorative image could create for effects in the student's learning.

Syftet med denna studie var att undersöka vilken effekt tillämpandet av auditiva intryck hade för elevers läsupplevelse. Detta undersöktes genom en experimentell studie som genomfördes tillsammans med elever i årskurs 3. Eleverna fick då, under observation, läsa en text med och utan ljud. Resultatet från observationerna användes sedan för att urskilja eventuella likheter och skillnader i elevernas läsning utifrån de olika tillvägagångssätten. I samband med dessa observationer genomfördes även intervjuer med några av de elever som deltog i undersökningen, för att därigenom skapa en tydligare bild av elevernas individuella upplevelser av läsningen samt för att kunna stärka, bekräfta eller förkasta de tendenser som framgick under observationerna. Resultatet visade tydliga tendenser av ett möjligt samband mellan elevernas läsupplevelse och tillämpandet av auditiva intryck under läsning, där majoriteten av eleverna fick bättre inlevelse och kunde koncentrera sig mer under läsning. / The purpose of this study was to investigate which effect the application of auditory impressions had for students’ reading experience. This was investigated by an experimental study conducted together with pupils from the third grade. Students were then, under observation, reading texts with and without sound. The results of the observations were then used to identify similarities and differences in the students’ reading abilities in the two different scenarios. In conjunction with these observations, interviews were conducted with some of the students who participated in the study in order to create a clearer picture of their individual experiences of reading, and to strengthen, confirm or reject the trends that emerged during the observations. The results clearly showed tendencies of a possible connection between the students' reading experience and the application of auditory impression in reading, where the majority of students had a better involvement and could concentrate more during reading.

Läroböcker i den svenska matematikundervisningen har en lång tradition bakom sig och används frekvent, lärare har även en positiv inställning till dessa böckers innehåll och struktur. Lärobokens funktion är att den ska användas som ett pedagogiskt verktyg i undervisning, den är en artefakt konstruerad för att skapa sammanhang och lära ut komplex matematik. Vi intresserade oss för att ur ett sociosemiotisk multimodalt perspektiv analysera två populära läroböcker i den svenska grundskolans matematikundervisning. Detta för att ta reda på hur väl dessa uppskattade böcker, i fråga om användning av semiotiska och multimodala resurser skapar kohesion och därmed kan antas bidra med goda möjligheter för lärande hos eleverna. Syftet med studien var att analysera två populära läroböcker i den svenska grundskolans matematikundervisning med särskilt avseende på böckernas kohesion. Vi ville undersöka om det går att avgöra om böckernas innehåll och komposition skapar kohesion och därmed goda förutsättningar för lärande. För att uppfylla vårt syfte användes följande frågeställningar: Vilka semiotiska resurser finns i läroböckerna? Vilken funktion fyller bilder i läroböckerna och i vilken utsträckning används olika typer av bilder? Hur samspelar textelement i läroböckerna? Vilka likheter eller skillnader kan observeras i de olika läroböckerna angående förutsättningar för kohesion? Analysen i arbetet är utformad utifrån sociosemiotiska och multimodala teorier om kohesion. Resultatet av analysen visade att de båda läroböckerna i studien uppvisade likheter angående vilka semiotiska och multimodala resurser som användes i böckerna, men stora skillnader angående hur och i vilken utsträckning de används. Resultatet visar även att denna typ av semiotisk-multimodal analys av läroböcker möjliggör att dra vissa slutsatser om böckers förutsättningar för kohesion men försvårar andra. Genom att analysera komposition i de båda läroböckerna skapades förutsättningar för att dra slutsatser angående böckernas grad av kohesion. Slutsatser angående vad läroböckerna bidrar med i fråga om kohesion gav även utrymme för reflektion angående vad böckerna potentiellt kan bidra med i fråga om möjligheter för lärande hos eleverna.

I denna uppsats analyseras den debatt som ägde rum under sommaren 2018 och som handlade om Mr.Cool och låten ”Knulla barn”. Uppsatsen utgår från en konstruktivistisk språksyn och syftar till att identifiera de diskurser som kan påstås konstituera debatten. Intresset ligger i att åskådliggöra hur olika diskurser söker reglera vad som får och inte får yttras. Identifieringen av diskurser sker genom en analys av olika fragment ur debatten. I dessa fragment analyseras legitimerande strategier som debattdeltagarna tillämpar i samband med sitt deltagande. Ur legitimeringarna urskiljs sedan de olika diskursernas skilda positioneringar av samma referenter, exempelvis hur upphovspersonerna till låten tilldelas olika positioner beroende på diskurs. Analysen visar hur diskurserna upprättar skilda regelverk när det gäller vad som får yttras och inte. Det framgår även hur de olika diskurserna bildar skilda uppfattningar gällande hur språkbruk kan och bör kontrolleras. Avslutningsvis diskuteras kortfattat det ifrågasättande av yttrandefriheten som analysen identifierar, samt de eventuella språkstyrningseffekter som kan uppstå på internet och i sociala medier som en följd av dess utformning.

I två multimodala läromedel för svenska i grundskolans tidigare år har resultatet av studien visat på en tydlig interaktion mellan textelementen bild och skrift. Studien är baserad på en sociosemiotisk teori och frågeställningarna; hur skrift och bild integrerar med varandra och hur skiljer sig/liknar de två läromedlen varandra. Studien har nått sitt syfte med hjälp av olika verktyg som i sig har gett en förståelse för hur bild och skrift, även kallad textelement, kan skapa en samhörighet. Verktygen som används i undersökningen av de två utvalda läromedel är; inramning, överlappning, visuellt rim, dekorativ och avstånd/närhet. I studien används även begreppen förankringsrelation och avbytesrelation, dessa används för att tydliggöra hur bild och skrift kan förhålla sig till varandra och på vilka sätt de skapar en samhörighet. Bild och skrift kan visa på samma information, de kan komplettera varandra och de kan även visa olika information. Genom att få en förståelse för hur bild- och skriftelement samspelar eller inte samspelar med varandra kan detta bidra med ytterligare perspektiv när läromedel ska väljas ut. Många av dagens läromedel är multimodala, vilket innebär att det är viktigt för människor att kunna läsa olika texter. Det är av betydelse att kunna läsa en skrift men det är minst lika viktigt att idag även kunna läsa en bild och en skrift tillsammans.

Denna uppsats undersöker hur grafisk formgivning påverkar image. Detta görs genom att se på Dagens Nyheter som exemplum på hur man kan jobba under formgivningsprocessen för att bygga image. Kopplingen mellan begreppet image och det retoriska begreppet ethos diskuteras och kopplas till det retoriska begreppet doxa. En fokusgruppsundersökning har använts som metod för att hämta inspiration till analysen. De teoretiska utgångspunkter på vilken uppsatsen primärt vilar är Daniel Chandlers sammanfattning av semiotikläran, Theo van Leeuwen och Gunther Kress tankar om sociosemiotik, Mats Rosengrens beskrivning av doxa, Jens Kjeldsens redogörelse för ethos, Peggy Brønn Simcic och Øyvind Ihlens förklaringar av image samt tankar om grafisk formgivning presenterade i boken Bild och form för informationsdesign med Rune Pettersson som redaktör. Resultatet av undersökningen visar att formgivningen av en tidning påverkar tidningens image men även dess ethos. Men formgivningen är endast en del i den kommunikationen som påverkar mottagaren. Undersökningen visar även att ethos upplevs olika beroende på doxa och därmed kan den inte med säkerhet fastslå hur tidningens ethos och image påverkas, endast att de gör det.

Ett monument hyser samhällets kollektiva värderingar och ideal. I denna studie undersöks hur olika aktörer tillskriver betydelser till det kontroversiella svenska veteranmonumentet Restare i texter. För att studera hur dessa centrala aktörer, som är inblandade i resandet av monumentet rättfärdigar eller kritiserar monumentet används en legitimeringsanalys. Resultatet visar att olika legitimeringsstrategier används av de olika aktörerna, som pekar på att olika aktörer förstår veteranmonument olika. Dessutom visar resultatet att Sveriges institutioner är avståndstagande till diskurser som krig och veteraner, vilket möjligtvis är en av anledningarna till att militära veteraner kritiserar Restare. Studien ansluter även till tidigare forskning som visar att abstrakta monument har svårt att förmedla sitt tänkta budskap till en bred mottagarmassa.

I detta examensarbete har vi valt att studera och sammanfatta delar av forskningen som utgår ifrån en multimodal teoribildning och ett sociosemiotiskt perspektiv. Examensarbetet utgörs av en fallstudie som innefattar textanalyser. Vi undersökte vilka modaliteter och semiotiska resurser som elever i en lågstadiekontext väljer att använda  samt kombinera när de producerar en berättande text i svenskämnet i meningsskapande syfte. Vi undersökte även vilka kvalitativa aspekter i form av likheter och skillnader som är synliga i elevers multimodala berättelser. Vår slutsats är att majoriteten av eleverna väljer att inkludera bild och färg i sina multimodala berättelser. Resultatet av vår studie kan jämföras med den tidigare forskning som visar att elever prioriterar bild och färg framför skriven text. Tidigare forskning konstaterar även att multimodala framställningar skapar motivation och förväntan samt gynnar alla elevers meningsskapande oavsett språklig bakgrund. Det har även noterats att diskussioner är ett viktigt hjälpmedel för att uppmärksamma resursers samspel och därmed hjälpa eleverna att dra paralleller till tidigare erfarenheter i syfte att skapa mening. Vi har dragit slutsatsen att elevers bilder är svårtolkade om eleverna inte har möjlighet att tydliggöra sina tankar och idéer. Avslutningsvis uppmärksammar vi ett behov av vidare forskning av hur multimodala framställningar kan gynna elevers skrift- och verbalspråkliga utveckling. Detta kräver att lärare besitter hög kompetens för att kunna konstruera och bedöma multimodala uppgifter av god kvalitet.