I takt med ökande informationsströmmar via internet och sociala medier sprids också budskap om miljön och dess bräckliga hälsotillstånd. Detta kan påverka flertalet branscher och företag genom att deras kunder blir mer miljömedvetna och måna om miljön. Det skapar ett behov av att kommunicera företags miljötänk externt, inte bara via text utan även via den visuella identiteten. Denna studie görs på uppdrag av fjärrvärmeavdelningen på Mjölby-Svartådalen Energi AB. Studiens syfte är att undersöka hur detta företag med hjälp av bildelement kan kommunicera hållbar utveckling på den svenska marknaden. Undersökningens datainsamling har genomförts med en blandad metod i form av granskning av kvalitativa audiovisuella material, samt en kvantitativ enkätundersökning. De audiovisuella material som granskades var tre fotografier från fyra olika företag i olika branscher. Bildelement som identifierades i dessa fotografier testades sedan i olika varianter i studiens enkät. Studien visar på att bildelementen bildutsnitt, lager/bilddjup, perspektiv, symmetri, färg, skärpedjup och riktning är vanligt förekommande i kontexten hållbar utveckling. Det har också visat sig att företag i olika branscher som arbetar med hållbar utveckling ofta använder liknande varianter av studiens preciserade bildelement. Dessa varianter kan således tolkas som allmänt vedertagna bland företag vars avsikt är att kommunicera hållbar utveckling. Resultatet från både undersökning av audiovisuella material samt enkät pekar i de flesta fall på ett samband i användandet av bildelement i kontexten hållbar utveckling. Det pekar på att det bildutsnitt som föredras är etableringsbild. Bilddjupet önskas vara långt och färgen grönt förekommer ofta i sammanhang kring hållbar utveckling och förknippas därför med detsamma. Ytterligare färger som förknippas med detta är kombinationen av de två färgerna limegrönt och rosa, men även blått förekommer. Ett långt skärpedjup föredras liksom en riktning pekandes någonstans mellan vertikalt rakt uppåt och horisontellt åt höger.

I två multimodala läromedel för svenska i grundskolans tidigare år har resultatet av studien visat på en tydlig interaktion mellan textelementen bild och skrift. Studien är baserad på en sociosemiotisk teori och frågeställningarna; hur skrift och bild integrerar med varandra och hur skiljer sig/liknar de två läromedlen varandra. Studien har nått sitt syfte med hjälp av olika verktyg som i sig har gett en förståelse för hur bild och skrift, även kallad textelement, kan skapa en samhörighet. Verktygen som används i undersökningen av de två utvalda läromedel är; inramning, överlappning, visuellt rim, dekorativ och avstånd/närhet. I studien används även begreppen förankringsrelation och avbytesrelation, dessa används för att tydliggöra hur bild och skrift kan förhålla sig till varandra och på vilka sätt de skapar en samhörighet. Bild och skrift kan visa på samma information, de kan komplettera varandra och de kan även visa olika information. Genom att få en förståelse för hur bild- och skriftelement samspelar eller inte samspelar med varandra kan detta bidra med ytterligare perspektiv när läromedel ska väljas ut. Många av dagens läromedel är multimodala, vilket innebär att det är viktigt för människor att kunna läsa olika texter. Det är av betydelse att kunna läsa en skrift men det är minst lika viktigt att idag även kunna läsa en bild och en skrift tillsammans.