No description available.

I’m looking for letters. It’s a little like learning how to read, suddenly there are signs to decipher everywhere. In the asphalt, in the trees, in the fences, in the paving stones. I gather what I find along the road. Everything is or can become a letter. mellanaochb.com

Grafisk design och illustration är en viktig del av grundskoleundervisningen, utan att en kanske tänker på det. Skolbarn är omgivna av bokstäver, typsnitt, färger, foton, illustrationer och får ofta arbeta med att komponera bild och text. Digitaliseringen i grundskolan har till största del gått ut på att ge varje skolbarn tillgång till en egen dator eller läsplatta. Men det är otydligt hur och med vilka program och appar som teknologin faktiskt ska användas. Lärare får på egen hand leta efter digitala läromedel som kan passa undervisningen. Detta leder till att de digitala läromedel och verktyg som används i grundskolor ofta kan vara på engelska, innehålla reklam, eller vara utvecklade för andra syften än undervisning. Typopa är en presentationsapp för läsplattor som skapats med just grundskolan i åtanke. Med appen ska skolbarn och lärare i grundskolan enkelt kunna samla ihop och komponera bild och text till presentationer som sedan kan projiceras på vägg eller skriva ut. Appens metodik och gränssnitt utgår ifrån grafisk design och typografi, men utan att använda sig av strikta regler eller avancerade termer.

<p>We studied the initial process of reading, with a focus on typography, whether it is</p><p>possible to increase childrens lust to read in the age six to seven years old, by</p><p>adjusting the typography and graphic design.</p><p> </p><p>We conduct this study through qualitative and quantitative studies, mainly</p><p>interviews with a main focus on children in this particular age were used. In addition</p><p>to the interviews a questioniare were sent out to a selection of students. The study</p><p>also contained an interview with a pedagogue as well as studies of the current and</p><p>existing textbooks and teaching aids that is used on the school we are looking into.</p><p>During the study we consulted educated pedagogues to get an understanding of the</p><p>children and their learning and to be able to approach them in a suitable way.</p><p>The theories we have been using were mainly from a typographic point of view.</p><p>Other areas we explored were theories about reading processes. This study showed</p><p>that every child needs a method that is suitable for them and that the material</p><p>provided today is typographically inconsistent. The childrens and teachers needs and</p><p>wishes in typography did not correspond with the current teaching aids design.</p><p> </p><p>From this study the followning points were made about how to design a textbook for</p><p>children in the first grade:</p><p>• The typeface should be a sans serif.</p><p>• The point size should be bigger than 12 points.</p><p>• Text should be aligned to the left.</p><p>• Sentences should be short without becoming abstract.</p><p>• To maintain focus on the text the layout should be simple and unbarked.</p><p>• The format should be designed after the pourpose of the publication, for</p><p>example when it is a complement to the textbook, the format should be of such</p><p>character that it is easy for the children to bring home.</p><p>• There should be a typographical consistency through all of the materials</p><p>provided to the children.</p>

Abstract (SE) Denna uppsats är den slutliga delen på Medieproducentprogrammet vid Umeå Universitet, inklusive ett påbyggnadsår. Det vill säga att uppsatsen är en kandidatuppsat, även kallad C-uppsats. Syftet med denna var att fördjupa kunskaper och bredda kompetens inom grafisk design, framförallt för tryck och målet var att finna svar på frågeställningar som funnits under utbildningens gång. Framförallt att finna svar på frågan ”vilken betydelse har typografin i analogt format?”. Ett annat mål var även att testa tesen ”det är jobbigare/svårare att läsa text skriven i annan färg än svart på vit/ljus bakgrund”. Den riktar sig till dig som är av olika anledningar intresserad av typografi och dess betydelse, framförallt i tryck. Uppsatsen berör typografins historia, uppbyggnad och basregler. Uppsatsen presenterar även en genomförd undersökning om betydelsen i tryckt format, dock inte en statistisk undersökning, utan en mer empirisk undersökning som fångar upp ett gäng åsikter och värderingar om användandet av typografi. Resultatet av undersökningen presenteras med texter och tabeller och visar på motsättning av vad litteraturen skriver. Undersökningen visar på att människor föredrar att läsa text skriven i sans-seriffer i analogt format, samt att det inte är jobbigare/svårare att läsa text skriven i annan färg än svart på vit/ljus bakgrund. Resutatet av sidoprojektet visas med texter och bilder för att du som läsare ska få en överblick om utseendet och hur resultatet från undersökningen samt teorin implicerats – att man i resultatet valt att skriva med sans-seriffer och utgå från teorins basregler för vad man ska ha i åtanke vid utformning av trycksaker. Uppsatsen har sneglat på vetenskapliga artiklar. Detta kan man läsa om framförallt under diskussionsavsnittet. Där finner man även förslag till fortsatta studier och forskning inom området typografi, samt tankar kring arbetet i sin helhet. / Abstract (EN) This paper is the final part of the Media Producer Program at Umeå University, including a supplementary year. This essay is a Bachelor thesis in media technology. The purpose of this was to deepen my knowledge and extend my skills in graphic design, especially for printing. The goal was to find an answer to the question "what is the significance of typography in the analog format?". Another purpose was to test the hypothesis "it is harder to read text written in a different color than black on a white/light background". This thesis are for those who are interested in typography and its importance. The thesis also refer to the history about typography, the structure and basic rules. It also presents a survey of its significance in the analog format. Not a statistical survey, but an empirical study that captures a bunch of opinions and values ​​about the use of typography. The results of the survey are presented with texts and tables, and it shows a disagreement to what the literature says. The result shows that people read text written with sans-serifs rather than text written with serifs. It also shows that people doesn’t thinks it’s harder to read text written with other colors than black on light backgrounds.   The result of the side project appears with texts and pictures, so you  can get an overview about the layout and how the results of the study, and the theory, are implicated. In the essay I have also looked at scientific articles. You can read about that in the discussion section, where you also find suggestions to further studies and research in typography, as well as thoughts on the work in its entirety.

Det finns inte mycket forskning på ämnet förtexter, speciellt inte i film som utspelar sig i framtiden. Uppsatsens syfte är att undersöka förtextens form och funktion utifrån en semiotisk analys som använder sig av de begrepp semiotiken medför i tolkandet av tecken. De två frågeställningar i arbetet är “I tolkandet av förtexten utifrån semiotisk analys, vilka val och budskap går att finna i förtextens form?” och “Vilka funktioner fyller de utvalda förtexterna för filmernas narrativ?”   I urvalet av filmerna utgick jag från filmer som utspelas i framtiden, detta för att möjliggöra ett eventuellt eget och nytt uttryck för den tid då filmerna utspelar sig. Filmerna är Alien (Ridley Scott, 1979), Brazil (Terry Gilliam, 1985) och The Matrix (Lana och Lilly Wachowski, 1999). Dessa filmer utgår också från tre decennier. Mitt material för att göra analyserna utgick från hermeneutisk metod tillsammans med semiotisk analys. För att kunna tolka de tecken och begrepp som semiotiken medför utgick jag ifrån bl.a. texter av Gripsruds och Bignell. Detta förenat med historia och förhållningssätt till titeldesign, samt information om filmerna och deras produktioner. Uppsatsen resultat framställer att förtexternas form följer filmens funktioner i alla tre filmerna. Analyserna tydliggör att de val som gjorts i skapande ofta går att härleda direkt till filmens narrativ eller konceptuella idéer om varför titelsekvensen uppfattas som den gör utifrån de semiotiska begreppen. Samtidigt visar resultatet att förtextens design skulle vara ett tydligt sätt för att utöka filmens värld ytterligare och skapa ett sammanhängande uttryck till filmernas paketering och marknadsföring.

We studied the initial process of reading, with a focus on typography, whether it is possible to increase childrens lust to read in the age six to seven years old, by adjusting the typography and graphic design.   We conduct this study through qualitative and quantitative studies, mainly interviews with a main focus on children in this particular age were used. In addition to the interviews a questioniare were sent out to a selection of students. The study also contained an interview with a pedagogue as well as studies of the current and existing textbooks and teaching aids that is used on the school we are looking into. During the study we consulted educated pedagogues to get an understanding of the children and their learning and to be able to approach them in a suitable way. The theories we have been using were mainly from a typographic point of view. Other areas we explored were theories about reading processes. This study showed that every child needs a method that is suitable for them and that the material provided today is typographically inconsistent. The childrens and teachers needs and wishes in typography did not correspond with the current teaching aids design.   From this study the followning points were made about how to design a textbook for children in the first grade: • The typeface should be a sans serif. • The point size should be bigger than 12 points. • Text should be aligned to the left. • Sentences should be short without becoming abstract. • To maintain focus on the text the layout should be simple and unbarked. • The format should be designed after the pourpose of the publication, for example when it is a complement to the textbook, the format should be of such character that it is easy for the children to bring home. • There should be a typographical consistency through all of the materials provided to the children.

Detta examensarbete innefattar både en fördjupning och en praktisk del inom ämnet grafisk profilering och visuellt identitetsskapande. Den praktiska delen av examensarbetet har utförts parallellt med reklambyrån Cabesa Communication Sweden AB, Stockholm. Fördjupningsdelen behandlar områden som branding, företagsidentitet och grafisk profil. För att skapa ett starkt varumärke på en marknad krävs välplanerade, strategiska och originella reklamkampanjer samt en stark och enhetlig visuell identitet. Med hjälp av fördjupningen så har en kunskapsgrund lagts inom ämnet grafisk profilering och det praktiska arbetet har förenklats mycket.Den praktiska delen innehåller framtagning av en grafisk profil med tillhörande manual till House of Sweden, Sveriges nya ambassad, Event Center och lägenhetsbyggnad i Washington D.C., USA. Genom en kvalitativ och enhetlig grafisk profil ska House of Sweden kunna bli ett starkt och välkänt varumärke. Den grafiska profilen bygger på ett antal huvuddelar; logotyp, typsnitt, färger och bildspråk. Utifrån dessa delar har bland annat korrespondensprogram, annonser och profilartiklar tagits fram, allt sammanställt i en omfattandegrafisk manual.

Punctuation is an indispensable element in formal and literary texts as well as everyday writing. Studying punctuation is therefore necessary in order to understand written language. Still, it does not fit easily into descriptions of language as an abstract, given system, composed of lexicon and grammar. Within the framework of Bakhtinian dialogism, however, linguists have started to study languaging as an interactive, situated process, meaningful in concrete, embodied utterances. While many such studies have focused on spoken language, this PhD dissertation is an attempt to study written language from a dialogical perspective. The aim of the study is to explore the functions of punctuation and to integrate the analysis of punctuation into a broader theoretical under­standing of written language. This is achieved through qualitative analyses of three contemporary Swedish novels: DIVA by Monika Fagerholm (1998), Förvandling by Eva Adolfsson (2005) and Fadevår, tack för ljuset! by Fredrik Ekelund (2010). In order to discover the rich meaning of specific instances, linguistic details are studied in relation to different aspects of context: the local co-text of the sentence, paragraph, chapter and novel as a whole, relevant intertextual contexts, and, to some extent, contemporary literary movements and technological developments, etc. In all of the three novels, punctuation is an integrated element of style and characterization, and important thematic aspects of each novel are visible at the level of punctuation. General patterns are also to be seen, the most important of which concern, firstly, how punctuation divides the units of written language, and regulates the relationship between these units, and secondly, how shifts in voice and tone are constructed in the novels with the help of punctuation. Furthermore, punctuation can create visually iconic references. The results have many implications for further research. Punctuation is a necessary and integrated part of written meaning-making and should not be overlooked in text analyses. Moreover, punctuation plays a crucial role in the construction of aspects like viewpoint and discourse presentation, which can no longer be ignored. On the spatial surface of text, writers and readers create complex interplays of voices.

Borlänge Bandy är en sportförening med säte i Borlänge. Målet med detta arbete var att utreda hur Borlänge Bandy uppfattas av sin målgrupp idag, och utifrån detta skapa en ny grafisk profil som gör att Borlänge Bandy bättre uppfattas som enhetligt av målgruppen, det vill säga bandyspelare på Borlänge Bandy, anställda och styrelseledamöter på Borlänge Bandy och nya potentiella medlemmar. Dessutom skapades en förnyad logotyp i enighet med åsikterna som kom fram i enkätundersökningarna som utfördes.   Genom flera enkätundersökningar gavs bakgrundsinformation om hur Borlänge Bandy uppfattas av sin målgrupp. Svaren från enkätundersökningarna låg sedan till grund för en förnyelse av Borlänge Bandys logotyp då det framkommit att en majoritet av Borlänge Bandys målgrupp ansåg att den behövde förändras. Genom diskussion med en fokusgrupp diskuterades förslag på en förnyad logotyp och utifrån deras kritik skapades en slutgiltigt förnyad logotyp. I fokusgruppen diskuterades även vilka typsnitt som passar att bli Borlänge Bandys nya hustypsnitt. Alla resultat som togs fram jämfördes och kontrollerades med hjälp av teorin som framtagits. En utvärderande fokusgrupp kontrollerade sedan att det önskade resultatet uppnåtts genom att jämföra Borlänge Bandys tidigare visuella utseende med den nya grafiska profilen som skapats.     Resultatet blev en ny grafisk profil med tillhörande grafisk manual till Borlänge Bandy innehållandes information om typografi, färger, logotyp, bildspråk, korrespondensmaterial, företagsprodukter och grafiska element. Om det grafiska materialet hanteras konsekvent skapas igenkänning. Slutsatserna blev att den nya grafiska profilen uppfattas som enhetlig och harmonisk enligt den utvärderande fokusgruppen bestående av Borlänge Bandys målgrupp. / Borlänge Bandy is a sports association based in Borlänge. Before this work took place they had no visual identity. To help Borlänge Bandy create better perception, a visual identity was created. The goal was to create a visual identity supported by the target group’s views. To investigate the target group's opinions on Borlänge Bandy’s visual appearance several surveys was conducted. These formed the basis for a renewal of Borlänge Bandy’s logotype. Material to the visual identity was analyzed in a focus group. This then led to an updated version of the logotype along with graphic material. An evaluative focus group then checked that the goal had been achieved. The result was a new visual identity with associated graphic identity manual to Borlänge Bandy that contains information about typography, colors, logotype, visual identity imagery, correspondence materials, business products and graphic elements. If the graphic material is handled with consistency it will create recognition. The conclusions were that the new visual identity is perceived as unified, harmonious, and related throughout the manual.