<p>Sammanfattning</p><p>På uppdrag av förlaget Adastra läromedel AB har jag gjort om en övningsbok i</p><p>svenska. Den är utformad med nya bilder och layout efter målgruppens (åk 5)</p><p>önskemål och efterfrågningar. Dessa har tagits reda på med hjälp av utprovningar</p><p>i form av fokusgrupper och intervjuer. Rapporten innehåller även två lärares syn</p><p>på bilden i läromedel, och slutligen en presentation av materialet jag utformat.</p>

<p>I den här rapporten återfinns resultatet av ett examensarbete inom ämnet informationsdesign. Arbetet har bestått utav att ta fram ett förslag till en grafisk profil åt en djurbutik, Djuraffär’n på stan i Västerås AB. Arbetet utgör med andra ord en slags utgångspunkt för framtida profilering för fortsatt arbete med att skapa en komplett grafisk profil. Förhoppningen har varit att tillgodose ägarnas önskan att förtydliga sitt interna och externa material. Syftet med arbetet har varit att skapa en grafisk manual med enhetliga riktlinjer utifrån en föreslagen grafisk profil. I arbetet har vi utgått från följande fråga:</p><p><em><p>Hur skapar vi ett förslag till en grafisk profil och vilka riktlinjer och grafiska element kan skapa en helhet åt Djuraffär’n?</p><p>Utifrån våra kunskaper inom informationsdesign och andra kringliggande områden har vi utformat ett förslag till en grafisk manual som innehåller grafiska komponenter och stilmallar för olika slags publiceringsmedium. Den grafiska manualen innehåller information och riktlinjen och kan, om butiken nappar på vårt förslag, fungera som en slags guide för Djuraffär’n i deras strävan att nå enhetlighet och identifikation. Målet är att den grafiska profilen har en stor effekt på ett mer uttryckligt och närvarande informationsflöde mellan Djuraffär’n och målgruppen; sändarna och mottagarna.</p><p>Rapporten redogör för hur examensarbetet genomförts och hur vi, utifrån vår teoretiska grund, nått resultat. Arbetet har bestått av undersökningar, utprovningar och grafisk produktion. Vi redogör följaktligen för metodval, utprovningsresultat och inspirationsformer.</p></em></p>

Sammanfattning På uppdrag av förlaget Adastra läromedel AB har jag gjort om en övningsbok i svenska. Den är utformad med nya bilder och layout efter målgruppens (åk 5) önskemål och efterfrågningar. Dessa har tagits reda på med hjälp av utprovningar i form av fokusgrupper och intervjuer. Rapporten innehåller även två lärares syn på bilden i läromedel, och slutligen en presentation av materialet jag utformat.

I den här rapporten återfinns resultatet av ett examensarbete inom ämnet informationsdesign. Arbetet har bestått utav att ta fram ett förslag till en grafisk profil åt en djurbutik, Djuraffär’n på stan i Västerås AB. Arbetet utgör med andra ord en slags utgångspunkt för framtida profilering för fortsatt arbete med att skapa en komplett grafisk profil. Förhoppningen har varit att tillgodose ägarnas önskan att förtydliga sitt interna och externa material. Syftet med arbetet har varit att skapa en grafisk manual med enhetliga riktlinjer utifrån en föreslagen grafisk profil. I arbetet har vi utgått från följande fråga: Hur skapar vi ett förslag till en grafisk profil och vilka riktlinjer och grafiska element kan skapa en helhet åt Djuraffär’n? Utifrån våra kunskaper inom informationsdesign och andra kringliggande områden har vi utformat ett förslag till en grafisk manual som innehåller grafiska komponenter och stilmallar för olika slags publiceringsmedium. Den grafiska manualen innehåller information och riktlinjen och kan, om butiken nappar på vårt förslag, fungera som en slags guide för Djuraffär’n i deras strävan att nå enhetlighet och identifikation. Målet är att den grafiska profilen har en stor effekt på ett mer uttryckligt och närvarande informationsflöde mellan Djuraffär’n och målgruppen; sändarna och mottagarna. Rapporten redogör för hur examensarbetet genomförts och hur vi, utifrån vår teoretiska grund, nått resultat. Arbetet har bestått av undersökningar, utprovningar och grafisk produktion. Vi redogör följaktligen för metodval, utprovningsresultat och inspirationsformer.

Eskilskällan är ett samarbete mellan Arkiv, Bibliotek och Museer i Eskilstuna och namnet på deras gemensamma mötesplats. Eskilskällan informerar om sin verksam­het i bland annat fyra skyltfönster på Drottninggatan i Eskilstuna. Dagens texter är långa, relativt opersonliga och innehåller mycket information. Texterna är inte heller anpassade för sin kontext. Syftet med mitt examensarbete var att hitta kärnan i Eskilskällans verksamhet och använda den i utformningen av texter som är övertygande och lockande, och som får läsaren att besöka Eskilskällans forskarrum. Målet var att texterna med sin retorik och stil, kombinerat med den grafiska utformningen, skulle tränga igenom olika typer av brus så att de uppmärksammas och fyller sitt syfte. Mina texter är förslag på hur man skulle kunna åstadkomma detta. I mitt arbete har jag bland annat studerat reklam och varumärken, och deras koppling till retoriken. Jag har också noterat skillnaden mellan kommersiella och offentliga budskap. Slutligen har jag tittat på människans perception och vår bristande förmåga att uppmärksamma stimuli som visar sig i periferin av vårt synfält: ett faktum som gör det än viktigare att anpassa texters innehåll såväl som deras typografi och grafiska ut­formning till den kontext de placeras i.

Att skapa en grafisk profil kanske låter enkelt, men det är mycket svårare än vad man kan tro. Vad innehåller en grafisk profil? Hur börjar man? Vad ska man tänka på? Det finns många frågetecken när man ska skapa en grafisk profil, det är mycket man ska tänka på som man lätt kan glömma bort eller kanske inte ens vet om. Projektet är upplagt i två delar, en teoretisk del samt en praktisk del. Den teoretiska delen har vi samlat på en massa information som har utvärderats och sedan använts som grund för den praktiska delen. Den praktiska delen har lett till ett ramverk som kan användas för skapande av grafiska profiler oavsett tidigare erfarenheter.

The purpose of this work was to determine how important a word’s setting was for the readability of typography in motion. Facts regarding how reading works and the importance of the words formation for the readability were used to form a computer test. This test was performed by 15 test persons and the results were analyzed. The results show that the serif was easier to read than the sanserif. The words of the serif which were easiest to read were the words with positive tracking and the words with capital letters. Also for the sanserif, these words were the easiest to read.

Projektet Elda är ett undersökande arbete om det digitala verktyget och vilka kvalitets- aspekt det påverkar. Datorn som ett kreativt hjälpmedel inom formgivning är i dag ett självklart verktyg i designprocessen, men vad händer egentligen med designers personliga avtryck när formen blir digital? Undersökningsmetoden i detta subjektiva projekt är em- pirisk och består av designprocessen bakom typsnittet Elda, under hela projektets gång reflekterar jag tankar, form och litteratur mot varandra. Diskussionen består av min syn på den digitala grafiska produkten, yrkets egenvärde och mänsklig kommunikation.

Det här arbetet undersöker hur användare tolkar och tar in information från texter och illustrationer. Relationen mellan dessa två medium nämns i andra studier utan att vidröra ämnet kring hur relationen fungerar. Därför är det denna studies avsikt att undersöka relationen mellan infografiken och texten utifrån en användares perspektiv. Tillämpningen av detta görs med hjälp utav framtagningen av två olika designförslag som sätter mer fokus på ett av de två mediumen. Designprocessen för designförslaget inleddes med en litteraturstudie för att hitta forskningsartiklar och böcker om relaterade ämnen och teorier som kunde användas i undersökningen. Därefter användes en deep space analys i designprocessen för att undersöka vilka principer, teorier och egna kunskaper som skapar det bästa resultatet för de två designförslagen. Designförslagen utvärderas sedan genom att sex intervjuer utförs med användare. Förslagen testas genom att användarna får använda sig utav dem för att använda sig utav en skrivmaskin, ett föremål som är bekant men metoden av användning är mindre känt. Intervjun undersöker bl.a. hur användarna tolkar grafiken och texten samt deras tankar och åsikter om de två designerna. Analysen visar att användare gärna såg en kombination av text och bild och ingen vill riktigt se något utan någon text alls även om det skulle fungera. De vill också ha en väldigt tydlig riktning i följd ordern. Den här studiens syfte har delvis uppnåtts, men intervjuerna gör det tydligt att mer arbete med designen skulle kunna ge fler användbara resultat.

Denna studie ämnar undersöka om det finns någon skillnad i hur snabbt en text läses av en datorvan student på en datorskärm beroende på om texten är satt med en antikva eller en sanserif. Med hjälp av ett bekvämlighetsurval, bestående av 28 datorvana studenter från Linköpings Universitet Campus Norrköping, utfördes ett laboratorieexperiment där läshastigheten mättes. Två olika texter från Svenska högskoleprovet 2013 användes i experimentet. Texterna hade närliggande LIX-värden (läsbarhetsindex) och ansågs därför vara lika avancerade. Resultatet visar att det inte finns någon signifikant skillnad i läshastighet mellan en text satt i en antikva respektive sanserif. Detta resultat skall endast ses som en indikation för hur teckensnitt kan användas på skärm samt ligga till grund för vidare forskning inom området.