Detta examensarbete behandlar ämnet bokformgivning. Uppdraget bestod i att jag fick ett manus som skulle formges till en bok. Rapporten beskriver arbetets gång med metoder och principer inom informationsdesign och typografi. Uppgiften var korrläsning och viss redigering av text, val av format, typsnitt och storlekar, layout, brytning av texten, formgivning av omslag och omslagstext. Titeln på boken är Minsta möjliga friskvård och är riktad till chefer, friskvårdare och anställda. Den handlar om hur företagen kan stödja de anställda som inte är så intresserade av friskvård, de som inte orkar träna eller inte har lust att röra på sig. Utmaningen ligger i att göra en bok som upplevs så lättillgänglig och positiv som möjligt, så att även den som inte är så intresserad av friskvård orkar läsa den. Det är många element som ska tas hänsyn till när det gäller harmonin på en boksida. I och med arbetet har jag identifierat och beaktat några av de viktigaste faktorerna, bland annat format, satsyta, typsnitt, radlängd, radavstånd, ordmellanrum, tillriktnig, styckeindelning och horungar. Det finns mycket litteratur inom området typografi, många regler och rekommendationer som grundar sig på hur ögat tar in informationen och tolkar den. Reglerna är bra att utgå ifrån, men att följa reglerna är ingen garanti för god typografi.

Studien omfattar ämnet motion graphics (rörlig grafik) och hur det kan förmedla en skriven text. En textbaserad rörlig grafik togs fram för att undersöka om rörelserna gjorde textinnehållet lättare att minnas och förstå jämfört med att läsa texten statiskt. Skillnader men också likheter gällande korttidsminne och läsupplevelse undersöktes genom två testgrupper. Studien visar på att läsarna mindes bättre med motion graphics, att motion graphics i vissa fall kan förmedla en mer positiv och specifik känsloupplevelse. Det framkom också att genom motion graphics så kan läsares fokus flyttas till det visuella uttrycket istället för textens innehåll. Resultatet visade även på risken att motion graphics i vissa fall kan göra det svårare för läsaren att minnas textordningen. Det gick inte att helt säkert fastställa om skillnaderna i studien berodde på att rörelserna i sig förstärkte budskapet eller en annan orsak såsom läshastighet alternativt en kombination av flera bidragande faktorer.

I denna studie undersöks formgivares arbetsprocess vid design av bokomslag för klassiska litterära verk. Frågeställningarna behandlar följande områden; information och riktlinjer från bokförlaget för formgivaren att förhålla sig till, formgivarens idé- och inspirationsprocess, formgivarens olika faser i arbetsprocessen, formgivarens beslut angående bokomslagets visuella element samt betydelsen av originalomslag och tidsepok då det klassiska litterära verket gavs ut. Den teoretiska bakgrunden redovisar bokomslagets syfte och funktion, kategorisering av bokomslag, färglära, bilder och semiotik, typografi, designstrategier, designarbete samt kreativitet och idéskapande. Formgivarens arbetsprocess undersöks genom en kvalitativ metod där åtta formgivare intervjuas. Undersökningen visar att arbetsprocessen består av tre delar. I den första delen av arbetsprocessen gör formgivarna research om bokens innehåll, författare samt i många fall tidsepok då verket gavs ut. I den andra delen sker formgivningen i en designprocess där beslut tas kring bild, färg och typografi. Bild- och färgval är ofta baserade på bokens innehåll och bildvalet kan även ske utifrån tidsepoken då det klassiska verket gavs ut. Originalomslaget har för många formgivare ingen betydelse för återutgivningen. I val av typografin kan känslan för tidsepoken ges, bokens innehåll speglas eller så önskar formgivaren använda typografi som använder nya uttryckssätt samt väcker uppmärksamhet. I den sista delen presenteras formgivningen för bokförlag.

Studien syftar till att, genom forskning genom design, undersöka hur en del av ett varumärke, i form av en logotyp, kan formges för ett livsstilsföretag på den svenska marknaden. Få studier har tidigare utförts inom ämnet varumärken för livsstilsföretag, vilket är anledningen till att tidigare forskning om varumärkesidentitet och generell utformning av logotyper användes. Tidigare studier visade att ett företag, och mer specifikt ett livsstilsföretag bör låta varumärket bli en personlighet som ska genomsyra all kommunikation. Personligheten kan baseras på värdeord och ska vara något som konsumenten vill förknippa sig och identifiera sig med. Studierna visade också att typografi, färg och form kan vara avgörande vid formgivning av en logotyp för ett livsstilsföretag. Syftet besvaras genom en värdering av designförslag som skedde med den aktuella målgruppen. Värderingen baserades på kvantitativa formulär som besvarades av 47 nuvarande konsumenter. Designförslagen värderades utifrån hur väl de stämmer överens med framtagna värdeord samt generell uppfattning kring estetik. Studien visade att en viss logotyp uppfyller samtliga värdeord, men att en annan favoriserades av en stor del av respondenterna. Vidare diskuterades det huruvida den breda målgruppen har överensstämmande preferenser som företaget.

Det finns många böcker som står i affärers bokhyllor. En läsares första möte med dessa böcker sker ofta med hjälp av bokens omslag. Därför blir bokomslaget viktigt för hur boken uppfattas och för bokens framtid. Precis som det finns olika böcker finns det olika omslag till dem och olika sätt att ta fram dessa omslag på. Syftet med denna studie är att undersöka hur de olika kommunikationsmedlen fotografi, illustration och typografi påverkar bokomslagens budskap och hur, samt när de bör användas för att attrahera köpare. Intervjuer med formgivare av bokomslag och personer i förlagsbranschen har bidragit med data som analyserats. I denna studie visar det sig att valet av fotografi, illustration eller typografi som kommunikationsmedel på bokomslag inte är av största betydelse, utan det är själva utformningen och användandet av de olika typerna som är avgörande för de budskap boken kommunicerar. Det visar sig även, trots detta, att de olika omslagstyperna lämpar sig mer eller mindre bra till olika böcker.

Studien syftar till att undersöka om det finns ett typografiskt klassificeringssystem som skulle kunna fungera som standard att lära ut i svensk designutbildning. Med hjälp av åsikter från aktiva inom typografi- och undervisningsbranschen värderas de mest kända systemen för att det mest lämpliga att använda som standard i svensk designutbildning därefter utses. Detta resulterade i en lätt reviderad version av det befintliga klassificeringssystemet ”Vox AtypI”. Vidare har en del av ett utbildningsmaterial tagits fram för att ge ämnet en given plats i designutbildningen, och för att det framtagna klassificeringssystemet ska kunna läras ut på ett effektivt sätt. Med tidigare forskning och gjord pilotstudie som stöd resulterade studien i en kortlek med tillhörande häfte där regler för tre typer av spel presenteras; materialet är dock utformat för att öppna upp för egna regler och spel. Faktorer som bildminne och relationella visualiseringar visade sig vara avgörande för inlärningens effektivitet, och talet som högst väsentligt för att kunskapen ska fastna.

Mycket av den forskning som finns om typografi är gjord för nästan hundra år sen. Sen dess har mycket facklitteratur presenterats i ämnet. I dagens medielandskap är det många tidskrifter som behöver förändring för att hålla sig aktuella. Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad det finns för typografiska kriterier vid redaktionell redesign i den svenska tidskriftsbranschen. Syftet uppnåddes genom jämförelse av insamlad data från intervjuer, empiri från facklitteratur och teorier från forskning. Fem semistrukturerade telefonintervjuer genomfördes med representanter från branschen. Analysen ledde till olika slutsatser med olika mycket stöd från forskning och facklitteratur. Språkstöd och valmöjligheter för typsnitt blev generaliserbara kriterier då behovet för olika fonter beskrivs som viktigt av alla parter. Teckengrad ska inte generaliseras såsom facklitteraturen visar, då det ansågs som något relativt inom både forskning och bransch. Negativ text och radlängd visade sig vara typografiska aspekter som branschen valde att inte ta hänsyn till trots tydliga regler i forskning och facklitteratur. Vid val av typografi förhöll sig branschen ofta mer till känsla och ett typsnitts karaktär än till krav på funktionalitet. Författarna kom också fram till att forskning och facklitteratur menar att redesign bör prioriteras, men att detta inte alltid genomfördes då kundens önskemål i slutändan var det som avgjorde vad som skulle göras.

Denna studie kommer närmare undersöka typografins och bildernas roll i förhållande till läsarens beteende i läsprocessen. Hur står magasintypografiska konventioner i relation till hur människor faktiskt läser en artikel i CAP&Design? I en visuell analys beskriver jag artikelns typografi utifrån några handböckers typografiska principer. Vidare beskrivs bilderna utifrån deras innehåll och bakgrund, placering och storlek samt funktion och koppling til texten. Jag gör en observation av läsning med kompletterande intervjuer för att ta reda på hur personer skapar läsvägar i artikeln. Detta tolkas och analyseras i jämförelse med min visuella analys och teorier kring styrd läsning och dynamisk läsning med individuella variationer. Resultatet visar att både bilderna och typografins utformning påverkar formandet av läsvägar. Läsprocessen är individuell och dynamisk där syftet med läsningen, personliga strategier, erfarenhet, bakgrund och miljö spelar in.

This work study how certain aspects of typography affects the usability and user experience (UX) of a fitness app. “PR” in the title refers to achieving a personal record in sports and fitness. Typography is a relatively unexplored subject within fitness apps even though it plays a major role in how users perceive the UX and usability. One highly recommended way to create and design for good UX is the implementation of gamification, meaning that features and elements originated from the gaming industry are woven into a non-gaming context to inspire and motivate users to work hard to achieve a set goal. In fitness apps, users likely come across gamification in features such as badges, achievements, and leaderboards. To study this matter, a hi-fi prototype was developed in InVision Studio and three different typefaces, one serif font, one sans-serif font, and one display font, were used in various contexts throughout the prototype. Two interviews and a usability test were conducted five times on five different study participants. The result shows that different aspects of typography indeed do have a big impact on UX and usability. The display font is a great choice to encourage users, and the sans-serif font is appreciated for body text. One unexpected finding is that according to the users, the s

Syftet med examensarbetet var att slutresultatet skulle utmynna i en lärobok. Boken heter Bokstavens historia och grundläggande typografi och är tänkt i första hand för gymnasieelever som har en inriktning mot n´medie-ämnenoch speciellt de som har grafisk kommunikation. Boken består av två huvudteman. Den första delen behandlar den västerländska bokstavens historia och i den andra tar jag upp grundläggande typografi. För att sammanställa boken så har jag gjortlitteraturstudier för att få mer kunskap om bokstävernas historia och typografi. Boken finns endast tillgänglig i ett pdf-fromat och som InDesign-dokument.