No description available.

Syftet med uppsatsen var att undersöka elevers inställningar till matematik samt deras tillvägagångssätt när de löser matematikuppgifter av olika svårighetsgrad. Undersökningen vi genomfört består av två delar; en enkätundersökning utformad som ett prov och semistrukturerade intervjuer. Resultaten ledde oss till följande slutsatser: motivationen är central för elevernas prestationer i matematik och att problemlösningsorienterad matematikundervisning bör vara kärnan i matematiken då den ger möjligheten till att få en djupare förståelse för matematiken i stort. Denna problemlösning bör vara utan specifika ramar och metoder för att skapa en frimodig och kreativ problemlösare. / The purpose of the essay was to study students´ approaches to mathematics and the ways they go about when they solve mathematical problems of shifting difficulty. Our research consists of two parts; one part enquiries in the form of a mathematics test, and also semi structured interviews. The results led us to the following conclusions: motivation is central to students´ accomplishments in mathematics, and problem solving oriented mathematics education ought to be the key content of mathematics since it provides the opportunity to obtain a deeper and more thorough understanding of mathematics in general. This problem solving process should be without specific frames and methods in order to create a free and creative problem solver.

I kemiundervisning på gymnasiet sker bedömning traditionellt via skriftliga prov. Som varierad undervisning har laborationsrapporter ett inlärningssyfte och är samtidigt bedömningsunderlag. När undervisning behöver anpassas, erbjuds ofta muntliga istället för skriftliga examinationer. Studiens syfte är att undersöka hur likvärdigt muntliga och skriftliga laborationsrapporter i kemi kan bedömas. Kunskapsbedömning görs utifrån SOLO-taxonomi och jämförs mot en kvantifiering av använda nyckelbegrepp, för att avgöra bedömningars likvärdighet. Bedömningar av rapporter jämförs även mot bedömningar av prov för att undersöka samband mellan dessa. Studien visar att muntliga och skriftliga laborationsrapporter kan bedömas likvärdigt. Sambanden mellan elevers laborationsrapporter och provresultat visar att elever som gjort muntliga och skriftliga rapporter i lika stor utsträckning når samma provresultat. Däremot får skriftliga rapporter ofta högre bedömningar än vad motsvarande elever får på prov, vilket inte gäller elever som gjort muntliga rapporter. Studien ger stöd för att använda muntliga laborationsrapporter som anpassning av kemiundervisning.

Bedömning av kvaliteten är en av de viktigaste processerna som en lärare utför varje arbetsdag för att kunna relatera elevernas prestationer mot ett kulturellt och individuellt anpassat betygssystem. Med ambitionen att främja jämställdhet och reliabilitet av bedömningar tillhandahåller Skolverket bedömningskrav och kriterier för att skilja olika grader av kvalitet (Selghed 2011). Dessa kriterier förefaller emellertid ibland otydliga och inte lämpliga för att särskilja mellan kvalitativa nivåer, särskilt på högre nivåer, vilka därför kan uppfattas som delvis överlappande. Som följd finns det mycket utrymme för tolkning av den enskilda läraren när det slutliga bedömningssystemet konstrueras (Schreiber et al., 2012, Selghed 2011). En alternativ bedömningsmetod som är rekommenderad av t.ex. Hattie (2012), är den mindre komplexa SOLO-taxonomin vilken idag används i de högre utbildnings miljöer.För att uppskatta överlappningen mellan resultat som härrör från olika bedömningsmetoder analyserar denna studie kvalitetsnivåer av en skrivuppgift av andraårs-gymnasieelever med hjälp av det läroplanbaserade betygssystemet och SOLO-taxonomin. Med hjälp av principiell komponentanalys (PCA) och korrelationsanalys kunde man dra slutsatsen att de olika bedömningsmetoderna är lämpliga för att skilja högre från lägre komplexitet eller kvalitetsnivåer. Men SOLO-taxonomin kunde inte tydligt skilja de mer sofistikerade skillnaderna mellan högre betygsnivå A och B.Dessutom undersökte denna studie om en noggrant genomförd konstruktivistisk undervisningsdesign oundvikligen resulterar i högkvalitativa skriftliga arbeten. Detta analyserades med hjälp av PCA och korrelationsanalys av relationen mellan deltagarnas kunskapssyn och bedömningsresultatet. Inom detta sammanhang kunde det dras slutsatsen att (I) en mer sofistikerad syn på naturen av kunskap och kunskap och (II) heterogeniteten hos en studentgrupp med avseende på kunskapssynen verkar vara kopplad till högre kvalitativa prestationer. Bevis för en korrelation mellan elevernas individuella kunskapssyn och de valda inlärningsmetoderna diskuteras inom ramen för en generell lämplighet av konstruktivistiska undervisningsmetoder.

Idag bearbetas, hanteras och lagras mer information än någonsin tidigare digitalt via IT. Detta medför ökade krav på IT-säkerhet. Ett vanligt problem inom IT-säkerhet är den mänskliga faktorn. För ett företag är det därför av stor vikt att utbilda sina anställda inom IT-säkerhet. Tidigare forskning visar att gamification (att använda spel-element i system eller applikationer som inte är spel) inom utbildning kan visa på goda resultat inom utbildning om det används på rätt sätt. Denna studie intresserar sig för att undersöka om gamification kan underlätta upplärning av IT-säkerhet jämfört med traditionell upplärning. Studiens fokus är att undersöka hur djup kunskap upplärningen ger via ett gamifierat verktyg kontra ett textdokument som innehåller samma information. Detta undersöks med hjälp av ett kvasiexperiment, där hälften av deltagarna får upplärning via gamification och hälften via text, som följs upp av semistrukturerade intervjuer. / Today, more information is processed, handled and stored digitally via IT than ever before. This, in turn, leads to increased requirements for IT security. A common problem in IT security is the human factor. For a company, it is therefore of great importance to train its employees in IT security. Previous research shows that gamification (using game elements in systems or applications that are not games) in education can yield good results in education if used correctly. The interest of this study is to examine and compare if gamification can facilitate the training of IT security compared to traditional training. The focus of the study is to investigate what depth of knowledge the learning provides using a gamified tool against a text document containing the same information. This is investigated with the help of a quasi-experiment, where half of the participants receive training via gamification and half via text, which is followed up by semi-structured interviews.