Studiens övergripande syfte är att jämföra och analysera elevers uppfattningar av två arbetsätt i matematikundervisningen. Arbetsätten är: enskilt räknande i lärobok och problemlösning i grupp. Detta undersöks med hjälp av intervjuer av tio elever i skolår 5. Elevernas uppfattningar av arbetsätten analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv kompletterat med forskning om elevers uppfattningar av matematik. I resultatet framgå att många av eleverna har en uppfattning om matematik som räkning, göra många tal och att det är viktigt att det blir rätt, vilket överensstämmer med tidigare forskning. Det framgår även av analysen att elverna uppfattar en skillnad i interaktionen med andra i de två arbetsätten, där räkning i läroboken blir väldigt ensamt medan i problemlösning i grupp finns möjlighet till samtal och utbyte av tankar. En majoritet av eleverna i denna studie skulle välja att arbeta i problemlösning i grupp om det fick välja arbetsätt men en majoritet av eleverna uppfattar att de lär sig mest i det enskilda räknandet i läroboken.

Problemlösning beskrivs ofta både som en metod och ett mål inom matematiken. Vi anser, liksom flera forskare, att laborativ problemlösning gynnar yngre elevers utvecklande av problemlösningsförmågan. Vår uppfattning är dock att det råder ett klimat där läroboksundervisningen styr matematikundervisningen på många skolor. I vår studie kommer vi därför att beskriva hur lärare kan arbeta med laborativ problemlösning för att främja elevernas lust och lärande för matematik.  För att undersöka detta har vi samlat in empiri genom att utföra observationer och intervjuer på fyra olika skolor. Studien har utgått ifrån ett variationsteoretiskt perspektiv. Utifrån studiens resultat har vi kommit fram till ett flertal principiella slutsatser. Dels att läraren bör koncentrerar sig på få aspekter av lärandeobjektet för att eleverna lättare ska tillägna sig innehållet. Vår studie redogör även för att undervisning genom laborativ problemlösning inte enbart utvecklar elevernas problemlösningsförmåga, utan även elevernas kommunikations- och resonemangsförmåga. Slutligen redogör vi för att undervisningen genom laborativ problemlösning bidrar till ett ökat intresse för matematik.