Syftet med mitt arbete är att belysa vilka metoder som finns för att eleven ska lära sig multiplikationstabellen, och vikten av utantill kunnande av multiplikationstabellen för eleven. Arbetet tar upp viktiga faktorer som påverkar kunnandet av multiplikationstabellen t.ex. miniräknaren och forskning om minnet. För att kunna uppfylla mitt syfte intervjuade jag tre erfarna pedagoger som uttalar sig om detta. Jag studerade vad pedagogerna anser om utantill kunnande av multiplikationstabellen, vilka metoder de använder för att lära ut tabellerna och vad de anser om miniräknaren som hjälpmedel. Jag har också använt mig av litteratur som handlar om minnet och vad som finns för grund inom forskningen för inlärningen av multiplikationstabellerna. Genom en kvalitativ analys av mitt resultat har jag kommit fram till att utantill kunnande av multiplikationstabellen förenklar och underlättar för eleven. Det ger ett bra verktyg för eleven för en fortsatt utveckling inom matematik.

<p>Syftet med examensarbetet är att fördjupa vår kunskap om och förståelse för formativ bedömning i matematik. Vidare vill vi undersöka om den formativa bedömningen kan förbättra eleverna i klassens kunskapsutveckling i matematik. Vi har gjort en fallstudie i en klass som arbetar formativt för att undersöka hur det kan se ut i praktiken. Underlaget för det samlade materialet består av observation och intervju för att besvara våra två frågeställningar som följer. Hur kan en formativ bedömning se ut i praktiken? Hur kan en koppling mellan lärares och elevers uppfattningar om den pedagogiska verksamheten se ut? Vi har kommit fram till att den formativa bedömningen kan förbättra eleverna i klassens kunskapsutveckling i matematik. I den formativa bedömningen har vi sett vikten av mötet mellan lärare och elev. Att arbeta formativt är tidskrävande.</p>

<p>Syftet med vårt examensarbete är att söka samband mellan lärares inställning och undervisningsmetoder och elevernas inställning till ämnet matematik. Vi använde oss av både kvalitativa och kvantitativa metoder i vår undersökning. Vi genomförde en enkätundersökning bland elever i år tre och år fyra vid två olika skolor samt intervjuade deras lärare.</p><p> </p><p>Resultatet av undersökningen visade att där läraren inte är bekväm i ämnet utan bara använder sig av matematikboken i undervisningen, tycker inte eleverna att matematik är särskilt roligt. Däremot i de klasser där läraren inser vikten av en varierande matematikundervisning och ett varierat arbetssätt, tycker eleverna att matematik är roligt. Detta visar att det är viktigt att variera undervisningen och behålla en pedagogisk professionalism där man förbiser sina egna åsikter för elevernas bästa.</p>

<p>Syftet med arbetet är att undersöka hur olika lärare organiserar matematikundervisningen i åk 4. I fokus är hur olika lärare arbetar utifrån olika skolors olika förutsättningar/ramfaktorer, för att anpassa undervisningen för den enskilda eleven.</p><p>Arbetet inleds med en bakgrund som behandlar mål och riktlinjer för matematikundervisningen, tidigare forskningsresultat kring olika faktorer som påverkar undervisningen samt hur den individanpassas. Därefter följer en kvalitativ undersökning i form av intervjuer, där sex matematiklärare från fem olika skolor berättar hur och varför de organiserar matematikundervisningen på just sitt sätt. Skolorna skiljer sig så att de bl.a. har olika elevantal, personaltillgång och klassammansättningar. I resultatet synliggörs faktorer som påverkar lärarnas olika sätt att organisera matematikundervisningen.</p><p>Det är stora skillnader gällande respektive skolas förutsättningar, vilket starkt påverkar lärarnas val i organiseringen av matematikundervisningen. Skolans storlek och elevantal är två väsentliga faktorer, som påverkar valet av klassammansättning till åldershomogena- alternativt åldersblandade klasser. Resultatet visar samtidigt att matematikundervisningen till stor del är läromedelsstyrd.</p><p> </p>

Abstract By finding out the pupils' choice of strategies for problem solving, we as teachers, can get a better understanding of their way of thinking, and thus also help them develop in their learning of mathematics. In a classroom environment where several different strategies could be found, the pupils' learning is facilitated as they, with the help of classmates, find positive and negative attributes of different kinds of strategies. The pupils are, in other words, each other's resources, rather than competitors. The main point is that the classroom environment, as well as the role of the teacher in the classroom, are both key elements for good mathematics learning. In order to increase the understanding of the pupils' choice of learning strategies, a survey was performed based on two school classes, one third grade and one six grade class at the same school. Both classes received the same mathematical problem to work with, and the strategies observed were analyzed and compared. The results show that the pupils' choice of strategies in the two grades did not differ significantly.

Syftet med vårt examensarbete är att söka samband mellan lärares inställning och undervisningsmetoder och elevernas inställning till ämnet matematik. Vi använde oss av både kvalitativa och kvantitativa metoder i vår undersökning. Vi genomförde en enkätundersökning bland elever i år tre och år fyra vid två olika skolor samt intervjuade deras lärare.   Resultatet av undersökningen visade att där läraren inte är bekväm i ämnet utan bara använder sig av matematikboken i undervisningen, tycker inte eleverna att matematik är särskilt roligt. Däremot i de klasser där läraren inser vikten av en varierande matematikundervisning och ett varierat arbetssätt, tycker eleverna att matematik är roligt. Detta visar att det är viktigt att variera undervisningen och behålla en pedagogisk professionalism där man förbiser sina egna åsikter för elevernas bästa.

Syftet med undersökningen är att kartlägga vilken kompetens en grupp pedagoger har inom matematikområdet och vilken kompetensutveckling de frågar efter, samt att se hur matematikutveckling kan få betydelse för de yngre barnens intresse och lärande av matematik. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med sammanlagt 10 pedagoger i förskola, förskoleklass och skolår 1. I undersökningen framkommer att de pedagoger som fått kompetensutveckling efterfrågar mer, men också att de inte får tillräckligt med tid till att förmedla kunskapen till sina kollegor. Pedagogerna visar stor medvetenhet om sitt uppdrag från läroplanerna och vikten av att lägga en matematisk grund hos barnen. Resultatet visar på en ökad medvetenhet och kunskap hos dem som fått kompetensutveckling inom matematik i de flesta kategorier vi presenterar. Vår tolkning är att detta kan vara en effekt av den kompetensutveckling, det så kallade matematikpilotprojektet och matematiknätverk, som en del pedagoger genomgått i X kommun. Det märks däremot inte någon tydlig skillnad när det gäller att ta tillvara på matematiken i vardagen. Enligt vår undersökning är pedagogerna medvetna om matematiken i vardagen, men inte dess betydelse för att väcka barnens intresse för matematik.

Syftet med examensarbetet är att fördjupa vår kunskap om och förståelse för formativ bedömning i matematik. Vidare vill vi undersöka om den formativa bedömningen kan förbättra eleverna i klassens kunskapsutveckling i matematik. Vi har gjort en fallstudie i en klass som arbetar formativt för att undersöka hur det kan se ut i praktiken. Underlaget för det samlade materialet består av observation och intervju för att besvara våra två frågeställningar som följer. Hur kan en formativ bedömning se ut i praktiken? Hur kan en koppling mellan lärares och elevers uppfattningar om den pedagogiska verksamheten se ut? Vi har kommit fram till att den formativa bedömningen kan förbättra eleverna i klassens kunskapsutveckling i matematik. I den formativa bedömningen har vi sett vikten av mötet mellan lärare och elev. Att arbeta formativt är tidskrävande.

<p>Syftet med undersökningen är att kartlägga vilken kompetens en grupp pedagoger har inom matematikområdet och vilken kompetensutveckling de frågar efter, samt att se hur matematikutveckling kan få betydelse för de yngre barnens intresse och lärande av matematik.</p><p>Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med sammanlagt 10 pedagoger i förskola, förskoleklass och skolår 1.</p><p>I undersökningen framkommer att de pedagoger som fått kompetensutveckling efterfrågar mer, men också att de inte får tillräckligt med tid till att förmedla kunskapen till sina kollegor. Pedagogerna visar stor medvetenhet om sitt uppdrag från läroplanerna och vikten av att lägga en matematisk grund hos barnen. Resultatet visar på en ökad medvetenhet och kunskap hos dem som fått kompetensutveckling inom matematik i de flesta kategorier vi presenterar. Vår tolkning är att detta kan vara en effekt av den kompetensutveckling, det så kallade matematikpilotprojektet och matematiknätverk, som en del pedagoger genomgått i X kommun. Det märks däremot inte någon tydlig skillnad när det gäller att ta tillvara på matematiken i vardagen. Enligt vår undersökning är pedagogerna medvetna om matematiken i vardagen, men inte dess betydelse för att väcka barnens intresse för matematik.</p>

<p>Idag har vi en skola för alla där varje elev ska få möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar och behov. Den här studien handlar om hur högpresterande elever i matematik upplevde grundskolan. Syftet med studien är att belysa vilket stöd högpresterande elever fått och velat ha under sina år på grundskolan och samtidigt undersöka hur de definierar sin förmåga i matematik.</p><p>Tretton semistrukturerade intervjuer genomfördes utifrån en kvalitativ metod med elever på gymnasiet. Resultatet visar att de högpresterande eleverna har svårt att definiera sina kunskaper och förmågor. Studiens fokus ligger vid vilket stöd de intervjuade eleverna upplevt och vilket stöd de önskat. Det som kom fram är snarare bristen på stöd och utvecklande möjligheter. Eleverna har varken upplevt berikning eller acceleration i någon större utsträckning, men individualisering och differentiering har skett på skiftande sätt. Eleverna i studien önskar att de hade varit nivågrupperade och att de hade fått mer enskild hjälp, bättre stöd och fler utmaningar.</p>