<p>Syftet med detta arbete är att undersöka lärares syn på relation mellan arbetsformer, ämnesområden och elevers matematiska kompetenser när det gäller matematikundervisningen, inom grundskolans tidigare år. Jag ville även ta reda på hur enkäter med öppna frågor fungerar som insamlingsmetod för tidspressade lärare som undervisar inom grundskolans tidigare år. Jag har valt den kvalitativa arbetsmetoden med en öppen enkät och semistrukturerade intervjuer. Resultaten visar att lärarna i liten eller ingen utsträckning anpassar arbetsformerna till de olika ämnesområdena. Lärarna gör inte heller någon koppling mellan vilka kompetenser de önskar att eleverna utvecklar till något speciellt ämnesområde. Lärarna tycker att det är svårt att hinna med att besvara enkäter med öppna frågor på ett bra sätt, om de ens anser att de har tid att besvara dem över huvudtaget.</p>

<p>Syftet med vårt arbete är att ta reda på vad vardagsanknuten matematikundervisning kan vara och hur man som pedagog i tidiga år kan integrera elevernas vardagserfarenheter i matematikundervisningen. Till vår studie har vi använt oss av kvalitativa intervjuer och observationer av fyra pedagoger som undervisar i år 1-2. Den vardagsanknutna matematikundervisningen kan ses ur två aspekter, dels inlärningsaspekten där elevernas tankar och erfarenheter tas tillvara och dels undervisningsaspekten där pedagogen styr innehållet. Resultatet visar på att det finns många sätt att integrera elevers tankar och erfarenheter i undervisningen, men pedagogerna upplever att arbetssättet många gånger är tidskrävande. Våra slutsatser är att det är viktigt att variera undervisningen så att eleverna ges möjlighet att upptäcka matematiken i vardagen. Vi har också upptäckt hur viktigt det är att diskutera matematik för att lära sig behärska det matematiska språket.</p>

No description available.

<p>Syftet med arbetet är att kvalitativt undersöka matematiklärares åsikter omkring problemlösning på gymnasienivå; hur de uttalar sig om sin användning av problemlösning i sin undervisning och vilka fördelar och nackdelar de menar att det finns med att elever arbetar med problemlösning i sina matematikstudier. I min undersökning har jag intervjuat fem matematiklärare med olika bakgrunder och undervisningserfarenheter. Resultatet visar att lärarna har olika ramverk för hur de definierar och arbetar med problem och problemlösning. Tidigare forskning visar att en lyckad matematikundervisning genom problemlösning kräver tydliga ramverk. Att undervisa matematik genom problemlösning kan ge många positiva effekter, men lärarnas olika ramverk gör att de prioriterar och arbetar olika med problemlösning i sin undervisning.</p>

<p>Schacket har sitt ursprung i Indien på 500-talet. Spelets karaktär har fascinerat människan genom tiderna. Mångamatematiker har analyserat spelet samt utvecklat problem knutna till det. I detta examensarbete analyserar vi destudier som undersökt om det finns en koppling mellan schackspelande och matematiklärande. Vi har ävenanalyserat studier som har undersökt om det finns en koppling mellan schackspelande och lärande i andraskolämnen. Det visar sig att det inte gjorts så många vetenskapliga studier för att undersöka dessa kopplingar. Deflesta av de studier som genomförts kvalificeras som kvasistudier. Flera studier visar att det inte finns någon tydligkoppling mellan schackspelande och matematiklärande. I vår litteraturstudie kan vi inte se att denna koppling finns,men vi anar dock att den finns. Vi hoppas att det i framtiden genomförs mer vetenskaplig forskning inom området.</p>

<p><strong> </strong></p><p>Matematik är ett begrepp som många kopplar till skolverksamhet och teoretisk räkning i matematikböcker. Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi gjort observationer på två förskolor för att kartlägga vilken funktion måltider kan ha för barnens matematikutveckling.</p><p>Läroplanen för förskolan tar upp mål som verksamheten ska sträva mot för att barnen ska få den kunskap och möjlighet till utveckling som de har rätt till. Den synliggör även det ansvar pedagogerna har för att ge barnen den kunskap som behövs för de ska kunna utveckla sina matematiska förmågor.</p><p>Vår studie visar att matematik är ständigt förekommande under måltider i de båda förskolorna. Matematik kan ha olika uttrycksformer, som när barnen delar frukt eller jämför potatisar med varandra. För att kunna använda måltider och andra situationer som ett verktyg för barnens matematiska utveckling är det viktigt att pedagogen har kompetens och medvetenhet inom det matematiska området. Har pedagogen tidigare erfarenheter och kunskaper inom matematik kan hon/han skapa stora möjligheter för barnen att utvecklas inom det matematiska området, detta genom att ta vara på barnens tidigare erfarenheter för att skapa nyfikenhet och lust att lära.</p><p> </p>

<p> <p>Syftet med detta arbete har varit att undersöka om lärare i grundskolans tidigare år arbetar med utomhusmatematik som en undervisningsform i matematikundervisningen. Utomhusmatematik är ett begrepp som syftar på den matematikundervisning som bedrivs utanför skolans lokaler, där kroppen och föremålen i miljön blir läromedel. Undersökningen genomfördes på fyra skolor med hjälp av enkäter till 20 lärare i grundskolans tidigare år, årskurs 1-3, i Kalmar och Nybro i Sverige.</p></p><p><p>Resultatet visar att flertalet [75 %] av de tillfrågade lärarna bedriver undervisning i utomhusmatematik och att de dessutom deltagit i någon form av utbildning i utomhusmatematik. De tillfrågade lärarna ser fler möjligheter än begränsningar med denna undervisningsform. Den största positiva faktorn som anges är att utomhusmatematiken bidrar till att eleverna får möjlighet att lära på många olika sätt, till exempel genom rörelse. Ytterligare möjligheter som konkretisering av matematik, praktisk användning för den teoretiska matematiken och tillgången till en stimulerande undervisningsmiljö med oändligt mycket material framkom i resultatet. De begränsningar som förs fram med denna undervisningsform är vädrets inverkan och elevernas svårighet att bibehålla koncentrationen utomhus.</p></p><p> </p> / <p><p>The main purpose of this degree project has been to examine if compulsory schoolteachers work with outdoor mathematics as a form of teaching in mathematics education. Outdoor mathematics is a concept of mathematic education that is pursued outside the school, where the human body and the objects in the environment become teaching aids. The survey has been carried out by using questionnaires to 20 compulsory schoolteachers for forms 1-3 at four schools in Kalmar and Nybro, Sweden</p><p> </p><p><p>The result of the study shows that a majority [75 %] of the participating schoolteachers work with outdoor mathematics and that they have participated in some kind of outdoor mathematics education. The participating schoolteachers see more possibilities than limitations with this form of teaching. The greatest factor is that outdoor mathematics contributes to the possibility for students to learn in many different ways for example through body movement. Additional possibilities, such as making mathematics more concrete, practical use for mathematical theory and accessibility to a stimulating teaching environment with endless material, are shown in the result. The result also shows limitations with this form of teaching, such as the influence of weather and the difficulty for pupils to maintain concentration outdoors.</p></p><p> </p></p>

<p>En gren inom statistikteorin är den så kallade Regressionsanalysen där man studerar hur data från exempelvis ett stickprov kan anpassas till en graf. Skrivandet av denna uppsats har haft som syfte att studera några av de metoder som finns att tillgå vid bestämning av de ingående parametrarna i de enklare fallen av regression. Dessutom ges i de avslutande kapitlen exempel på den del inom regressionsanalysen som kallas Styckvis Linjär Regression eller <em>Piecewise Linear Regression.</em></p> / Presentationen är redan avklarad den 26 april 2010 kl. 11.30

<p>Som student på lärarutbildningen fick jag bland annat lära mig om olika inlärningsstilar och om vikten av varierade arbetsformer i undervisningen. Något förenklat menar vissa forskare att man kan skilja den teoretiskt lagde eleven från den mer praktiskt lagde, vilket betyder att en mix av teoretisk och praktisk/laborativ undervisning skapar bra förutsättningar för att så många som möjligt ska kunna ta del av den. Inte minst viktigt är detta i ämnet matematik och budskapet från Skolverket är det samma vad gäller detta ämne.</p><p>Denna uppsats handlar om matematikundervisningen på högstadiet, det vill säga grundskolans senare år, åk 7-9. Den är kopplad till de faktorer som styr vårt lärande och om elevernas förståelse för matematik gagnas av praktiska och laborativa övningar eller inte.</p><p> </p><p>Då det i diskussioner om dagens matematikundervisning ofta framkommer att användandet av den praktiska/laborativa matematikundervisningen på högstadiet borde vara större, har jag i denna studie valt att undersöka om dess inverkan verkligen är så viktig som görs gällande.</p><p>Är tron på praktisk och laborativ matematikundervisning relevant eller överdriven?</p><p>Med hjälp av litteratur, samtal med lärare och pedagoger och en betygsjämförelse har jag försökt att hitta fakta som belyser den praktiska/laborativa undervisningens betydelse för studieresultatet i matematik. I studien har 1038 elever med betyg G i matematik deltagit och deras betyg i matematik, idrott och slöjd har jämförts och analyserats.</p><p>Resultatet visar att hälften av alla dessa elever uppvisar ett bättre betyg i idrott såväl som i slöjd. Detta resultat kan ses som en indikation på att elever med betyg G i matematik är mer praktiskt lagda och främjas av en praktiskt orienterad undervisning.</p>

No description available.