<p>Syftet med arbetet är att undersöka hur olika lärare organiserar matematikundervisningen i åk 4. I fokus är hur olika lärare arbetar utifrån olika skolors olika förutsättningar/ramfaktorer, för att anpassa undervisningen för den enskilda eleven.</p><p>Arbetet inleds med en bakgrund som behandlar mål och riktlinjer för matematikundervisningen, tidigare forskningsresultat kring olika faktorer som påverkar undervisningen samt hur den individanpassas. Därefter följer en kvalitativ undersökning i form av intervjuer, där sex matematiklärare från fem olika skolor berättar hur och varför de organiserar matematikundervisningen på just sitt sätt. Skolorna skiljer sig så att de bl.a. har olika elevantal, personaltillgång och klassammansättningar. I resultatet synliggörs faktorer som påverkar lärarnas olika sätt att organisera matematikundervisningen.</p><p>Det är stora skillnader gällande respektive skolas förutsättningar, vilket starkt påverkar lärarnas val i organiseringen av matematikundervisningen. Skolans storlek och elevantal är två väsentliga faktorer, som påverkar valet av klassammansättning till åldershomogena- alternativt åldersblandade klasser. Resultatet visar samtidigt att matematikundervisningen till stor del är läromedelsstyrd.</p><p> </p>

Elever befinner sig dagligen i grupperingar, i grupperna blir eleverna granskade och möjligheten finns att bli accepterade eller uteslutna.  Syftet med studien var därför att skapa kunskap om vilka bakomliggande faktorer det finns avseende elevgrupperingar på fritidshem. De forskningsfrågor som inriktades var: Hur beskriver fritidslärarna vad som skapar elevgrupperingar på fritidshemmet? Hur beskriver fritidslärarna att de arbetar med att motverka elevgrupperingar? Hur beskriver fritidslärarna att de arbetar med att medverka till elevgrupperingar? Studien tog sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet där vi tog stöd i de centrala begreppen appropriering och mediering. Studien utgick från en kvalitativ metod, där semistrukturerade intervjuer användes.   Genom intervjuerna framkom att gemensamma intressen, kompisar, popularitet och kultur var de framträdande faktorerna avseende elevgrupperingar på fritidshem. Relationsskapande var en tydlig kärna angående hur fritidslärarna motverkar till elevgrupperingar. Fritidslärarna belyste även att utveckla verksamheten genom intressegrupper som centralt i att medverka till elevgrupperingar.