<p>Jag ville undersöka attityder för att få ett underlag att fundera på om eleverna lär sig mer på VA än på andra timmar. Jag tänkte att om eleverna tycker VA är bra så får detta också bra studieresultat, men nu när jag tagit del av tidigare forskning och sett hur elever moti-verar sina uppfattningar så tycker jag inte ens att jag får stöd för slutsatsen att de som jobbar mer lär sig mer. Min positiva bild av VA har fått sig en törn. Är det kanske så att elever behöver lärarledd styrning för att lyckas bra i skolan? Är det kanske först då som vi ger samtliga elever en ärlig chans till samma kunskapsinhämtning?</p><p>Är Utim överhuvudtaget något som man ska satsa på, eller ska man ha en tydligare styr-ning uppifrån om vad de olika ämnena ska innehålla för att eleverna ska nå målen?</p>

No description available.

Jag ville undersöka attityder för att få ett underlag att fundera på om eleverna lär sig mer på VA än på andra timmar. Jag tänkte att om eleverna tycker VA är bra så får detta också bra studieresultat, men nu när jag tagit del av tidigare forskning och sett hur elever moti-verar sina uppfattningar så tycker jag inte ens att jag får stöd för slutsatsen att de som jobbar mer lär sig mer. Min positiva bild av VA har fått sig en törn. Är det kanske så att elever behöver lärarledd styrning för att lyckas bra i skolan? Är det kanske först då som vi ger samtliga elever en ärlig chans till samma kunskapsinhämtning? Är Utim överhuvudtaget något som man ska satsa på, eller ska man ha en tydligare styr-ning uppifrån om vad de olika ämnena ska innehålla för att eleverna ska nå målen?

No description available.

Syftet med detta arbete har varit att få en inblick i och problematisera fenomenet eget arbete. Vi har i vår undersökning fördjupat oss i tidigare forskning kring ämnet och även gjort 10 intervjuer med utbildade lärare i grundskolans tidigare år 1-3. En slutsats vi kan dra utifrån vår studie är att fenomenet eget arbete är tvetydigt och att betydelsen varierar beroende på vem man frågar och i vilket sammanhang. Något som blev tydlig i vårt resultat var också att målen i samband med planering av eget arbete ibland glöms bort och att genomförandet av eget arbete i princip bara förekommer i skolämnet svenska. En annan slutsats som framkommit är att utvärderingen av elevernas eget arbete skiljer sig bland de lärare som intervjuats och att flera av dem inte utvärderar alls. Slutligen har vi kommit fram till att varierat arbetssätt där både enskilt arbete och gemensam undervisning är det som tilltalar de flesta av våra informanter.

<p>Mitt examensarbete handlar om den, i skolan, vanligt förekommande metoden eget arbete. Metoden bygger på att eleverna arbetar utefter någon form av planeringsbok där de har en tidsbestämd eller icke tidsbestämd planering som de ska följa. Antalet arbetspass i veckan med eget arbete, skiljer sig från skola till skola, men handlar vanligtvis om minst fem arbetspass. Mitt syfte med uppsatsen var att få en uppfattning om varför lärare arbetar med eget arbete som metod och om det fanns några särskilda mål att uppnå den. Jag fann det också intressant att se om det fanns några tydliga skillnader mellan olika lärares tankegång, detta jämfört med hur länge de arbetat med metoden. Min studie baserades på fyra intervjuer med lärare som alla arbetar med barn i lägre åldrarna (F-5). Resultatet visade att lärarna börjat använda metoden för att den redan fanns inarbetad på skolan. Vidare menade lärarna att metoden motsvarade kravet på individualisering i läroplanen (Lpo94). Metodens svaghet, att tillfällena för lärande i grupp blev färre med eget arbete understryktes. Vidare diskuteras andra aspekter exempelvis metodens disciplinerande effekt och det begränsade elevinflytandet</p>

<p>Arbetet handlar om en ny förordning som kommit till i januari 2006. Förordningen innebär att alla elever i skolåren 1-9 ska ha en individuell utvecklingsplan. Vi har undersökt hur arbetet med förordningen fungerar ute på fyra skolor i södra Halland och hur skolorna arbetat fram sin individuella utvecklingsplan samt hur den används i det vardagliga arbetet. Den viktigaste frågan för oss har varit att ta reda på om lärarna har ansett att arbetet med den individuella utvecklingsplanen tagit tid från undervisningen eller om det är ett hjälpmedel. Vårt resultat visar att de intervjuade lärarna tyckte att från början tog arbetet mycket tid, men efter att ha arbetat med den en tid ser alla lärarna en stor fördel med att alla elever har en individuell utvecklingsplan. Fördelarna lärarna ser är bland annat att det är lättare att individualisera undervisningen, eleven ser sitt eget lärande och vid eventuella skol/lärarbyten så underlättar den individuella utvecklingsplanen övergången.</p>

Arbetet handlar om en ny förordning som kommit till i januari 2006. Förordningen innebär att alla elever i skolåren 1-9 ska ha en individuell utvecklingsplan. Vi har undersökt hur arbetet med förordningen fungerar ute på fyra skolor i södra Halland och hur skolorna arbetat fram sin individuella utvecklingsplan samt hur den används i det vardagliga arbetet. Den viktigaste frågan för oss har varit att ta reda på om lärarna har ansett att arbetet med den individuella utvecklingsplanen tagit tid från undervisningen eller om det är ett hjälpmedel. Vårt resultat visar att de intervjuade lärarna tyckte att från början tog arbetet mycket tid, men efter att ha arbetat med den en tid ser alla lärarna en stor fördel med att alla elever har en individuell utvecklingsplan. Fördelarna lärarna ser är bland annat att det är lättare att individualisera undervisningen, eleven ser sitt eget lärande och vid eventuella skol/lärarbyten så underlättar den individuella utvecklingsplanen övergången.

Mitt examensarbete handlar om den, i skolan, vanligt förekommande metoden eget arbete. Metoden bygger på att eleverna arbetar utefter någon form av planeringsbok där de har en tidsbestämd eller icke tidsbestämd planering som de ska följa. Antalet arbetspass i veckan med eget arbete, skiljer sig från skola till skola, men handlar vanligtvis om minst fem arbetspass. Mitt syfte med uppsatsen var att få en uppfattning om varför lärare arbetar med eget arbete som metod och om det fanns några särskilda mål att uppnå den. Jag fann det också intressant att se om det fanns några tydliga skillnader mellan olika lärares tankegång, detta jämfört med hur länge de arbetat med metoden. Min studie baserades på fyra intervjuer med lärare som alla arbetar med barn i lägre åldrarna (F-5). Resultatet visade att lärarna börjat använda metoden för att den redan fanns inarbetad på skolan. Vidare menade lärarna att metoden motsvarade kravet på individualisering i läroplanen (Lpo94). Metodens svaghet, att tillfällena för lärande i grupp blev färre med eget arbete understryktes. Vidare diskuteras andra aspekter exempelvis metodens disciplinerande effekt och det begränsade elevinflytandet

Syftet med studien är att undersöka hur sex lärare i moderna språk förhåller sig till individualisering i undervisningen. Metoden som använts är kvalitativa forskningsintervjuer med språklärare verksamma inom såväl grundskolan som gymnasiet. Undersökningens resultat åskådliggör en mångfald av tolkningar kring individualiseringsuppdraget hos lärare i moderna språk. Utifrån informanternas svar identifieras tre skilda individualiseringsmodeller. I den första modellen framstår individualiseringen framförallt som en metod baserad på nivåindelning och användande av särskilt material. Individualisering beskrivs i den andra modellen som ett förhållningssätt, att beakta elevernas olikhet, och utformas under en rad olika inslag, från planering till utvärdering. I den tredje modellen nås individualisering i helklassundervisning genom varierande arbetsformer samt lärarens kontakt med eleverna under lektionen. Att läraren snarare ansluter sig till en av dessa tre modeller tycks hänga samman med vilka behov och risker denne förknippar med individualisering.