Studier och forskningsrapporter visar att svenska elever har bristande matematikkunskaper. Antalet elever som inte når den grundläggande kunskapsnivån i matematikämnet har ökat. Syftet med denna studie är att undersöka vilken uppfattning lärare har av varför vissa elever tappar motivation och lusten att lära matematik och vilka faktorer som påverkar elevers studieresultat i matematikämnet. Förhoppningarna med denna studie är att få en djupförståelse av några lärares uppfattning av vissa specifika fenomen och hur dessa uppfattningar kan analyseras i förhållande till aktuell forskning och litteratur inom detta område. Studien innehåller två delar, en bakgrund och en empirisk studie. I bakgrunden presenteras tidigare forskning som kopplas ihop med litteraturens teorier angående inlärningsteorier, lärandeprocesser och matematik samt matematiksvårigheter. I den empiriska studien redovisas resultaten från min undersökning. Den baserar sig på en fenomenografisk ansats och genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer. Resultatet i den empiriska studien visar att lärare anser att matematikundervisningen är för individualiserad med läroboksstyrda lektioner som innehåller för få praktiska moment. Dessutom behövs en utökning av undervisningstiden med gemensamma diskussioner för att befästa kunskapen. Annars riskerar eleverna att tappa lusten och motivationen vilket kan leda till en bristfällig förståelse för matematikämnet. Elever i matematiksvårigheter missgynnas då det inte finns tillräckliga resurser i skolorna för att ge dem en god kunskapsutveckling.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur fyra verksamma gymnasielärare tolkar begreppet individualisering, samt hur de undervisar utifrån läroplanens krav att de ska ha en individualiserad undervisning. Metoden för undersökningen är den kvalitativa intervjun och den har valts för att möjliggöra att en helhetsbild av respondenternas enskilda sätt att undervisa på kan åstadkommas. Resultatet visar att intervjupersonerna har en god förståelse för begreppet individualisering och att denna förståelse medfört att respondenterna upplever det som en omöjlighet att lyckas med att fullständigt individualisera sin undervisning. Det har framkommit ett mönster i hur dessa gymnasielärare undervisar, de påbörjar de flesta lektioner med en genomgång av det stoff som de avser att eleverna ska arbeta med under lektionen. Lektionen avslutas därefter med att eleverna får arbeta med undervisningsmaterialet på egen hand med läraren som hjälp om det skulle behövas. En av slutsatserna som formulerats är att detta undervisningsmönster inte medför en fullständigt individualiserad undervisning, vilket är ett faktum respondenterna är helt medvetna om.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare karakteriserar individanpassad undervisning/individualisering, hur de menar att de kan arbeta individualiserat och om de i det tar hänsyn till elevernas lärstilar. Studien utgick ifrån en kvalitativ ansats och metoden som användes för att besvara forskningsfrågorna var semistrukturerade intervjuer som utfördes med sex lärare, verksamma i år fyra till sex. Resultatet som framkom var att lärarna definierar individualisering genom läroplanens formulering om vilka aspekter som läraren måste ta hänsyn till i lärandet för varje elev. Resultatet visade även att lärare som har fått relevant fortbildning på området individualiserar på fler plan än övriga lärare, som menar att tiden inte räcker till att individanpassa för alla. Där tiden inte räcker till prioriterar lärarna de elever som behöver mest stöd. När det gäller elevernas olika lärstilar arbetar lärarna varierat med olika sorters uppgifter för att ta hänsyn till olika perceptuella preferenser, men de flesta låter alla elever göra alla uppgifter, oavsett preferens. Studiens slutsatser är att lärarna har för lite tid till varje elev, vilket leder till att de starka eleverna inte får tillräckliga utmaningar samt att kompetensutveckling och fortbildning på området skulle ge lärarna bättre verktyg för att göra ett bra arbete med individualiseringen.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur lärare i grundskolans tidigare år arbetar med individualisering och vad individualisering innebär för dem. För att nå ut till en större grupp verksamma lärare i grundskolans tidigare år använde vi oss av enkäter med både kvantitativa och kvalitativa frågor. Resultatet visade att lärarna ser många fördelar med individualisering eftersom undervisningen utgår från varje elevs behov och förutsättningar. Nackdelarna med att arbeta med individualisering uppger de vara tidsbrist och gruppstorlek. Studiens resultat visade att majoriteten av lärarna tog hänsyn till olika lärstilar genom bland annat att anpassa såväl material och läromedel till elevens kunskapsnivå.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur elevers lärande, sett från ettlärarperspektiv, kan påverkas av differentiering. I första hand har vi kopplatdifferentieringens effekter till elevers motivation då denna i sin tur påverkar lärandet.Utöver detta har vi försökt att ta reda på vilka former av differentiering som används iskolan idag och hur lärare utmanar och motiverar elever i sitt lärande. För att lära ossmer om detta använde vi oss av kvalitativa intervjuer. Fyra lärare intervjuades medhjälp av öppna frågor som de hade fått läsa i förväg. Resultatet visar att differentieringär svårt att undvika i vissa ämnen då det kan vara stor spridning på eleverna, särskilt ide tidiga åren. Elevers självkänsla kan påverkas negativt om de placeras i en svagaregrupp, men då är det upp till pedagogen att vända den känslan. Det är dock vanligastmed gruppindelning då elevernas läsförmåga ska tränas, för att det på så vis blir mindreutmärkande för de svaga läsarna. Den vanligaste formen av differentiering ärindividanpassat arbetsmaterial. Pedagogen har då en gemensam genomgång med allaelever för att sedan låta dem arbeta med uppgifter på just sina nivåer. Vi ställer ossfrågan om differentiering i skolan kan vara vägen till bättre resultat. Då det är elevernaslärande, och den framtid de står inför, som det ska tas hänsyn till vill vi att man ser överalla tänkbara alternativ för att de ska kunna nå så långt som möjligt i sinkunskapsutveckling

Läroplanen anger att undervisningen i skolan skall anpassas efter varje elevs behov och förutsättningar. En fråga är då: hur arbetar lärarna med individualisering i skolan? Denna studies syfte var att undersöka hur lärare förhåller sig till individualisering i biologiundervisningen, med fokus på evolutionsbiologi. Fem lärare som undervisar i biologi för år 7 – 9 intervjuades. Studien visar att flera faktorer påverkar individualiseringen av undervisningen i evolutionsbiologi. Framförallt påverkar gruppstruktur, gruppstorlek, elevkännedom, arbetsområdets svårighetsgrad och lämplighet samt tid. Individualiseringen i evolutionsbiologi sker på olika sätt och särskilt framträdande var grupparbete, varierat arbetssätt, varierat arbetsmaterial, olika nivå på frågor och olika nivå på undervisning. Studien visar att det är betydelsefullt med elevinflytande vid planering och undervisning och de intervjuade lärarna lyfter fram vikten av erfarenhet och samarbete med kollegor. Viktiga slutsatser är att individualisering av evolutionsbiologi påverkas av olika faktorer samtidigt, där framförallt gruppstrukturen framträder som avgörande. Undervisning och planering genomförs på olika sätt men att tänka på individualisering är ständigt närvarande hos de intervjuade lärarna.

Studenter har sedan 1960-talet har uppmuntrats till att engagera sig ideellt under sin skoltid, däremot kan man se att syftet med det ideella arbetet hos studenter har förändrats i takt med att samhället har förändrats. I Sverige finns det många olika ideella hjälporganisationer som studenter kan engagera sig inom. Syftet med studien var att studera hur studenter som arbetar ideellt beskriver betydelsen av det ideella arbetet. Studien belyser också hur studenterna upplever att det ideella arbetet har för betydelse i samhället och vilka samhällsfaktorer som bidragit till deras intresse för ideellt arbete. Studien sätter det ideella arbetet i relation till lönearbetet och studenterna får möjlighet att beskriva vilka förutsättningar det finns i samhället för att utföra det ideella arbetet. Resultatet har analyserats med hjälp av begreppen individualisering, identitetsskapandet och arbetslivets krav. Studiens metod var semistrukturerade intervjuer med studenter. Resultatet visade att individualiseringen har skapat en diskursiv kamp inom ideellt arbete, vad de ska vara samt för vem man gör det. Idag är det ideella arbetet en individuell aktivitet som i första hand utförs utifrån ett egoistiskt motiv, av en grupp människor med ett kollektivt intresse om att bli anställningsbar och konkurrens kraftig för att nå ett lönearbete. / <p>2015-01-13</p>

No description available.

Iréne Sandh Bengtson (2010). Vad vi gör – eller borde göra. Specialpedagoger och klasslärare beskriver sitt arbete med barn med koncentrationssvårigheter. (What we do – or what we should do. Special education teachers and class room teachers describe their work with children with concentration difficulties. Malmö: Specialpedagogiska påbyggnadsutbildningen, Skolutveckling och ledarskap, Malmö HögskolaSyftet med detta examensarbete är att undersöka hur specialpedagoger och klasslärare ser på sitt arbete med barn med koncentrationssvårigheter. Fokus ligger på vad som görs och vad som borde göras bättre. Jag har tagit del av tidigare forskning och utfört en enkätundersökning med specialpedagoger och klasslärare. Metoden jag använde var att skicka enkäten både till en specialpedagog och en klasslärare vid samma skola för att se om skolan har en samsyn på barn med koncentrationssvårigheter Jag har också gjort en jämförelse mellan individ- och gruppinsatser för barn med koncentrationssvårigheter. Dessutom har jag gjort en kvalitativ intervju med en specialpedagog och en klasslärare från samma skola. Resultatet av min undersökning visar att klasslärare och specialpedagoger har kunskap och erfarenhet av att arbeta med barn med koncentrationssvårigheter. Om den samlade kunskapen av att arbeta med barn med koncentrationssvårigheter kunde delges fler klasslärare och specialpedagoger så skulle arbetet med barn med koncentrationssvårigheter kunna utvecklas.Det framkom i min undersökning att det saknas en samsyn och en handlingsplan av hur resurser ska fördelas och hur stora grupperna ska vara för att arbetet ska fungera med barn med koncentrationssvårigheter. Nyckelord: Koncentrationssvårigheter, individualisering, gruppinsatser, arbetslag, samverkan, specialpedagog, klasslärare

No description available.