The thesis illustrates the emergence and development of the types of symbolic capital, networks and fields used by the rulers of Easter Island in their exercise of power, and what possible consequences they may have for their habitus. There is no concrete conclusion, but it is possible to see reasonable course of events, where the archaeological finds form the milestones, and it is possible to trace the formation and expansion of a field, created from material assets, inventions, social thoughts and actions. There are signs of variation, or different phases, in the field, over time. The rulers seem to have tried to control the field by, for example, building monuments, such as ahu and statues, or in other words, the authorities of Easter Island managed to create different types of assets. In addition, various organizational forms, sacred places and buildings, taboos and traditions have been used in the form of ceremonies, rituals and sacrifices of various kinds. This symbolic capital has been used by the rulers to steer residents' work and striving in the desired direction, and to create a habitus that everyone feels involved in. This habitus has probably changed when new businesses entered the market.

Det finns tydliga riktlinjer för hur en förväntas uppföra sig som revisor. Dessa riktlinjer harmed tiden omvandlats till ritualer i syfte att underlätta revisorerna i deras arbete. Dethuvudsakliga syftet med denna studie är att undersöka hur revisorer upplever förändringar irevisionsritualer som föranletts av digitaliseringen. Detta då yrkesverksamma inom branschenvittnar om hög arbetsbelastning är det av yttersta vikt för organisationer att förstå hurrevisorer reagerar på olika förändringar som påverkar deras arbetsrutiner. Då revisorernavittnar om att de använder dessa ritualer och i viss utsträckning är beroende av dem för attoptimera sina arbetssätt för att klara av denna höga arbetsbelastning blir det viktigt att forskai hur revisorerna påverkas av att dessa förändras. Tidigare forskning behandlarrevisionsritualer och hur dessa förändras som en konsekvens av digitaliseringen men detsaknas forskning kring hur revisorerna upplever dessa förändringar. Genom att använda en kvalitativ forskningsdesign och semistrukturerade intervjuer sominsamlingsmetod av empiri har vi fått en djupare förståelse över hur revisorer upplever dessaförändringar i ritualer. Med hänsyn till vårt analysverktyg har vi delat upp ritualernashuvudsakliga funktioner i tre kategorier, dessa är: Stabilitet, Gemenskap och Identitet.Stabilitet är huvudsakligen känslan av trygghet och förtroende. Gemenskap är huvudsakligenhur revisorerna framställs som en sammanhängande grupp som följer specifika normer.Identitet är i många fall hur revisorer bör agera eller beteende som exempelvis språkbruk ellerklädsel. Studien kan konkludera att revisionsritualerna har i många fall förändrats på grund avimplementering av olika digitala verktyg i revisorns arbetslåda. Revisorerna uppger bådepositiva och negativa upplevelser med att deras arbetssätt har förändrats på grund avdigitaliseringen. Vi lade även märke till, vilket förespråkar vidare forskning inom ämnet, attmajoriteten av revisorerna inte är medvetna om dessa ritualer. Vi anser att det föreligger storoutnyttjad potential i att medvetandegöra revisorerna om dessa ritualer för att genom att varamedveten om dessa kan en också optimera dem utefter egna personliga behov. / There are clear guidelines for how one is expected to behave as an auditor. Over time, theseguidelines have been transformed into rituals in order to facilitate the auditors in their work.The main purpose of this study is to investigate how auditors experience changes in auditrituals brought about by digitization. As professionals in the industry testify to highworkloads, it is of the utmost importance for organizations to understand how auditors reactto various changes that affect their work routines. As the auditors testify that they use theserituals and to a certain extent depend on them to optimize their working methods to cope withthis high workload, it becomes important to research how the auditors are affected by thesechanges. Previous research deals with audit rituals and how these change as a consequence ofdigitalization, but there is a lack of research on how auditors experience these changes. By using a qualitative research design and semi-structured interviews as a collection methodof empirical evidence, we have gained a deeper understanding of how auditors experiencethese changes in rituals. With regard to our analysis tool, we have divided the main functionsof the rituals into three categories, these are: Stability, Togetherness and Identity. Stability ismainly the feeling of security and trust. Togetherness is mainly how the auditors areportrayed as a cohesive group that follows specific standards. In many cases, identity is howauditors should act or behavior such as language or dress. The study can conclude that auditrituals have changed in many cases due to the implementation of various digital tools in theauditor's workbox. The auditors state both positive and negative experiences that their way ofworking has changed due to digitization. We also noticed, which advocates further researchon the subject, that the majority of auditors are not aware of these rituals. We believe thatthere is great untapped potential in making auditors aware of these rituals because by beingaware of them one can also optimize them according to one's own personal needs.

The aim of this essay is to observe how the pre-Christian mythology of Scandinavia, commonly known as Norse mythology, is depicted during the first season of the History Channel TV-series Vikings from 2013, and to analyze how well those depictions correspond with modern day knowledge of that mythology. More specifically this essay studies how the pre-Christian gods, myths and rituals are depicted. To accomplish this the essay uses a modified version of a method called structured observation, a method otherwise associated with observing people. Roland Barthes theory of a primary- and secondary meaning of language is used as the theoretical framework for this essay.  The results show that many Christian themes can be detected in Vikings. For example, in the depictions of the god Odin who sometimes becomes a symbol for the Christian God. This is shown by depicting Odin being able to have decided people’s destinies, he is not tied to a specific task, and is prayed to in a manner that looks like a Christian prayer. Modern norms of equality between genders, a linear perception of time, and a distaste for human sacrifice can be detected in the Series’ depictions of Valhalla, Ragnarök and rituals of sacrifice. The myths depicted in Vikings can be divided into three categories: how humans understand the world, what happens after you die in battle and what will happen during the end of the world. The rituals depicted all happen during one of two ceremonies: funerals and sacrifice.

This dissertation is about Norwegian school journeys to former death and concentration camps in Poland and Germany. The thesis follows a 10th grade class from the preparations for such a journey, on the journey itself and finally during the reflective work of the pupils upon returning to school. The journey is viewed as a memory process and the thesis discusses how the collective memory of Holocaust is constituted and how the Holocaust memory is staged and performed by the pupils. This kind of travel praxis balances among the inner processes of acknowledgement connected to the pilgrimage, the hedonism of tourism and the school journey’s play with the limits of the teacher’s tolerance. How the pupils handle the tension among these three forms of travelling genres is ritually scripted. Also, the way the pupils express their impressions of the journey is strictly ritually scripted. The journey is thus a monological organised memory praxis which makes it difficult for the pupils to express themselves in ways other than the scripted ones. / Denne avhandlingen handler om norske skoleturer til tidligere døds- og konsentrasjonsleirer i Polen og Tyskland. Avhandlingen følger en tiendeklasse fra Oslo gjennom forberedelsene til reisen, underveis på turen og i bearbeidelsen av inntrykkene etter at elevene har kommet hjem. Reisene studeres i et erindringsperspektiv med fokus på hvordan erindringen om annen verdenskrigs konsentrasjonsleirsystem konstitueres, fortelles og iscenesettes. Konkret undersøker avhandlingen hvordan konsentrasjonsleirene og Holocaust presenteres for elevene, hvordan elevene selv italesetter sin fortidsfortolkning og hvordan holocausterindring iscenesettes gjennom en slik reise. Denne formen for reisepraksis balanserer mellom pilegrimsreisens indre erkjennelsesprosess, turistreisens hedonisme og skoleturens lek med grensene for lærerens toleranse. Hvordan elevene skal manøvrere seg innenfor spenningsfeltet mellom disse tre formene for reisegenre er i stor grad styrt av et rituelt script. Det samme kan sies om elevenes ytringsmuligheter i etterkant av turen. Reisen kan derfor sies å være en form for monologisk organisert erindringspraksis som gir elevene få muligheter til å uttrykke seg på andre måter enn de rituelt foreskrevne.

During an excavation at Old Uppsala 571 raw garnets was found. In comparison with similar fragments from other sites in Sweden my aim was to prove a completely domestic production of garnets for cloisonné work. I have chosen to look at the archaeological sites of Old Uppsala, Valsta, Slöinge and Paviken and more closely at the material from Old Uppsala and Valsta. My theoretical framework has been to look at the garnets own agency in the contemporary society. Garnet cloisonné was a popular jewellery form during the Merovingian period on the continent although it came to an end in the early 7th century. It was during this time in Scandinavia a new sort of garnet, technique and paste was introduced and the garnet cloisonné was profoundly used for the gear of the elite and ritual objects. I believe to have showed that from the 7thcentury and onwards the whole production was domestic but further investigation of the garnets, mostly of a chemical nature, is required. / Gamla Uppsala - framväxten av ett mytiskt centrum

The purpose of this research is to analyse how gender is ‘done’, represented and reproduced in a Peruvian baby shower ritual. The study is situated geographically in the urban Andean setting of Cusco, and theoretically, in a feminist framework combining an ethnomethodological ‘doing gender’ perspective, anchored in social interactions, with a linguistic performativity approach, as formulated by Judith Butler. In the latter, gender is understood as performed through discursive practices of iterability. The ethnographic material, collected from two baby showers and additional interviews, demonstrate several ways and sites in which gender is done and performed in the Cusqeanean baby shower. This occurs, for instance, by the means of gendered gifts, decorations and performances of gender-crossing and hyperbolised displays of masculinity, femininity and sexuality.             Furthermore, to help make sense of the notions of prenatal gender, as well as the strictly gendered cultural norms for invitation cards, decoration and gift-making, which made me unknowingly brake conventions when bringing gender-neutral wooden toys to a Peruvian baby shower, I draw on theorisation of fetal personhood. Adapting van Gennep’s (2004[1909]) concept, I propose that the baby shower could be conceptualised as a rite of passage, in which the unborn transcends from the state of fetus to a gendered baby. The acts of naming and attributing gender in the baby shower ritual, I argue, are requisites for incorporating the child into the society, as family members and, ultimately, as human beings. The baby shower can, thus, be regarded a crucial site for the ‘social birth’ of the Cusqueanean baby.

Inom institutionsvård för ungdomar har det visat sig finnas flera faktorer som är avgörande för ett positivt behandlingsresultat. En av dessa är personalgruppens samstämmighet. I föreliggande studie har syftet varit att undersöka vilka teorier och metoder som finns och tillämpas på HVB-hemmet Multigruppen, om det finns en förtrogenhet om, samt samstämmighet kring dessa hos personalgruppen, samt på vilket sätt ledarskapet på verksamheten bedrivs och om strategier för att främja en samstämmighet finns. Studien har en kvantitativ och kvalitativ metodansats. En enkätundersökning med verksamhetens personalgrupp och fem stycken intervjuer genomfördes. Intervjuerna genomfördes med tre anställda ur personalgruppen och två ur ledningen. Studiens resultat visar att det råder vissa brister kring det praktiska tillämpandet av verksamhetens teorier och metoder. Studien visar också att personalgruppen har en del svårigheter med att upprätthålla ett gemensamt förhållningssätt – trots detta anser de flesta att de arbetar mot gemensamma mål. Ledarskapet som bedrivs på Multigruppen är i stort lyhörda mot sin personal, ställer krav och ger positiv feedback. Trots detta visar studien att majoriteten av personalgruppen inte är trygga med den ledning som finns. I studien diskuteras bland annat vad som kan tänkas vara de bidragande orsakerna till det resultat som framkommit samt studiens svagheter och styrkor. / Within institutional care for at-risk youth it has been shown that several factors are crucial for a positive outcome. One of these factors is the unanimity of the staff. In the present study, the aim has been to examine the theories and methods practiced at Multigruppen, an institution for at-risk youth. The study looks at the staffs’ familiarity as well as consensus with these theories and methods, the leadership system and the leaderships’ strategies to promote a consensus. The study was based on quantitative and qualitative methods. A survey and five interviews with staff members were conducted, two of which were in leadership roles. The results show inconsistencies between the theoretical and the in fact practiced methods in the treatment process. The study also shows that the staff have difficulty maintaining a common approach, however that most believe they are working toward common goals despite this. The leadership at Multigruppen is generally receptive of staff input and gives positive feedback as demanding high standards. Despite this, the study shows that the majority of the staff group have insecurities in regards to the leaderships’ capability. The study includes a discussion of possible contributing factors to the results obtained as well as the study’s’ strengths and weaknesses.

Vi har valt utifrån ett sociologiskt perspektiv studera skillnader mellan elitsatsande och ickeelitsatsande föreningar. Syftet med vår studie är att få större förståelse om hur fotbollskulturer (elitsatsande och icke-elitsatsande) påverkar ungdomars sociala identitet. För att i styrning kunna koppla samman fokus på resultat och skillnader mellan föreningar. Vi har utfört en kvalitativ studie där vi har använt semistrukturerade intervjuer för att samla in vårt material. Vi har använt oss av teorier kring kollektiv identitet, sociala band, interaktionsritualer, habitus, fält och tillhörighet för att få en förståelse och skapa ett sammanhang för vår data. Vi har även använt oss av tidigare forskning kring tränarens roll, kulturen och utslagning för att få en ökad förståelse och för att läsarna ska få en mer utsträckt bild kring vår frågeställning. För att kunna nå och sträva efter resultat samt att ha en grupp som mår bra krävs en tydlig kommunikation från ungdomar, ledare och organisation. Resultatet visar att det finns skillnader i kulturen mellan de olika föreningarna som kan påverka den sociala identiteten. I den elitsatsande föreningen satsar man på individnivå för att de ska bli en professionell fotbollsspelare. I den icke-elitsatsande föreningen fokuserar man på kollektivet och gemenskapen. Dessa ritualer kan påverka kan påverka ungdomens vardag. / We have chosen from a sociological perspective to study differences between elite- and nonelite associations. The purpose of our study is to gain a deeper understanding of how football culture (elite- and non-elite associations) affects young people's social identity. In order to be able to link together focus on results and differences between associations. We have conducted a qualitative study where we have used semi structured interviews to collect our material. We have used theories about collective identity, social bond, interaction rituals, habitus, fields and affiliation to get an understanding and create a context for our data. We have also used previous research on the coach's role, culture and exclusion to get a better understanding and readers to get a more comprehensive picture of our issue. In order to reach and strive for results and to have a group that is well-needed, clear communication from young people, leaders and organization is needed. The result shows that there are differences in the culture between the different societies that can affect social identity. In the elite association, they focus on individual level to become a professional football player. In the non-elite association, the focus is on the collective and the community. These rituals can affect the everyday life of the youth.

Syftet med denna studie är att undersöka drivkraften bakom volontärarbete på punkfestival. Frågeställningarna innefattar vad punken som subkultur har för betydelse och hur gemenskap bildas inom volontärarbete. Studiens empiri består av fyra kvalitativa intervjuer med individer som har erfarenhet av volontärarbete på punkfestivaler. Dessa intervjuer har sedan kodats med hjälp av tematisk analys. Analysen tar avstamp i teorier kring ritual, symboler, och kollektivt medvetande. Resultatet visar på att punkens grundläggande värderingar bygger på autencitet, kollektivitet och autonomi. Vidare är dessa värderingar sammanvävda med informanternas upplevelser av volontärarbete på punkfestival. Den icke-kommersiella aspekten av festivalerna är viktig för autenciteten och autonomin inom arbetet. Via musiken förkroppsligas dessa värderingar vilket formar meningsskapandet inom volontärarbetet.

Avhandlingen undersöker minnespraktiker kring andra världskriget i S:t Petersburg med omnejd, en stad som under namnet Leningrad 1941–44 var belägrad av tyskarna i över två år. På fronterna runt den omringade staden rasade under drygt två år hårda strider. Skogarna och myrarna där är fortfarande fulla av spår av kriget och marken gömmer kvarlevor av de soldater som fick sätta livet till under striderna. Avhandlingens empiriska fokus är den rörelse som arbetar för att dessa soldater till slut ska få en begravning och kunna identifieras. I avhandlingen speglas olika aspekter av verksamheten: vikten av ett namn, begravningarna, gemensamhetsskapandet, platsen och krigets spår i landskapet. Sökandet sätts också in i en större samhällelig kontext. Minnet av kriget är en viktig källa till stolthet i Ryssland, och segerdagen 9 maj har hög officiell status och stor folklig uppslutning. Det stora lidandet och uppoffringen bidrar till att göra kriget heligt, både då och nu. Det finns en föreställning om att de nu levande har skyldigheter mot det förflutna – en plikt att minnas. Sökarbetet är en komplex kamp mellan identifikation med och kritik av bärande nationella myter. Avhandlingen utforskar spänningsfältet minne och glömska och undersöker hur minnet av andra världskriget får bestående och ritualiserad mening, samt hur meningsskapandet förändras över tid och i olika sammanhang. / In this dissertation commemorative practices in St Petersburg and Leningrad oblast relating to the Second World War are investigated. The city of Leningrad was besieged by the Germans for more than two years 1941–44 and on the fronts around the city raged fierce battles. The woods and bogs here are still full of traces from the war, and the ground hides the remains of fallen soldiers. The empirical focus of the dissertation is the Russian voluntary movement working to find, bury, and if possible identify these soldiers. Different aspects of the activity are investigated: the importance of a name, the funerals, community building, the place, and the traces of war in the landscape. The search for fallen soldiers is related to a wider societal context. The war is an important source of national pride in Russia, and Victory Day May 9th is a holiday with high official status as well as popular enthusiasm. The suffering and sacrifice from the war contributes to making it sacred, both then and now. There is a widespread idea that the now living have obligations to the past – a duty to remember. The search activity is a complex struggle between identification with and critique of national myths. The dissertation explores the tension between memory and forgetting, and investigates how the memory of the Second World War is imbued with lasting and ritualised meaning, and how meaning is changed over time and in different contexts.