Karate är ett fenomen vilket betraktas av många som blott en sport, men av minst lika många som en livsstil. Målet med denna studie är att undersöka den djupare meningen bakom karate genom att undersöka karates ritualer. Ritualerna undersöks med hjälp av tre frågeställningar som fokuserar på vilka ritualerna är, ritualernas betydelser och huruvida de innehar en religiös dimension eller ej. Analysen som har drivits med hjälp av dessa tre frågeställningar har mynnat ut i resultat och antaganden. Resultaten har visat att det finns tre viktiga ritualer inom karate med varsin egen betydelse och mening. Ritualernas mening är bland annat orderbevarande, traditionell, filosofisk och spirituell men framför allt att meningen är individuell och personlig. Den religiösa dimensionen har inte gått att bevisa men inte heller att avfärda och precis som med meningen bakom ritualer är den religiösa dimensionen ytterst individuell och personlig.

Denna studie avser en begreppshistorisk ansats där syftet är att undersöka vilka olika förståelser av begreppet nya religiösa rörelser som återfinns hos några ledande forskare inom forskningsfältet. Studien ser utifrån forskares perspektiv och beskrivning om hur begreppet nya religiösa rörelser har definierats. För att få svar på frågeställningarna har tidigare forskning och litteratur som behandlar ämnet nya religiösa rörelser belysts. För att skapa en mer innehållsrik studie utgår bakgrundsavsnittet från de aktuella kursplaner och kommentarmaterial från grundskolan och gymnasiet samt två läroböcker från två olika tidsperioder som visar på skillnader i begreppsbeskrivningen av nya religiösa rörelser. Det som står i fokus i min studie är hur nya religiösa rörelser definieras rent begreppsmässigt och med hjälp av flera forskare har jag kunnat kartlägga definitionen av begreppet. I studien har jag använt mig av en begreppshistorisk analys. Det som passar in i min studie är främst möjligheten att begreppet kan undersökas semasiologiskt (begreppets betydelser) och onomasiologiskt (begreppets förändringar). I diskussionen diskuteras det resultat som framträtt från de olika forskarnas förståelser av begreppet tillsammans med de två läroböcker och läroplaner för grundskola och gymnasium. Resultatet pekar sedan mot en förändring av begreppet nya religiösa rörelser och hur definitionerna har vidgats med hjälp av flera forskare.

<p>I denna studie har jag undersökt vad sociala relationer betyder för människor med missbruksproblem i form av droger och alkohol. De sociala relationerna har kommit att inbegripa andra missbrukare men även människor som jag definierar befinner sig utanför missbruket och därmed är accepterade och inräknade som en del av samhället. Människor med missbruksproblem står utanför samhället, de har inte en plats som människor som lever ”normalt”. Människor med missbruksproblem har även svårt att bli accepterade av samhället och deltagarna i denna studie upplever att de aldrig får en chans att komma tillbaka.</p><p>Jag valde att använda mig av en hermeneutisk metod, som handlar mycket om att sätta sig in i den andres livsvärld. Jag intervjuade fem män som är gäster på den öppna föreningen Träffpunkten. Resultatet visar på att Träffpunkten har blivit till en livlina för gästerna. De kommer bort från sitt missbruk, upplever en samhörighet och att de har en plats. På Träffpunkten är alla accepterade och alla är välkomna. Det är ingen som dömer en och alla har förståelse för dem. Tillsammans med teorier och tidigare forskning inom områden som socialt kapital, sociala ritualer, ontologisk trygghet och meningslöshet, tolkar och förklarar jag det deltagarna har delat med sig av sina tankar och känslor för mig, för att sprida en förståelse för deras liv och Träffpunktens betydelse.</p>

<p>The main purpose of this thesis has been to study the ritual remains from the Sámi region, over an extended period of time. An analysis of when and why they first appeared, followed by a discussion of the changes and the continuity that occurs during this period of time which then is placed in relation to other social, economical and political processes that took place in northern Fenno Scandinavia during the iron age. </p><p>The archaeological remains included in this study are Scree graves, lake graves, sacrificial sites, silver hoards and dwellings. Ring-shaped sacrificial sites and labyrinths are also discussed to some extent. The remains are firstly discussed on an individual basis and then in relation to each other and various other dimensions of community development in northern Scandinavia. From 300 BC – 400 AD, several of the ritual remains associated with developing Sámi identities appear for the first time, followed by a period with few discovered sites. There is an increase of archaeological finds from the Viking and Early Middle Ages, including many new ritual forms which can be linked to neighbouring societies increased economic interests in the region. There is a decrease in the number of sites from the 12th century AD and imported metal disappears from the ritual context. During the 14th century AD there is once again an increase in ritual activity, primarily in northern Norway, that appears to have moved to locations in the vicinity of dwelling sites. During the 17th century AD the ritual remains decrease over large parts of northern Scandinavia. One exception is the southern Sámi area, where numbers of characteristic Sámi ritual remains are seen to increase. Bear graves from as late as the 19th century AD have been found. The results demonstrate how rituals have been an important tool in not only creating and maintaining social and ethnical identities, uniting societies, creating opposition and causing change but also establishing bonds with other cultures or communities. Many of the changes that have taken place in the different ritual activities in the Sámi area have occurred at similar periods of time in other geographical regions of Sápmi.</p>

The main purpose of this thesis has been to study the ritual remains from the Sámi region, over an extended period of time. An analysis of when and why they first appeared, followed by a discussion of the changes and the continuity that occurs during this period of time which then is placed in relation to other social, economical and political processes that took place in northern Fenno Scandinavia during the iron age. The archaeological remains included in this study are Scree graves, lake graves, sacrificial sites, silver hoards and dwellings. Ring-shaped sacrificial sites and labyrinths are also discussed to some extent. The remains are firstly discussed on an individual basis and then in relation to each other and various other dimensions of community development in northern Scandinavia. From 300 BC – 400 AD, several of the ritual remains associated with developing Sámi identities appear for the first time, followed by a period with few discovered sites. There is an increase of archaeological finds from the Viking and Early Middle Ages, including many new ritual forms which can be linked to neighbouring societies increased economic interests in the region. There is a decrease in the number of sites from the 12th century AD and imported metal disappears from the ritual context. During the 14th century AD there is once again an increase in ritual activity, primarily in northern Norway, that appears to have moved to locations in the vicinity of dwelling sites. During the 17th century AD the ritual remains decrease over large parts of northern Scandinavia. One exception is the southern Sámi area, where numbers of characteristic Sámi ritual remains are seen to increase. Bear graves from as late as the 19th century AD have been found. The results demonstrate how rituals have been an important tool in not only creating and maintaining social and ethnical identities, uniting societies, creating opposition and causing change but also establishing bonds with other cultures or communities. Many of the changes that have taken place in the different ritual activities in the Sámi area have occurred at similar periods of time in other geographical regions of Sápmi.

I denna studie har jag undersökt vad sociala relationer betyder för människor med missbruksproblem i form av droger och alkohol. De sociala relationerna har kommit att inbegripa andra missbrukare men även människor som jag definierar befinner sig utanför missbruket och därmed är accepterade och inräknade som en del av samhället. Människor med missbruksproblem står utanför samhället, de har inte en plats som människor som lever ”normalt”. Människor med missbruksproblem har även svårt att bli accepterade av samhället och deltagarna i denna studie upplever att de aldrig får en chans att komma tillbaka. Jag valde att använda mig av en hermeneutisk metod, som handlar mycket om att sätta sig in i den andres livsvärld. Jag intervjuade fem män som är gäster på den öppna föreningen Träffpunkten. Resultatet visar på att Träffpunkten har blivit till en livlina för gästerna. De kommer bort från sitt missbruk, upplever en samhörighet och att de har en plats. På Träffpunkten är alla accepterade och alla är välkomna. Det är ingen som dömer en och alla har förståelse för dem. Tillsammans med teorier och tidigare forskning inom områden som socialt kapital, sociala ritualer, ontologisk trygghet och meningslöshet, tolkar och förklarar jag det deltagarna har delat med sig av sina tankar och känslor för mig, för att sprida en förståelse för deras liv och Träffpunktens betydelse.

Det är viktigt att personalgrupper inom behandlings- och stödverksamheter präglas av positiva sociala interaktioner och lyckade ritualer för att uppfylla funktionalitet och effektivitet. Brist på positiva sociala interaktioner och lyckade ritualer riskerar att skapa en personalgrupp som präglas av oenighet och konflikter. Studien syftar således till att undersöka hur sociala interaktioner i en personalgrupp inom en stödverksamhet inverkar på det dagliga arbetet. Studien syftar även till att undersöka hur en positiv och funktionell personalgrupp skapas genom samspel mellan gruppmedlemmarna. Vidare diskuteras relationen mellan personalgruppens funktion och klienterna. Studien baseras på en kvalitativ forskningsmetod som omfattar fem intervjuer med personal inom en stödverksamhet. De teoretiska utgångspunkterna som används vid analys är Collins teori om sociala interaktioner och Bions gruppteori. Studiens resultat visar att personalen benämner olika faktorer som viktiga för en funktionell personalgrupp och att de även har delade meningar och känslor för personalgruppens funktion. Vidare visar studien att personalgruppen inom den studerade verksamheten inte arbetar enhetligt eller utifrån någon specifik teori eller metod. Detta kan således vara ett resultat av att gruppen präglas av misslyckade ritualer och mindre bra sociala interaktioner. / It is important that staff groups within treatment and support organizations are characterized with positive social interactions and successful rituals in order to be functional and effective. A lack of these ingredients can create a group with disagreement and conflicts. This study aims to explore how the interactions and rituals affect the daily work within the staff group in a support organization. A second purpose is to explore how a positive and functional staff group is made easier through interaction between the members of the group. The relationship between the function of the staff group and the clients is also discussed. The study has a qualitative research approach and includes five interviews with staff within a support organization. The theoretical basis for the analysis is Collin’s interactions theory and Bion’s group theory. The result shows that the staff name different factors as important for the function of a staff group. The study also shows that the staff group doesn’t work uniformly or by any particular theory or method. This may be the result of that the group is characterized by failed rituals and less good interactions.

Diss. Göteborg : University.

Bakgrund: När en patient avlider fortsätter vården även efter dödsögonblicket, vårdpersonal tar hand om både patient och närstående även efter att döden har inträtt. Att göra iordning den avlidne (post mortem care) är en uppgift omgärdad av symboliska handlingar och ritualer. Utbildningar lägger ringa vikt vid att lära ut färdigheter kring denna typ av vård och upplevelsen av att vårda en avliden patient är sparsamt undersökt i forskning och litteratur. Syfte: Att beskriva vad sjuksköterskor upplever som viktigt och meningsfullt i sitt arbete med vård av avlidna patienter i palliativ verksamhet. Metod: Arbetet har en deskriptiv design och är en kvalitativ intervjustudie med både fokusgruppintervju och enskild intervju som datainsamlingsmetod. Materialet bearbetades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier och sju underkategorier: Kunskap och erfarenhet: teoretisk kunskap erfarenhetsbaserad kunskap Relationer och roller: sjuksköterskors relation till patienten närståendes roll och betydelse för sjuksköterskor Handlingar och ritualer: symboliska handlingar avslut och avsked reflektion Diskussion: Resultatet diskuterades med KASAM som teoretisk referensram och överensstämmer med tidigare forskning. I resultatet framkom att vården av avlidna ansågs vara meningsfull och en arbetsuppgift som sträcker sig längre än omvårdnad, t.ex. inkluderades närståendestöd och egen reflektion som delar av post mortem care. Resultatet visar också att kunskapen till största del är erfarenhetsbaserad och att deltagarna i studien tycker det är viktigt att erfarna får tid och möjlighet att lära nya/oerfarna.

This thesis analyses inhumations in Late Viking Age and Early Middle Ages in Sweden and brings recognition to a material previously not delt with in a comprehensive study. The graves of the first Christians have long interested scholars. Some general characteristics are generally agreed upon, such as inhumations withan east-west orientation of the dead and fewer grave goods in relation to earlier periods. Some deviant materials are also found in the graves but have not been thoroughly analyzed. This thesis deals with this recurrent deviant material, arguing that it is an essential part of Conversion Era graves in southern Scandinavia. Furthermore, this recurrent deviant material is key for our understanding of the burial tradition during the Late Viking Age and Early Middle Ages. Parallels in both France and Britain put the material in perspective. / <p>Examinatorerna bestod av en grupp anställda vid institutionen.</p>