Klimataktivism är högaktuellt, såväl i Sverige som i resten av världen och klimataktioner väcker starka känslor i den offentliga debatten. Den här studien undersöker hur det kan kännas att delta i en klimataktion, vilken betydelse känslorna har och hur klimataktionerna kan skapa och upprätthålla dessa känslor. Genom kvalitativa intervjuer med fyra svenska klimataktivister om deras deltagande i klimataktioner ger studien en inblick i hur aktivisterna själva resonerar. Tidigare forskning om sociala rörelser har konstaterat att ett kollektivt engagemang som tar sig uttryck i till exempel demonstrationer kan dämpa rädsla och förstärka hoppfulla känslor. I studien används Durkheims och Collins ritualbegrepp för att illustrera hur vissa idéer och metoder kan förstås som heliga och hur aktionerna, i form av ritualer, förhåller sig till dem. I den här studien tar ickevåldet, eller det fredliga motståndet, det heligas plats. Studien visar att känslor, i synnerhet glädje, ilska, rädsla och lugn spelar en viktig roll i genomförandet av en aktion. Glädjen förstärks och rädslan dämpas av ett delat engagemang och känslan av att göra något konkret för klimatet. I linje med det fredliga motståndet strävar aktivisterna efter att behålla lugnet i mötet med en potentiellt aggressiv publik. Genom förberedande träning och genomförande av aktioner upprätthålls idén om ickevåldet, som också stärker aktivisterna i deras moraliska övertygelse.

No description available.

Unga klimataktivisters drivkrafter beskrivs ofta i negativ konnoterade termer som klimatångest eller flygskam i media och deras livsstilar sägs vara full av begränsningar. Denna studie undersöker hur klimataktivistiska studenter själva ser på sin livsstil och vilka visioner de har för en socioekologisk transformation. Med hjälp av ett teoretiskt ramverk baserat på det politikisk-ekologiska anpassningsparadigmet och fantasin framkom följande resultat.  I fem semistrukturerade intervjuer under en kvalitativ studie hittades sex huvudteman. I (1) att leva som jag lär betonar deltagarna att de har anpassat sig till hållbara livsstilar med hjälp av tillräcklighetsstrategier bland annat. Det finns skillnader i (2) mitt aktivistiska engagemang men samtliga anser sina studier vara en form av aktivism. De känner inte brist på (3) frihet, men känner sig privilegierade, eftersom de medvetet valde dessa livsstilar som ålägger dem vissa begränsningar. Mer brist på frihet orsakas av de många beslut som måste fattas och deras miljösamveten, som de ständigt ifrågasätter. På detta sätt tjänar deras (4) bubblan till att fatta beslut, lära sig tillsammans, engagera sig och skapa en gemensam vilja. Deras transformativa (5) visioner kretsar kring ett inkluderande förhållande mellan människa och natur och bättre interpersonella relationer med öppen och ärlig kommunikation. Framför allt är det strukturella förändringar som de understryker. Trots all realism och skepsis uttrycker deltagarna i studien (6) aktivt hopp. / Young climate activists' motivations are frequently described in negative connotations such as climate anxiety or flight shame in the media. Their lifestyles are said to be full of constraints. This study examines how climate activistic students themselves view their lifestyle and analyses their visions for the socioecological transformation. Based on a theoretical framework of the political-ecological adaptation paradigm and an imagination framework, the following results emerged.  In five semi-structured interviews during a qualitative study, six main themes were found. In (1) “to practice what I preach” students highlight that they have adapted to sustainable lifestyles using sufficiency strategies inter alia. There is variation in their (2) “activist engagement” but they all envision their studies as being one form of activism. They do not feel a lack of (3) “freedom of choice”, but feel privileged anyhow, as they consciously choose these lifestyles imposing some constraints for themselves. More stressful are the many decisions that must be made and their environmental awareness, which they constantly question even with the best of intentions. In doing so, their (4) “climate activist community” serves to make decisions, learn together, get involved and create a common will. Their transformative (5) “visions” play around an integrative human-nature relationship and better interpersonal relationships with open and honest communication. Structural changes are most necessary to them. Despite all realism and skepticism, the participants in the study express (6) “active, grounded hope”.

Med en växande oro för klimatförändringar har aktivister världen över protesterat mot makthavarnas bristande hänsyn till klimatproblemen. Klimatrörelsen har inte lyckats påverka det internationella, nationella och lokala miljö- och klimatarbetet i den omfattning som rörelsen ser som önskvärd. I denna studie undersöks miljöintresserade unga vuxnas attityder till och deltagande i klimataktivism. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta universitetsstudenter inom miljövetenskap och internationella relationer som alla har uttryckt ett starkt intresse för klimat- och miljöfrågor. Analysen har fokuserat på informanternas värderingar, upplevelser av olika känslor samt upplevelse av social identitet för att förstå vad som ligger till grund för attityden samt deltagandet i klimataktivism. Tre huvudteman identifierades utifrån intervjusvaren: “En önskan om att göra världen bättre”, “klimataktivism borde ej behövas” och “den ouppnåeliga aktivisten”. Resultatet visar att det finns en stor önskan om att göra världen bättre och att aktivism som metod sågs mycket positivt på. Däremot uttrycktes liten vilja till att själv delta och vara klimataktivist på grund av (1) bristande tilltro till effektiviteten i klimataktivismen, (2) att aktivism sågs som en relativt extrem aktivitet och (3) att utövarna upplevdes svåra att identifiera sig med. Sammanfattningsvis har studien medfört en ökad förståelse för miljörörelsen ur en synvinkel som sträcker sig från akademin in i dagens aktivistiska ickevåldsrörelse. Bland studiens deltagare fanns en idealistisk vilja att rädda världen, frustration kring ansvar och interna motsättningar kring attityd och identitet en dualistisk uppfattning om aktivism och en tveksamhet i att delta. / Growing concern about climate change causes activists worldwide to protest against the governing authorities' lack of regard for the Earth's climate. The climate movement has not succeeded in influencing international, national and local environmental work to the extent that the movement sees as desirable. In this study, we investigate environmentally interested young adults' attitudes towards and participation in climate activism. Semi-structured interviews were conducted with eight university students in environmental science and international relations, who all have expressed a strong interest in climate and environmental issues. The analysis has focused on the informants' values, experiences of different emotions and experience of social identity in order to understand the basis for the attitudes and participation in climate activism. Three main themes were identified based on the interview answers: "A desire to make the world better", "climate activism should not be needed" and "the unattainable activist". The result shows a great desire to make the world better and that activism as a method was viewed very positively. On the other hand, the interviewees expressed little desire to participate and be climate activists themselves due to (1) a lack of faith in the effectiveness of activism, (2) that activism was seen as a relatively extreme activity and (3) that its practitioners were difficult to identify with. In summary, the study has led to an increased understanding of the environmental movement from a point of view that extends from the academy into today's activist nonviolent movement. Among the participants in the study, an idealistic desire to save the world, frustration about responsibility and internal contradictions about attitude and identity created a dualistic perception of activism and a hesitancy to participate.

Denna kvalitativa studie ämnar undersöka vilka diskurser, perspektiv och aktörer som speglas i media kring ämnet klimataktivism. Detta har undersökts genom en kritisk diskursanalys i vilken tematisk analys har använts för att analysera 193 stycken medieartiklar från de fyra mest lästa svenska tidningarna. Studien har utförts i en svensk kontext och begränsats till ett tidsspann mellan 2018-2023. Ytterligare presenteras tidigare forskning inom ämnet för ny klimataktivism samt klimataktivism och media. För analysen av resultatet har Foucaults (2003, 2009) teorier kring disciplin, makt och kunskap, ideologi, diskurser, den reglerande apparaten samt olydnad använts som ett övergripande ramverk, vilka kompletteras med begrepp från Mathiesen (1982). Utöver detta har Becks (2009, 2012) teorier om risksamhälle och hot använts, vilka kompletteras med begrepp från Altheide (2013), för att kunna analysera resultatet på omfattande och djupgående sätt, anpassat till det moderna samhället. Medelst detta visar undersökningen en djupgående och omfattande bild genom att rama in mediers speglande av ämnet klimataktivismen i samtiden. Det visades olika, delvis motstridiga, diskurser: ”kampen för klimatet”, ”klimataktivismen som hot” samt ”politiken som hot”, vilka också innefattar olika mindre diskurser om exempelvis ”domedagen” och ”civil olydnad”. Vidare framkom att alla diskurser innefattar positiva och negativa diskursiva aspekter, där dock alla diskurser och aspekter ramas in av en allomfattande ”riskdiskurs” som uttrycks genom de olika perspektiven inom ämnet klimataktivism. Sist förs en avslutande diskussion om konsekvenserna och utkomsterna av denna diskursiva framställning av klimataktivism; en reflektion kring vad som sker och kan ske genom mediers porträttering och vilken vikt media har för produktionen av upplevelser i samhället. / This qualitative study aims to analyse discourses, perspectives and actors which are represented in media within the topic: climate activism. The study was implemented through critical discourse analysis (CDA) in which thematic analysis was used to analyse the material of 193 news articles from the four most read Swedish newspapers. Furthermore, the study was delimited to Sweden and in a timeframe from 2018-2023. Also, previous research about today’s climate activism and climate activism and media is represented. For the analysis of the results, Foucault’s (2009, 2003) theories about discipline, power and knowledge, ideology, discourse, the ruling apparatus, and disobedience have been used. These theories have been completed by concepts from Mathiesen (1982). Moreover Beck’s (2009, 2012) theories of risk society and threat have been used and completed by concepts from Altheide (2013), to be able to analyse the results in an extensive and profound way which fits today’s modern society. Through that, the study shows a deep and including picture that frames how media portraits the topic: climate activism. The study has shown discourses, that in some ways are contradictory: “fight for the climate”, “climate activists as threat” and “politics as threat”. These discourses include several smaller discourses, for instance “doomsday” and “civil disobedience”. Also, it has been shown that all discourses include positive and negative aspects, yet all discourses and aspects of them set in an all-encompassing “risk-discourse”, which takes form through the different perspectives that are included in the subject of climate activism. Lastly, a final discussion is held about the consequences and outcomes of the discursive representation of climate activism; a reflection about what is and what can be happening because of the representation through media and what significance media has in the production of experience in society. / <p>2024-05-30</p>