Högerpopulismen har vuxit sig stark i Europa och västvärlden på senaste tiden. Fenomen som Trump, Brexit och Sverigedemokraterna är exempel på detta. Sverigedemokraterna har störst stöd bland män och samma mönster återfinns i stora delar av Europa. Könsgapet i partisympati till högerpopulistiska partier är ett omdebatterat ämne men relativt få studier har gjorts kring ämnet. De studier som har försökt förklara könsgapet har ännu inte lycktas – det är därför puzzlet fortfarande återstår. Sveriges politiska konfliktdimension har länge bestått av ekonomiska klasskillnader men det nuvarande politiska klimatet tycks kännetecknas av nya konfliktytor. Dessa ytor består av sakpolitiska frågor som rör kring bland annat; invandring, lag och ordning, miljö och jämställdhet. Vissa forskare hävdar att den traditionella höger/vänster-skalan bör kompletteras med en kulturell dimension. Den dimensionen går ibland under namnet GAL-TAN. För att förstå Sverigedemokraternas framgång och varför partiet lockar till sig fler män har denna studie som avsikt, att med hjälp av GAL-TAN-skalan, försöka förklara könsgapet utifrån eventuella värderingsskillnader mellan män och kvinnor. Värderingsperspektivet underbyggs av andra teorier som förklarar könsgapet mellan män och kvinnor till följd av olika socioekonomiska och sociokulturella positioner i samhället. Studien utförs genom enkätdata från SOM-institutet. Resultatet visar att det inte finns några särskilda könsskillnader i värderingar men att värderingar däremot spelar roll gällande stödet för Sverigedemokraterna, i synnerhet för män.

No description available.

Inramade politiska frågor är något de flesta medborgare frekvent exponeras för när observerareller deltar i den offentliga diskursen. I Sverige är kärnkraftsfrågan en viktig politisk frågasom präglas av flera olika inramade narrativ. I denna studie undersökes hur fyra olika vanligtförekommande kärnkrafts-inramningar påverkar svenskars attityder till Sveriges nutida ochframtida användning av kärnenergi i energiförsörjningen. Detta genomfördes via ettsurveyexperiment (n=202). Inga påtagliga effekter från ram-exponering på attityder tillkärnkraft kunde observeras för någon ram. De flesta svenska medborgarna tycks ha ganskafasta övertygelser i kärnkrafts-frågan, och låter ej sina attityder förändras med lätthet.Vänster-högerideologi identifierades som en mycket avgörande faktor i hur svenskarna ställersig i denna politiska fråga, och mycket övertygande fenomen torde krävas för att dessa skallförändra inställningarna, åtminstone på kort sikt. / Framed political issues are something most citizens are frequently exposed to when observingor participating in the public discourse. In Sweden, the nuclear power issue is an importantpolitical issue that is characterized by several different framed narratives. This study examineshow four different commonly occurring nuclear power frames affect Swedes’ attitudes towardSweden’s current and future use of nuclear energy in its energy supply. This was investigatedvia a survey experiment (n=202). No significant effect from frame-exposure to attitudestoward nuclear energy could be observed for any frame. Most Swedish citizens seems to havefairly stable beliefs in this issue, and do not let their attitudes get influences with ease. Leftrightideology was identified a decisive factor in Swedes attitudes toward this issue, and avery convincing phenomena is required to change these attitudes, at least in the short term.