I denna studie har det undersökts hur svenskar, som flyttat utomlands på grund av arbeteunder en bestämd tidsperiod (minst två år), har upplevt hur det är att återinträda i det svenskasamhället. Frågeställningarna i denna uppsats är: Hur upplever personer som har arbetatutomlands processen av att återintegreras i Sverige? Hur upplever personer bemötandet frånsocialt umgänge, familj och arbete? Vi har gjort åtta semistrukturerade intervjuer medpersoner som arbetar på tre olika svenska företag. Alla som intervjuats har varitutlandsstationerade i minst två år. I tidigare forskning har fokus främst handlat om flytten tillett annat land snarare än återvändandet till det egna. Den tidigare forskningen som rör detvalda temat har inte blivit uppdaterad på många år. Detta gjorde att vi ville undersökafenomenet och hur det ser ut idag. Vi har gjort jämförelser och reflektioner från de tidigarestudierna med vårt material. Den forskning som lagt grunden för förståelsen i denna uppsatshar beskrivit fenomenet ”omvänd-kulturchock” och syftar på upplevelsen av att känna sigfrämmande i sin tidigare hemmiljö. Vi har undersökt detta genom att koppla de berättadeupplevelserna till nämnd tidigare forskning samt till teorierna KASAM, socialisering ochemotionell energi. Resultatet färgkodades i sju delar och ur detta formades fem större temansom vi analyserade efter. Resultatet i uppsatsen visar att det existerar en så kallad omvändkulturchock och att en del av den valda tidigare forskningen är relevant och kan appliceras pådenna studie. Samtliga teorier har kunnat användas, men i olika hög grad. Resultatet frånintervjuerna har även visat att personerna upplever problemen som mindre än vi förväntat oss.Den största svårigheten att hantera var omgivningens ointresse för återvändarens erfarenheter.

<p>Bakgrund: I samband med en utlandsvistelse förekommer enligt litteraturen kulturchockar. Chocken kan uttryckas på många olika sätt, exempelvis genom oro, frustration, känsla av isolering, depression eller förvirring. Genom detta påverkas våra värderingar och referenser, något vi kanske inte uppfattar förrän vi återvänder till hemlandet och inser att vi blivit främlingar. Det är lätt att tro att det inte innebär några problem att återkomma hem igen. Många faktorer hinner dock förändras under tiden expatrien är borta, kanske mestadels småsaker vilka kvarvarande människor inte ens lägger märke till. Även i denna omvända riktning riskerar, enligt litteraturen, individen att stöta på en kulturchock. Förutom detta talas det om en oroväckande hög personalomsättning efter avslutade uppdrag. </p><p>Syfte: Med utgångspunkt i aktuell befintlig teori om repatriation ämnar vi presentera ett enkelt tillvägagångssätt för repatriation, anpassat till den svenske repatrien. </p><p>Metod: Studien utgör en fallstudie genomförd på fyra organisationer från både privat och offentlig sektor, i flera olika branscher. Empirisk data har samlats in med hjälp av 15 intervjuer, vilka analyserats för att besvara uppsatsens frågeställningar och syfte. </p><p>Resultat: Vi ser inte repatriation som ett stort problem i svenska företag idag. Vi har funnit att våra respondenter skulle uppskatta viss typ av stöd under repatriationen, men de människor som åtar sig utlandsuppdrag är ofta självgående och internationella och förväntar sig egentligen inte någon hjälp från företaget. Vi har dock funnit centrala faktorer som kan underlätta och påskynda återanpassningen till hemlandet vid återkomsten.</p>

Bakgrund: I samband med en utlandsvistelse förekommer enligt litteraturen kulturchockar. Chocken kan uttryckas på många olika sätt, exempelvis genom oro, frustration, känsla av isolering, depression eller förvirring. Genom detta påverkas våra värderingar och referenser, något vi kanske inte uppfattar förrän vi återvänder till hemlandet och inser att vi blivit främlingar. Det är lätt att tro att det inte innebär några problem att återkomma hem igen. Många faktorer hinner dock förändras under tiden expatrien är borta, kanske mestadels småsaker vilka kvarvarande människor inte ens lägger märke till. Även i denna omvända riktning riskerar, enligt litteraturen, individen att stöta på en kulturchock. Förutom detta talas det om en oroväckande hög personalomsättning efter avslutade uppdrag. Syfte: Med utgångspunkt i aktuell befintlig teori om repatriation ämnar vi presentera ett enkelt tillvägagångssätt för repatriation, anpassat till den svenske repatrien. Metod: Studien utgör en fallstudie genomförd på fyra organisationer från både privat och offentlig sektor, i flera olika branscher. Empirisk data har samlats in med hjälp av 15 intervjuer, vilka analyserats för att besvara uppsatsens frågeställningar och syfte. Resultat: Vi ser inte repatriation som ett stort problem i svenska företag idag. Vi har funnit att våra respondenter skulle uppskatta viss typ av stöd under repatriationen, men de människor som åtar sig utlandsuppdrag är ofta självgående och internationella och förväntar sig egentligen inte någon hjälp från företaget. Vi har dock funnit centrala faktorer som kan underlätta och påskynda återanpassningen till hemlandet vid återkomsten.

Svenska varumärken i allmänhet och svenska modevarumärken i synnerhet har en god ställning på den globala marknaden. Som en konsekvens av detta väljer flera svenska modeföretag att marknadsföra sina varumärken genom att betona sitt svenska ursprung. Detta är vad som inom marknadsföring benämns som Country-of-Origin. Utlandsarbete har tidigare associerats med negativa aspekter så som kulturella konflikter och anpassningsproblem, men även positivt betonade aspekter som ökad produktivitet och ökad nivå av kreativitet. Denna studie har som syfte att undersöka hur svenska modedesigners som arbetar utomlands påverkas i sitt arbete av att ha Sverige som ursprungsland. Studien undersöker om svenska modedesigners likt svenska modeföretag nyttjar sin ursprungslandsidentitet för att skapa framgångar, hur de påverkas av sitt ursprungsland i form av fördelar, nackdelar, förväntningar och fördomar, samt vilken uppfattning de har av innebörden av att lyckas med sitt arbete inom modedesignbranschen i utlandet. De teorier som studien utgår ifrån är Country-of-Origin, Kulturkapitalsteori samt Psychological Contract Theory. Studien utgår från kvalitativa intervjustudier där fem svenska modedesigners verksamma i fem olika länder besvarat intervjufrågor i både strukturerat och semi-strukturerat format. Efter analys av resultaten i förhållande till relevanta teorier och tidigare forskning kommer studien till slutsatsen att det inte finns någon delad tydlig syn mellan svenska modedesigners i utlandet gällande innebörden med att lyckas med sitt arbete, då en mängd olika faktorer både inom den direkta arbetsplatsen och utanför benämns som orsaker bakom ett lyckat arbete. Utöver detta nås slutsatsen att svenska modedesigners i utlandet inte aktivt anser sig använda sin ursprungslandsidentitet för att lyckas i sitt arbete, men att de upplever särskilda förväntningar samt vissa fördelar med att ha Sverige som ursprungsland. / Swedish brands in general and Swedish fashion brands in particular hold a strong position on the global market. As a result of this many Swedish fashion companies choose to market their brands by emphasizing their Swedish origin. This is commonly known as Country-of-Origin within the field of marketing. Working abroad has often been associated with negative aspects such as cultural conflicts and integration issues, but also positive aspects such as increased productivity and increased levels of creativity. The purpose of this study is to examine how Swedish fashion designers working abroad are impacted in their work by having Sweden as their country of origin. The study examines if Swedish fashion designers utilize their country of origin in a way alike Swedish fashion companies in order to establish success, how they are impacted by their country of origin in terms of benefits, disadvantages, expectations and stereotypes, and also how they perceive the meaning of the term success in terms of working abroad as a Swedish fashion designer. The study utilizes Country-of-Origin, Cultural Capital Theory as well as Psychological Contract Theory to construct its theoretical base. The study is based on qualitative interviews where five Swedish fashion designers working in five different countries answer questions in both a structured and a semi-structured format. After analyzing the results using relevant theories and previous research the conclusion that there is no unified and commonly agreed opinion of what constitutes success while working abroad as a Swedish fashion designer is reached. This is due to the fashion designers expressing a variety of different factors both within and outside of the direct workplace when defining success. In addition to this the conclusion that Swedish fashion designers abroad do not claim to actively utilize their country of origin in order to be successful in their work, and that they experience certain expectations and some benefits because of their country of origin is reached.

Abstract (sv): Denna uppsats undersöker de lärande- anpassningsprocesser som svenskar genomgår när de etablerar sig på internationella arbetsplatser. Med fokus på svenskar som arbetar i olika länder utgår studien från dessa två forskningsfrågor: Hur beskriver svenskar sina erfarenheter av att etablera sig på en arbetsplats utomlands? Vilka möjligheter och utmaningar identifierar svenskar i dessa sociala lärande- och anpassningsprocesser? Studien besvarar dessa frågor genom en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer för att utforska individuella erfarenheter av kulturell och professionell anpassning. Informanterna valdes genom snöbollsurval, där initiala kontakter inom forskarnas nätverk utökades för att inkludera ett brett spektrum av erfarenheter och perspektiv. Totalt intervjuades sex svenskar som arbetar utomlands, var och en med unika insikter om anpassningsprocessen i deras specifika geografiska och professionella kontext. Teoretiskt stödjer sig arbetet på Albert Banduras Social Cognitive Theory och teorin om situerat lärande av Lave och Wenger, vilket ger insikt i hur individer lär sig genom social interaktion och deltagande i arbetspraxis. Genom en tematisk analys av intervjudata framträder viktiga teman som drivkraft, kulturell anpassning och anpassningsstrategier. Resultaten visar att både inre drivkraft och en stark självförmåga är avgörande för framgångsrik anpassning. Kulturell anpassning framstår som en kontinuerlig process, där informanterna balanserar mellan att integrera sig i den nya miljön och behålla vissa svenska kulturella värderingar. Anpassningsstrategierna som utvecklas är centrala för att navigera i och dra nytta av den nya arbetsmiljön. Studien belyser vikten av proaktivitet och flexibilitet i dessa dynamiska lärande- och anpassningsprocesser. Denna forskning bidrar till en fördjupad förståelse av de komplexa processerna som individer genomgår när de flyttar mellan olika kulturella och professionella kontexter. Insikterna kan vara värdefulla för både organisationer och individer i en globaliserad arbetsvärld, och bidrar till kunskap om hantering av kulturella skillnader och sociala lärandeprocesser. Abstract (en): This thesis explores the learning and adaptation processes Swedes employees undergo when establishing themselves in foreign workplaces. Focusing on Swedes working abroad, the study is based on two research questions: How do Swedes describe their experiences of establishing themselves in a workplace abroad? And what opportunities and challenges do they identify in these social learning and adaptation processes? The study addresses these questions through a qualitative approach using semi-structured interviews to explore individual experiences of cultural and professional adaptation. The informants were selected through a snowball sampling method, where initial contacts within the researchers' network were expanded to include a wide spectrum of experiences and perspectives. A total of six Swedes working abroad were interviewed, each providing unique insights into the adaptation process in their specific geographical and professional context. The study is supported by Albert Bandura's Social Cognitive Theory and the theory of Situated Learning from Lave and Wenger, which provides insight into how individuals learn through social interaction and participation in work practices. A thematic analysis of the interview data reveals key themes such as motivation, cultural adaptation, and adaptation strategies. The results show that both internal motivation and a strong sense of self-efficacy are crucial for successful adaptation. Cultural adaptation emerges as a continuous process, where the informants balance integrating into the new environment and maintaining certain Swedish cultural values. The adaptation strategies developed are central to navigating and benefiting from the new work environment. The study highlights the importance of proactivity and flexibility in these dynamic learning and adaptation processes. This research contributes to a deeper understanding of the complex processes individuals undergo when moving between different cultural and professional contexts. The insights can be valuable for both organizations and individuals in a globalized work world, contributing to knowledge about managing cultural differences and social learning processes.

<p>Syftet med undersökningen var att försöka definiera vad sjömanseleverna i årskurs 2 och 3 på gymnasiet hade för framtidsplaner när det gällde fortsatt arbete till sjöss som matros, motorman. Dessutom undersöktes hur många som planerade att läsa vidare till sjökapten eller sjöingenjör, samt hur stort intresset av att söka arbete utomlands var bland eleverna. Undersökningen byggde på en kvantitativ metod där resultatet baserades på enkätsvar från fyra olika skolor och totalt 114 svarande elever. Intresset för att fortsätta arbeta som matros var något större än att arbeta som motorman. Majoriteten av de tillfrågade eleverna planerade vidare studier medan endast ett fåtal av de tillfrågade planerade att enbart fortsätta arbeta som matros och motorman. Närmare 80 % av de tillfrågade var intresserade av att söka arbete utomlands. Många av de tillfrågade planerade läsa vidare och frågan är hur branschen skall säkra tillväxten bland matroser och motormän i Sverige?</p> / <p>The purpose of this thesis has been to try and define future plans among merchant marine seamen students. Regarding work as able bodied seaman, oiler or to study to deck or engine officer. And also see the interest to apply for marine job positions outside Sweden for example in Norway. The thesis is based on a quantitative method where the result is based on an inquiry from four schools and answers from 114 students. The interest to continue working as able bodied seamen was higher than to continue working as oiler. The majority of the students planed deck or engine officer studies. Only a few of the students planed only to continue as able bodied seamen or oiler. Almost 80 % of the students answered they were interested to apply for marine job positions abroad. Many students planed further studies and the question is how the shipping business should secure the growth of Swedish merchant marine seamen?</p>

Syftet med undersökningen var att försöka definiera vad sjömanseleverna i årskurs 2 och 3 på gymnasiet hade för framtidsplaner när det gällde fortsatt arbete till sjöss som matros, motorman. Dessutom undersöktes hur många som planerade att läsa vidare till sjökapten eller sjöingenjör, samt hur stort intresset av att söka arbete utomlands var bland eleverna. Undersökningen byggde på en kvantitativ metod där resultatet baserades på enkätsvar från fyra olika skolor och totalt 114 svarande elever. Intresset för att fortsätta arbeta som matros var något större än att arbeta som motorman. Majoriteten av de tillfrågade eleverna planerade vidare studier medan endast ett fåtal av de tillfrågade planerade att enbart fortsätta arbeta som matros och motorman. Närmare 80 % av de tillfrågade var intresserade av att söka arbete utomlands. Många av de tillfrågade planerade läsa vidare och frågan är hur branschen skall säkra tillväxten bland matroser och motormän i Sverige? / The purpose of this thesis has been to try and define future plans among merchant marine seamen students. Regarding work as able bodied seaman, oiler or to study to deck or engine officer. And also see the interest to apply for marine job positions outside Sweden for example in Norway. The thesis is based on a quantitative method where the result is based on an inquiry from four schools and answers from 114 students. The interest to continue working as able bodied seamen was higher than to continue working as oiler. The majority of the students planed deck or engine officer studies. Only a few of the students planed only to continue as able bodied seamen or oiler. Almost 80 % of the students answered they were interested to apply for marine job positions abroad. Many students planed further studies and the question is how the shipping business should secure the growth of Swedish merchant marine seamen?