Globaliseringen som ständigt ökar kan i samband med utveckling av destinationer bli påverka de av kulturella interaktionerna på platsen. Förutom att olika nationaliteter befinner sig på en destination så ökar även de kulturella olikheterna/de olika nationaliteterna i de företag och organisationer som finns på platsen. Forskning som är inriktad på enhetligt samarbete mellan chefer och övriga anställda i organisationer, de människor som kommer ifrån olika kulturer och som kämpar för att förstå likheter och skillnader, ökar drastiskt. Globalisering av företag blir mer vanligt vilket gör att företag bör ändra sin "makeup" till en med mångkulturell struktur. Kraven för att utmana kulturella hinder för att nå konkurrensfördelar beror på andra grundläggande orsaker. När världen krymper genom globalisering och allt fler människor bor och arbetar i andra länder så ökar kontakten med människor som kommer ifrån mycket diversifierade ursprung. En förbättring och hantering av människor med olika kulturella ursprung kräver en utveckling av motivation, ledarskap och produktivitet för att utvecklas så effektivt som möjligt som företag. All internationell aktivitet inom affärsvärlden innehåller på något sätt kommunikation. Inom den internationella och globala affärskulturen så förekommer ofta utbyten av aktiviteter, information, idéer, beslut och förhandling och ledarskap. Dessa är alla baserade på hur bra en manager från en typ av kultur kommunicerar med andra managers och anställda med en annan kulturell bakgrund. Att uppnå en effektiv kommunikation är en utmaning världen runt även när arbetskraften är homogen. När det inkluderas en stor variation på språk och kulturella bakgrunder så blir två-vägs kommunikation allt svårare men också viktigare att uppnå. Effektiv tvärkulturell kommunikation är möjlig, men internationella managers kan inte påverka effektiviteten på samma sett som de inhemska. Först, effektiva internationella managers "vet att de inte vet". De antar en viss olikhet tills likhet är bevisad istället för att anta likhet tills de att olikhet är bevisat. För att förstå sina internationellt främmande kollegor, så måste internationella managers betona, genom observation se till vad som verkligen sägs och görs istället för att tolka och värdera händelsen. Konflikter kan kännas farliga och de potentiella förmånerna kan vara svåra att se. Konflikter underminerar målet för gruppen när en oenighet hindrar effektiv kommunikation, även fast konflikter är en stor dynamisk kraft som kan bidra till förändring. Utan den kreativa spänning som ofta uttrycks under en konflikt, så kommer gruppen att förbli stillastående. Utan katalysatorn av konflikten sida så kan behov och önskemål förbli ignorerade och otillfredsställda. Genom att studera tvär kulturella skillnader så förstår vi oss på ledarskap och beteenden i olika kulturer och i multikulturella sammanhang bättre. Ledarskaps beteende och dess effektivitet är influerade av hur ett ledarskap är påverkat av andra sociala "spelare" såsom chefer, underanställda eller högre uppsatt anställda.

<p>Svenska företag har varit på plats i Ungern sedan flera årtionden, men i allt högre grad efter maktskiftet 1990 när landet övergick från planekonomi till marknadsekonomi. Jag har genom en djupgående och en kompletterande studie undersökt och analyserat svensk företagslednings erfarenheter av verksamhet i Ungern och av ungersk affärskultur.</p><p>Min studie visar att den ungerska affärskulturen har främst efter 1990 genomgått förändringar som gjort att samarbetet med bl a svenska företagare flyter lättare och numera leds de flesta svenska företagen av ungerska chefer, vilket tidigare inte var fallet.</p>

Svenska företag har varit på plats i Ungern sedan flera årtionden, men i allt högre grad efter maktskiftet 1990 när landet övergick från planekonomi till marknadsekonomi. Jag har genom en djupgående och en kompletterande studie undersökt och analyserat svensk företagslednings erfarenheter av verksamhet i Ungern och av ungersk affärskultur. Min studie visar att den ungerska affärskulturen har främst efter 1990 genomgått förändringar som gjort att samarbetet med bl a svenska företagare flyter lättare och numera leds de flesta svenska företagen av ungerska chefer, vilket tidigare inte var fallet.

<p>Denna uppsats ämnar undersöka vilka kulturskillnader som finns i svensk-danska affärsrelationer och hur dessa kan hanteras. Ämnet är aktuellt av många orsaker, bland annat har företagssamheten över nationsgränsen ökat allt mer, inte minst på grund av Öresundsbron.</p><p>För att uppfylla syftet till uppsatsen har sju personer från både Sverige och Danmark intervjuats. Dessa personer har alla erfarenhet av svensk-danska affärsrelationer. För att lättare kunna urskilja och förstå skillnaderna mellan ländernas affärskulturer har Hofstedes fem kulturdimensioner använts. Den egna studien har kompletterats med en liknande studie gjord av Alvesson, Henriksson och Lind samt en nyligen utgiven rapport i ämnet från Svenska Exportrådet.</p><p>Resultatet av uppsatsens empiriska undersökning är att även om Sverige och Danmark har många likheter så finns vissa skillnader i affärskulturerna. Bland annat är graden av osäkerhetsundvikande olika i vissa situationer vilket får effekt på exempelvis förhandlingsstilen. Även beslutsprocessen skiljer sig, där danskar förespråkar snabbare beslut medan svenskarna tenderar att gärna utreda mer. Andra faktorer som skiljer ländernas affärskulturer åt och som får effekt på svensk-danska affärsrelationer är synen på avtalet, språket, sättet att visa känslor samt olika arbetsmarknadsregler.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka affärskulturen på den norska marknaden, för att se om det föreligger några skillnader med den svenska affärskulturen och om några av dessa skillnader kan ge konsekvenser för ett litet svenskt företags etablering i Norge. Denna uppsats är skriven på uppdrag av ett företag och forskningen som genomförs är utforskande.</p><p>För att undersöka skillnader mellan den svenska och norska affärskulturen har vi använt oss av flera olika källor. Dels har vi inom området affärskultur sökt efter svenska och norska särdrag i litteratur, dels har vi genomfört kvalitativa intervjuer. Vi har även sökt i böcker och på Internet efter affärsrättsliga skillnader mellan länderna.</p><p>I analysen har vi sedan med hjälp av litteraturen och resultaten från intervjuerna undersökt om det finns några skillnader och om dessa kan leda till konsekvenser för ett litet svenskt företag. Vi kom fram till att trots att länderna, precis som många tror, är lika finns det också en hel del som skiljer dem åt. De fyra största skillnaderna som kan leda till konsekvenser anser vi vara olikheter i tidsaspekter, hierarkiska förhållningssätt, kommunikation och servicegrad och flexibilitet. Norrmannen är inte lika punktlig som svensken och har dessutom andra arbetstider. Norges affärsstruktur är mer hierarkisk än den svenska och trots att språken är besläktade finns det en del ord och intonationer som skiljer sig åt som kan skapa förvirring. Svensken är mer serviceinriktad och flexibel än norrmannen, vilket kan leda till felaktiga förväntningar på arbetsplatsen. Vi anser att dessa problem kan övervinnas eller i alla fall minskas om företaget är medvetet om deras existens.</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka affärskulturen på den norska marknaden, för att se om det föreligger några skillnader med den svenska affärskulturen och om några av dessa skillnader kan ge konsekvenser för ett litet svenskt företags etablering i Norge. Denna uppsats är skriven på uppdrag av ett företag och forskningen som genomförs är utforskande. För att undersöka skillnader mellan den svenska och norska affärskulturen har vi använt oss av flera olika källor. Dels har vi inom området affärskultur sökt efter svenska och norska särdrag i litteratur, dels har vi genomfört kvalitativa intervjuer. Vi har även sökt i böcker och på Internet efter affärsrättsliga skillnader mellan länderna. I analysen har vi sedan med hjälp av litteraturen och resultaten från intervjuerna undersökt om det finns några skillnader och om dessa kan leda till konsekvenser för ett litet svenskt företag. Vi kom fram till att trots att länderna, precis som många tror, är lika finns det också en hel del som skiljer dem åt. De fyra största skillnaderna som kan leda till konsekvenser anser vi vara olikheter i tidsaspekter, hierarkiska förhållningssätt, kommunikation och servicegrad och flexibilitet. Norrmannen är inte lika punktlig som svensken och har dessutom andra arbetstider. Norges affärsstruktur är mer hierarkisk än den svenska och trots att språken är besläktade finns det en del ord och intonationer som skiljer sig åt som kan skapa förvirring. Svensken är mer serviceinriktad och flexibel än norrmannen, vilket kan leda till felaktiga förväntningar på arbetsplatsen. Vi anser att dessa problem kan övervinnas eller i alla fall minskas om företaget är medvetet om deras existens.

Denna uppsats ämnar undersöka vilka kulturskillnader som finns i svensk-danska affärsrelationer och hur dessa kan hanteras. Ämnet är aktuellt av många orsaker, bland annat har företagssamheten över nationsgränsen ökat allt mer, inte minst på grund av Öresundsbron. För att uppfylla syftet till uppsatsen har sju personer från både Sverige och Danmark intervjuats. Dessa personer har alla erfarenhet av svensk-danska affärsrelationer. För att lättare kunna urskilja och förstå skillnaderna mellan ländernas affärskulturer har Hofstedes fem kulturdimensioner använts. Den egna studien har kompletterats med en liknande studie gjord av Alvesson, Henriksson och Lind samt en nyligen utgiven rapport i ämnet från Svenska Exportrådet. Resultatet av uppsatsens empiriska undersökning är att även om Sverige och Danmark har många likheter så finns vissa skillnader i affärskulturerna. Bland annat är graden av osäkerhetsundvikande olika i vissa situationer vilket får effekt på exempelvis förhandlingsstilen. Även beslutsprocessen skiljer sig, där danskar förespråkar snabbare beslut medan svenskarna tenderar att gärna utreda mer. Andra faktorer som skiljer ländernas affärskulturer åt och som får effekt på svensk-danska affärsrelationer är synen på avtalet, språket, sättet att visa känslor samt olika arbetsmarknadsregler.

Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för hur kundkontakter kan knytas av svenska företag på den brittiska marknaden. För att besvara syftet formulerades följande huvudfråga: Hur kan svenska företag vid en marknadsexpansion till Storbritannien använda sig av relationsmarknadsföring i kundetableringsprocessen? För att besvara denna fråga så valde vi att utföra en kvalitativ studie där vi tillämpat en flerfallsstudie av totalt sju företag. Den teoretiska basen innefattar redogörelser för expansionsstrategier samt forskningsfältet relationsmarknadsföring och dess huvudsakliga influenser. Vidare behandlas kulturella, språkliga och rättsliga barriärer som kan påverka kundetableringsprocessen. I detta avsnitt får begreppet kultur ökat utrymme på grund av begreppets komplexitet. Uppsatsens efterföljande kapitel behandlar den brittiska marknaden och den transnationella affärskontexten som innefattar likheter och olikheter mellan de svenska och brittiska affärskulturerna. Det empiriska kapitlet innefattar de svar som tillhandahållits genom studiens intervjupersoner och är strukturerat efter ämnesområde. I analyskapitlet jämförs och analyseras vår teoretiska referensram i relation till den empiriska data som samlats in genom studiens intervjuer. Kapitlet belyser i huvudsak områdena expansionsstrategier, relationsmarknadsföring samt barriärer och skillnader mellan Sverige och Storbritannien. Med utgångspunkt i analysen följer sedan uppsatsens slutsats. Denna visar att svenska företag som expanderar till den brittiska marknaden stöter på såväl skillnader som barriärer med påverkan på kundetableringsprocessen. Vidare konstateras att relationsmarknadsföring kan användas för att i vissa fall överbrygga dessa skillnader och barriärer. Kapitlet avslutas med rekommendationer till svenska företag som avser expandera till den brittiska marknaden.

The purpose of this study is to gain an understanding of the business cultural challenges that arise when Swedish companies choose to enter the Chinese market. The study utilizes a qualitative approach, employing semi-structured interviews with five individuals who possess extensive experience working in China. The theoretical framework draws upon Hofstede's cultural dimensions and Trompenaar's seven dimensions to illustrate the cultural differences between Sweden and China. The findings of the study indicate that Swedish companies encounter numerous business cultural challenges. Recruiting employees, communication styles, and learning the social intricacies, including the Chinese language are among the various business cultural challenges faced by Swedish companies when establishing themselves in China. / Syftet med denna studie är att öka förståelsen för de affärskulturella utmaningar som uppstår när svenska företag etablerar sig på den kinesiska marknaden. Studien använder en kvalitativ metod och genomför semistrukturerade intervjuer med fem personer som har omfattande erfarenhet av att arbeta i Kina. Den teoretiska ramen bygger på Hofstedes kulturella dimensioner och Trompenaars sju dimensioner för att belysa de kulturella skillnaderna mellan Sverige och Kina. Resultaten från studien visar att svenska företag står inför ett antal affärskulturella utmaningar. Rekrytering av personal, kommunikationsstilar och lärandet av de hemliga koderna i samhället, inklusive det kinesiska språket, är bland de olika affärskulturella utmaningar som svenska företag möter när de etablerar sig i Kina.

Den ekonomiska jätten i öst växer som aldrig förr och affärsmöjligheterna för företag har gåttfrån att bara ha varit ett land där man förlägger sin produktion, tack vare att kostnaderna är såpass låga, lockar numera den snabbt växande konsumentmarknaden fler och fler företag atttesta lyckan i landet. I denna uppsats tas den affärskulturella skillnaden upp både internt iföretag där man har kinesiska kollegor samt externt, hur man jobbar med kinesiska företagfrån ett svenskt perspektiv. Den stora problematiken längs vägen mot en hybridkultur är denkulturella skillnaden som råder mellan Kina och Sverige som medför utmaningar för varjeföretag som ämnar etablera sig i Kina. Skillnader i värderingar, religion, normer, vanor medmycket mera bidrar till en skild uppfattning om hur affärer ska skötas.Genom att söka relevant data i litteratur, tidskrifter och artiklar samt genomföra kvalitativaintervjuer med personer som har erfarenhet och kunskap av den kinesiska kulturen då de harantingen verkat i Kina eller har arbetat med kinesiska kollegor under en längre tid, hoppas vikunna skapa en djupare förståelse för hur svenska företag bemöter den kinesiskaaffärskulturen. Dessa personer hittar vi i både stora och små företag som verkar i Kina för attfå fler perspektiv på hur kulturen fungerar. Hur mycket de kommer i kontakt med begreppsom guanxi1 och mianzi2, som är stora delar av den kinesiska affärskulturen, är också relevantför denna studie. Vi ville även undersöka hur aktuell befintlig data inom ämnet är och om denär i behov av en modernisering för att spegla dagens rådande affärsklimat.Hur ser de kulturella skillnaderna ut för ett svenskt företag och hur gör de för att överkommadessa för att lyckas på den kinesiska marknaden? Hur mycket behöver de anpassa sig till denrådande kulturen samt hur mycket anpassar sig de kinesiska företagen till de svenskaföretagen? Var är den internationella affärskulturen i Kina på väg? Detta är några av de frågorvi försöker få svar på genom denna studie. / The financial giant in the east expands like never before and the business opportunities havegone from just being a country where you place your production due to the low costs, to arapid growing consumers market that attracts more and more companies to try out their luck.In this thesis the business Culture is described both internally in the company where you haveChinese colleagues and externally, how you work with Chinese companies from a Swedishperspective. The main issue along the way towards a hybrid culture are the culturaldifferences between China and Sweden as well as the challenges that comes with it for everycompany that tries to establish themselves in China. Differences in values, religion, habits andnorms among much else contribute to a separated opinion on how business is supposed to bedealt with.By searching for relevant data in literature, periodicals and articles as well as carry outqualitative interviews with individuals with experience and knowledge about the Chineseculture where they have worked in China or have had Chinese colleagues under a longerperiod of time, we hope to create a deeper understanding of how Swedish companies treatsthe Chinese business culture. We find these people in both large and small companies that arein China to get more perspective on how the culture works. How much do they get in contactwith concepts like guanxi1 and mianzi2, which are major parts of the Chinese business culture,is also relevant to this study. We also wanted to do research of how up-to-date current data inthe field is and if the data is in need of a modernization to reflect the current business climate.How do the cultural differences look like for a Swedish company and how do they go about toovercome this to succeed on the Chinese market? How much do they need to adapt to theculture and how much do the Chinese companies adapt to the Swedish business culture?Where is the international business culture heading? These are just a few of the questions thatwe are trying to find an answer to with this study.